Liberalismen är en politisk och filosofisk ideologi som betonar individens frihet, mänskliga rättigheter och begränsad statlig inblandning. Den har sitt ursprung i upplysningstiden under 1600- och 1700-talen och har sedan dess utvecklats till en av de dominerande politiska tänkesätten i den moderna världen.
En central princip inom liberalismen är vikten av individens frihet och självbestämmande. Liberaler betonar att varje individ har rätt till personlig frihet och autonomi, och att staten bör skydda dessa rättigheter.
Liberalismen värdesätter mänskliga rättigheter som innefattar rätten till liv, frihet, ägande och lika behandling inför lagen. Dessa rättigheter anses vara universella och inneboende för alla människor oavsett kön, ras, religion eller bakgrund.
Inom ekonomisk liberalism förespråkar liberaler en fri marknadsekonomi där priser och produktion bestäms av utbud och efterfrågan. Staten bör ha en begränsad roll i ekonomin och istället främja konkurrens och ekonomisk tillväxt genom att skydda äganderätten och skapa en rättvis spelplan för alla aktörer.
Liberaler förespråkar en minimal statlig inblandning i individens liv och ekonomi. Staten bör främst agera som en skyddande enhet för att säkerställa individens rättigheter och skapa en rättvis rättsordning. Statens roll bör begränsas för att undvika att den blir en alltför dominerande och överträdande makt.
Liberaler värdesätter tolerans och pluralism, vilket innebär respekt för olika åsikter, kulturer och livsstilar. Det betonas att samhället bör vara öppet för olika åsikter och att minoriteters rättigheter bör skyddas.
Medan ekonomiska liberaler främjar en minimal statlig inblandning, betonar socialliberaler behovet av att staten tar ansvar för att skapa social rättvisa genom att tillhandahålla vissa grundläggande tjänster och socialt skyddsnät.
Marxismen / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2021)
|
|
|
|
|
|