www.larare.at

Språksociologi

Språk är kommunikation, kommunikation är en social aktivitet och människans överlevnad och framgång är starkt förknippade med sociala kontaktnät som upprättas med hjälp av språket. Cirkeln är sluten!

Språket är främst till för...

  1. ...att förmedla (sprida) information
  2. ...att kommunicera; att bygga sociala band
  3. ...att kommunicera; att kunna samarbeta

Det första du gör när du träffar någon du ska prata med är att du gör ett aktivt val. Vill du informera personen om något eller vill du etablera eller bygga vidare på er sociala relation? Vill du informera måste du vara så tydlig som möjlig och återkoppla då och då för att säkerställa att informationen nått fram. Är det en social aktivitet handlar det mer om bekräftelse.

Språk används alltså huvudsakligen för att knyta och vidareutveckla sociala band - därför ska vi i detta moment se till varför man väljer att tala/skriva på ett visst sätt. Studiet av språkbruk kallas för språksociologi eller sociolingvistik. Dessa är språkvetenskapliga vetenskapsgrenar som behandlar språkets funktion i ett samhälle. Man studerar sociala och kulturella aspekter i språk och språkbruk.

Språksociologin studerar språklig variation; alltså skiftande (medvetet eller omedvetet) språkbruk beroende på kommunikationssituation och sammanhang.

I detta moment ska vi studera hur språket förändras i olika sammanhang och vad det har för betydelse. Studiet av språk är ett ganska nytt fenomen och blev en vetenskaplig gren på 1960-talet.

I detta moment ska vi fråga oss följande frågor:

  1. Vad betyder/innebär begreppet (ordet) språksociologi?
  2. Hur hänger språk och identitet ihop? Kan språk kopplas till gruppidentitet? eller kollektiva grupperingar.
  3. Vad är/innebär kommunikativ kompetens?
  4. Är språk kopplat till makt?
  5. Hur formas ditt språk?
  6. Vad är och varför finns det dialekter?
  7. Vad betyder begreppet sociolekt?
  8. Vad betyder begreppet kronolekt?
  9. Vad betyder begreppet sexolekt?
  10. Varför har vi en statlig organisation som sysslar med språkvård. Varför finns det en språkvårdsgrupp i Sverige?

Vi ska med andra ord reflektera över språkets användning och funktion och se till vad som påverkar vårt språkbruk. Vanligtvis gör man skillnad på formellt och informellt språkbruk. Samtidigt som det är viktigt att se språk som något som knyter ann människor på något vis.

Människan kan använda språket på olika sätt beroende på situation och detta är ett exempel på språklig variation och det finns otaliga språkliga fenomen som visar på det. Här följer några:

  • Du anpassar ditt sätt att prata när du umgås med människor du känner.
  • Du anpassar ditt sätt att prata när du umgås med människor du inte känner.
  • Du anpassar ditt sätt att prata när du umgås med äldre människor.
  • Du anpassar ditt sätt att prata när du umgås med yngre människor.
  • Du anpassar ditt sätt att prata när du umgås med människor du delar ett specialintresse med.
  • Du anpassar ditt sätt att prata när du vill framhäva (alltså visa upp) en viss sida hos dig själv.
  • Du anpassar ditt sätt att prata för att uppfattas på ett visst sätt; kanske ödmjuk, tuff eller handlingskraftig.

 

Gör formulär: Språksociologi - intro till text ovan.

 

Extra

Se filmklipp av Anna Martinsson (13:58) som summerar språklig variation.

Varje gång du tänker en extra gång innan du uttrycker dig visar på språklig medvetenhet och om du har språklig kompetens kan du avgöra vilket språkbruk som passar sitationen bäst!

Språk kan också användas som maktmedel: Språk kopplat till prestige och makt (Maktspråk/Härskartekniker). Om du vill fördjupa dig i detta kan det vara en idé att börja med att läsa artikeln I språket ligger makten

 

Formulär

 

Språksociologi / Begreppsanalys
  

Begreppsanalys betyder bokstavligen att man plockar ner ett ord i dess beståndsdelar. Att lära sig nya ord är som att äta ett äpple - man kan inte stoppa in hela äpplet i munnen och äta det; man tar mindre tuggor och till slut har du ätit upp äpplet (förstått ordet):

Språk - socio - logi

kommunikation - social - kunskap om...

att förmedla något - umgås med någon - kunskap om...

Detta leder till: språksociologi = kunskapen om hur man pratar när man umgås med andra.

 

Språksociologi / Språkspaning
  

Beroende på var du kommer från så har du en viss språkstil: alltså sättet du både talar på och väljer att tala på. Här nedan följer några frågor som kan fungera som ingång i momentet: språksociologi. Förslagsvis gör man detta i mindre grupper.

  1. Vad det är som har fått dig att tala som du gör. Varifrån kommer dina föräldrar och har du flyttat någon gång i livet? Har detta påverkat ditt sätt att tala?
  2. Hur viktigt är det för dig att du talar som dina vänner gör? Och redogör varför du tycker som du gör?
  3. Vad är utmärkande för ditt sätt att tala? Ge några exempel. Vilka ord använder du som inte andra gör? Och hur skiljer sig ditt uttal från andras?
  4. Vad har du för syn på dialekter? Finns det några som du tycker bättre eller sämre om? Redogör varför du tycker som du gör.
  5. Vilka för- och nackdelar skulle det finnas om alla talade lika; alltså samma dialekt.

Utgå från personliga kunskaper och erfarenheter.

 

Språksociologi / ...lekter
  

Sociolekt

Människor är sociala varelser och för att skapa gemenskap i den sociala gruppen använder vi språket. Denna anpassning av språket för att gynna gruppen kallas för sociolekt. Sociolekt är alltså ett exempel på språkliga variation som utmärker en social grupp.

Man kan säga att människor är flockdjur och medan vargflocken förstärker den sociala gruppen med hjälp av doftmarkeringar och kroppsspråk främst med hjälp av svansen så använder vi människor språket för att binda samman människor till en social grupp.

För att en sociolekt ska uppstå behövs en underliggande social struktur som ibland är uppbyggd utifrån olika socioekonomiska villkor som människor lever under: det sk klassamhället: arbetarklass, medelklass och överklass. Inom arbetarklass råder en viss typ av sociolekt, inom medelklassen råder en annan och inom överklassen en tredje.

Sedan kan man anknyta sociolekt både till dialekt, kronolekt och sexolekt genom att sociala strukturer är underliggande i alla dessa. Ibland kan det vara svårt att urskilja det ena från det andra och när man undersöker en sociolekt börjar man med att undersöka språkliga variabler: uttal (fonologiska variabler), ordval (lexikala variabler) och särskilda uttryck.

Läs mer: Sociolekt 

Kronolekt

Vad händer när man anpassar sitt sätt att tala utefter ålder; alltså att du pratar barnsligt för barn, "ungdomligt" med ungdomar, "vuxet" med vuxna och övertydligt med gamla? Förmodligen blir du inte accepterad, rent språkligt för du härmar mottagarnas kronolekt. En kronolekt är ett språkbruk som är typiskt inom en specifik åldersgrupp och de som talar det reflekterar sällan över att de talar det.

Om man lyssnar till hur barn pratar med varandra, hur ungdomar pratar med varnadra, hur vuxna pratar med varandra och hur pensionärer pratar med varandra kan man urskilja de olika gruppernas kronolekt.

Läs mer

Sexolekt

    Denna språkliga variant är inte en variant av "dirty talk"; det är alltså inte det språk man använder när man har sex med varandra utan det handlar om språkliga drag som betraktas som typiskt manliga respektive kvinnliga. Ett språkbruk som kan kopplas till kön: socialt (genus), biologiskt eller sexuellt.

    Det finns skillnader i språkstil mellan män och kvinnor och detta kallar man för sexolekt, men man ska vara försiktig när man uttalar sig om vad som är typiskt tjejigt eller grabbigt för allt handlar egentligen om generaliseringar. Att göra generaliseringar innebär att man drar alla över en kam genom att hävda att alla tjejer talar så och alla killar snackar si.

    Många väljer dock att tala på ett visst sätt för att de ska framstå som tjejiga eller grabbiga. Oftast handlar det om leva upp till olika stereotyper; alltså förenklade föreställningar om hur en specifik grupp människor är och/eller talar; t.ex. riktiga män är macho och riktiga kvinnor är snygga och sexiga. Eller blondiner är naiva, mekaniker dumma och smarta har glasögon och en klen kropp.

    Riktigt roligt blir det när man driver med både könsnormer och stereotyper och beter sig "avvikande". Det händer något när en man drar på sig en rosa mjukisdress och pratar "typiskt tjejigt" och när en tjej drar på sig ett blåställ och pratar "grabbigt" och svär i varannan mening. I båda fallen används alltså sexolekt som exempel för att både göra narr av våra förväntningar och framför allt hur vi delar upp språk i kvinnlig och manligt.

Läs mer om: Manligt och kvinnligt språk , Genus 

Dialekt

En språklig varietet med regional (geografisk) påverkan; alltså ditt språk påverkas av var du är född, var dina föräldrar är födda och var du bor. Alltså talar du förmodligen med en dialekt som du antingen kan förstärka eller dölja.

Läs mer om: Dialekter .

Idiolekt

Ditt språk! Alltså det språkbruk som du framhäver för att visa på din identitet. Du är del i ett socialt sammanhang; alltså du rör dig i olika sociolektgrupper: familj, vänner, idrottsklubb osv. Du tillhör också en viss kronolekt i och med att du förmodlingen är tonåring och väljer att tala på ett visst sätt med dina jämnåriga vänner. Du kategoriseras (är eller utses) som man eller kvinna, pojke eller flicka och det påverkar ditt sätt att använda språket. Din födelseort, dina föräldrars födelseort och var du bor rent geografiskt påverkar också ditt sätt att använda språket och förmodligen har du en viss dialekt som avslöjar detta. ALLT detta är du och ditt språk; ditt sätt att prata: din idiolekt!

Läs mer om Ungdomsspråk och Språk och identitet

Förslag på fördjupningsuppgift: Skriva PM om Idiolekt

Utgå utifrån följande frågor: Vad betyder idiolekt? Vad betyder identitet? Hur hänger språk och identitet samman? Och hur påverkar de varandra? När är det extra viktigt att framhäva sin idiolekt? När är det mindre viktigt att framhäva sin idiolekt? Koppla språkbruk till inkludering och exkludering Koppla språkbruk till värde och attityd.

 

Formulär: Språksociologi: lekter

 

Språksociologi / Språk i språket
  

Läs Fördjupning (läraren har tillgång till dokumentet).

Diskutera

  1. Se till den jargong som talas av skateboardåkare.
  2. Se till andra språk inom språket; ta hjälp av Språk i språket.

 

Språksociologi / Språklig kompetens
  

Språklig kompetens gäller kunskapen om språket snarare än användningen av språket, något som Noam Chomsky kallar "linguistic performance". Språklig komptens handlar i grund och botten om mottagaranpassning; alltså att språkligt bemöta den man talar med på bästa sätt. Antingen det handlar om övergripande intention (mening) med samtalet: att informera eller socialisera eller innehållsligt. Då handlar det om att lägga fram sitt innehåll så att mottagararen mottar det på tilltänkt sätt.

 

Språksociologi / Manligt och kvinnligt språk
  

De finns de som hävdar att det finns ett "kvinnospråk" och ett "mansspråk" och de finns det som menar på att skillnaderna är större mellan individer än kön. Men något de flesta är eniga om är att det finns språknormer som kopplar ett visst språkbruk till kvinnligt och kön och ett annat språkbruk till manligt. Själv tror jag att det handlar om ett aktivt val där man väljer att antingen använda språket på ett "typiskt manligt sätt" eller typiskt "kvinnligt sätt". De finns förväntningar på hur män och kvinnor ska använda språket för att förstärka sin tillhörighet till det en könet eller andra.

    1. Sexolekt
    2. Manligt och kvinnligt språk
    3. Artikel om manligt och kvinnligt språk
    4. Västa språket om manligt och kvinnligt språk (YouTube)
    5. Myter om kvinnors språk (radioprogram)
    6. Läs om genus
    7. Genus och kommunikation
    8. Genusperspektiv på språk (vetenskaplig avhandling)

    Förslag på övning: välj tre av följande källor och redogör för klassen muntligt med hjälp av ett presentationstekniskt hjälpmedel (förslagsvis bildspel).

     

Språksociologi / Språk och identitet
  

Språk och identitet hänger samman genom att du väljer hur du talar för att uppfattas på ett visst sätt. Genom att målanpassa eller situationsanpassa ditt språk kan du lättare nå den du talar med. Men det handlar inte bara om att göra sig förstådd; det kanske till och med handlar mer om hur du vill framställa dig som. Vill du framställa dig själv som smart väljer du att försöka låta mer formell och proffsig genom ordval och hur du formulerar dig. Och vill du framstå som barnkär när du pratar med ett barn väljer du att använda enkla ord och kortare formuleringar. Alltså din "identitet" formas efter situation och hur du väljer att använda språket.

Språk och identitetsskapande har också en annan aspekt och det är tillhörighet (inkludering) och avståndstagande (exkludering). Genom att en grupp talar på ett liknande sätt markerar de tillhörighet och via det tar de avstånd från andra grupper. Ungdomar talar "ungdomsspråk" för att både markera att de är en grupp ungdomar som hör samman och markera avstånd till vuxna och deras sätt att använda språket.

Väljer du t.ex. att svära mycket så är det både kopplat till identitet och attityd. Du vill visa på att du är tuff och tillhör en viss grupp (där alla svär mycket) och svärandet i sig är förknippat med hur det uppfattas av andra. Många anser t.ex. att en person som svär mycket är outbildad; kanske också otrevlig - till och med kanske kriminell medan en person som talar fint, komplicerat och korrekt (t.ex. "akademiskt") uppfattas som "mer vetande".

Välj en eller två filmklipp som källa när du diskuterar språk och identitet. Tre om du är ambitiös.

    1. Hon, han hen. Språk, makt och identitet i en föränderlig (YouTube)
    2. Självbild och identitet (YouTube)
    3. Språk och identitet - webblektion av Mattias Denkert (YouTube)
    4. Vässa ditt akademiska språk (artikel av Jenny Helin)

Förslag på övning: Välj tre olika typer av människor och visa hur de på olika vis med hjälp av språket försöker tillhöra en viss gemenskap. Alltså visa på de språkliga små finesserna som förstärker en vis typ av identitet.

Formulär

 

Språksociologi / Ungdomsspråk
  

Det finns vissa utmärkande drag och karaktärsdrag som ofta förekommer när ungdomar pratar med varandra. Ungdomsspråk kan också vara ett sätt för ungdomar att skapa en identitet och markera sin tillhörighet till en viss grupp. Alltså kan ungdomsspråk både klassas som kronolekt, sociolekt och idiolekt. Ungdomsspråk innefattar ofta slanguttryck och förkortningar som är specifika för ungdomskulturen. Dessa ord och fraser kan vara tillfälliga och trendiga, och de kan vara svåra att förstå för personer som inte är bekanta med ungdomsspråket. Denna typ av språkbruk är ofta kreativt och innovativt när det gäller att skapa nya ord och fraser. Ungdomar kan använda sig av ordspel, nybildningar eller omvända betydelser för att skapa en unik och igenkännbar slang. Ungdomsspråket kan påverkas av engelska språket och popkulturen. Engelska lånord och uttryck kan införlivas i ungdomsspråket, särskilt inom musik, mode och teknik. I vissa fall kan ungdomsspråket använda sig av dialektala drag eller specifika regionala uttryck. Detta kan vara ett sätt för ungdomar att identifiera sig med sin lokala kultur eller att skapa en känsla av samhörighet med andra ungdomar från samma region. Ungdomsspråket är ofta i ständig förändring och utveckling. Nya trender och influenser kan snabbt påverka språket, och vissa uttryck kan komma och gå på kort tid. Ungdomsspråk är både en sociolekt och kronolekt och kan användas för att markera tillhörighet eller avstånd.

Lär dig mer

 

Formulär

 

Språksociologi / Svordomar
  

En svordom är ett språkliga uttryck som väcker anstöt; alltså ord som oftast väcker negativa reaktioner. Ord som är tabubelagda; detta "förbud" ger svordomarna sin laddning.

Svordomar används också ibland som förstärkningsord; som kraftuttryck, t.ex. "det här var jävligt tungt!".

Bruket av svordomar kan uppfattas som ohyfsat och de som svär mycket upplevs inte sällan som en person med bristande bildning med otillräckligt ordförråd.

Svenskar svär "relativt lite i jämförelse med amerikaner eller ryssar, äldre svär mindre än yngre, män svär mer än kvinnor, och personer med lägre utbildning och låginkomsttagare svär mer än de med högre utbildning och högre inkomst. Vilka svordomar som används samt hur och när de brukas kan därför fungera som en tydlig gruppmarkör." Alltså valet av svordomar markerar samhörighet och/eller avstånd.

Det finns olika typer av svordomar:

  • Religiöst grundade svordomar: antingen kikar man neråt: "fan!", "helvete!", "satan!" och "jävlar!" eller så blickar man uppåt: "Herregud!" eller "Jesus!"
  • Könsrelaterade svordomar (som är vanligare i de engelskspråkiga länderna): "fitta!" och "kuk!". Vissa har vi till och med importerat rakt av och använder flitigt: "Fuck!" "Motherfucker!"
  • Svordomar nedsättande mot kulturella minoriteter eller olika folkgrupper är i de flesta fall hets mot folkgrupp men används ändå av många. Dessa ord kan jag inte ens nämna här.
  • Siffror: "sjutton!", "attans!", "för hundra gubbar!", "tusan!"
  • Milda varianter av svordomar: "järnspikar!", "nedrans!", eller "sablar!"

Bearbetad Källa med tillägg av Joni Stam

Lär dig mer:

 

Språksociologi / Minoritetsspråk
  

Jobba med Minoritetsspråk .

 

Språksociologi / Diskussion
  
    1. Diskutera begreppet språksociogi
    2. Diskutera relationen mellan språk och identitet (bl.a. sociolekt)
    3. Diskutera nyttan med ett "rikt" språk
    4. Diskutera hur vi bildar oss ett "personligt" språk
    5. Diskutera språkbruk utifrån ålder (kronolekt)
    6. Diskutera språkbruk utifrån kön (sexolekt)
    7. Diskutera språkbruk utifrån geografisk tillhörighet (dialekter)
    8. Diskutera språkbruk utifrån exkludering och inkludering (bl.a. maktspråk)

Diskussionslogg (formulär)

 

Språksociologi / Björn Ranelid
  

Se Språkekvilibristen Björn Ranelids föreläsning om språk (ca 15m) och arbeta med ordlista (Word-format) eller Svåra ord i Björn ranelids "tal" (Google-formulär) - filmen kan bara ses med läraren.

 

Språksociologi / Förslag på examination
  
    1. Gör ett grupparbete om ett språksociologiskt dilemma.
    2. Arbeta med Språksociologihäftet och besvara frågorna med hjälp av texthäfte.
    3. Gör en fördjupning i Språklig kompetens och presentera muntligt i mindre grupp
    4. Gör en fördjupning i Maktspråk och presentera muntligt i mindre grupp
    5. Gör en fördjupning i Manligt och kvinnligt språk och presentera muntligt i mindre grupp
    6. Gör en fördjupning i Språk och identitet och presentera muntligt i mindre grupp
    7. Gör en fördjupning i Ungdomsspråk och presentera muntligt i mindre grupp
    8. Gör en fördjupning i Dialekter och presentera muntligt i mindre grupp
    9. Gör en fördjupning i Minoritetsspråk och presentera muntligt i mindre grupp
    10. Skriv en utredande text på ca 500 ord utifrån en av följande punkter:

      a) Språklig variation utifrån ett geografiskt perspektiv.

      b) Språklig variation utifrån ett genusperspektiv.

      c) Språklig variation utifrån ett sociologisk perspektiv

Oberoende vilken uppgift du väljer så ska inlämningen innehålla:

  • En diskussion utifrån inkludering och exkludering
  • En diskussion utifrån identitetsskapande
  • Redogörelse över olika attityder till det valda perspektivet.
  • Exempel på en eller flera kommunikationssituation(er) som förtydligar perspektivet.
  • Använd fackspråk; t.ex. kronololekt när du diskuterar ålder, idiolekt när du diskuterar identitet, sociolekt när du diskuterar relationen mellan människor och sexolekt när du diskuterar genus.

 

Språksociologi / Elevarbete

Gruppresentation av ett språksociogiskt dilemma. Alltså lyft, belys och exemplifiera ett språksociologiskt tema. Presentera svårigheter, problem eller bekymmer som uppstår i en språklig situation: alltså ett språkligt dilemma.

Gå först igenom innehållet på sajten: Språksociologi och läs Språksociologihäftet som du får av din lärare.

Har du svårt att veta vad presentationen ska handla om kan ni låna ett tema nedan. Läs mer om temat via mina länkar och sök mer information på Internet.

Temat ska presenteras antingen genom dramatisering eller regelrätt skolredovisning, men glöm inte presentationstekniskt hjälpmedel .

När ni jobbar med temat: överdriv gärna för då blir det både tydligare och roligare!

För att få inspiration kan ni titta på elevmaterialet nedan.

 

Förslag på tema

Tema Fakta
Allmänt om språksociologi: hur man väljer språk efter situation Språksociologi

Sociolekt

Kronolekt

Sexolekt

Svordomar

Sociolekt

Svordomar

Ungdomsspråk Kronolekt

Ungdomsspråk
Akademiskt språk Sociolekt

Artikel om akademiskt språk

Slang

Sociolekt

Världens språk: Slang (UR)
Dialekter Sociolekt

Dialekter

Manligt (grabbigt) språk Sexolekt

Manligt och kvinnligt språk
Kvinnligt (tjejigt) språk Sexolekt

Manligt och kvinnligt språk
Identitetsskapande: att framhäva sig själv med hjälp av språkbruk Sociolekt, Kronolekt och

Språk och identitet

Sportspråk

Manligt och kvinnligt språk

Dialekter

Maktspråk

Exkluderande (uteslutande) och inkluderande (sammanbindande) språkbruk Sociolekt

Kronolekt

Sexolekt

Maktspråk

Yrkesspråk och användningen av facktermer Sociolekt

Fackspråk

 

Lagspråk och kanslisvenska

 

Lagspråk och kanslisvenska

Maktspråk

 

Välj presentationsform (t.ex. bildspel , film, teater, radiointervju eller kom med ett eget förslag) och meddela läraren. Lär dig mer om digitala resurser som hjälper dig att göra en bättre och framför allt snyggare presentation.

Tänk på att följande ska bedömas i er gruppresentation:

  1. Gruppen presenterar reflektioner över ett språksociologiskt dilemma (språklig variation).
  2. Gruppen presenterar en kommunikationssituation med tydliga och belysande exempel.
  3. Gruppen diskuterar hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet.
  4. Gruppen redogör ett språkligt dilemma utifrån olika perspektiv.
  5. Gruppen visar på olika attityder som finns inom språklig variation.

 

Inspiration

Elevfilm om Om svordomar - 2015 (YouTube)

Färger i ett språk (melodi: Pocahontassången) - lyssna (om det inte funkar kan du ladda ner musikfilen på din dator och spela den därifrån)

Du tror att jag inte förstår dig
du kan så många språk, ja visst det kan du nog
du kan all grammatik
fast utan retorik
kan ditt budskap inte nå fram, ej nå fram

Du tror att alla de som är från Falun
ska se ut och alltid prata just som du
men om du träffar nån som är från Grycksbo
kan det bli svårt att få ditt budskap att nå ut

Du tror att du har världens bästa språkbruk
men lyssna nu så berättar jag hur du gör
du anpassar ditt språk till den som lyssnar
de tar in, och de förstår, och det berör

Har du hört en kvinna prata som en man nån gång
och vad har du egentligen tänkt då
hon kan tala högt med svärord och med mörk röst
och då antar du att det är att va man
och då antar du att det är att va man

En dalmas pratar inte som en skåning
och varför kan det vara så, tror du?
det är för att de inte bor så nära
och pratar aldrig riktigt med varann

En gränslös värld för oss och alla andra
där du pratar så att alla kan förstå
för alltid ska vi tillhöra varandra
men fördomar är inget vi kan undgå

Du hör nog aldrig kvinna prata som en man
för könsnormer de styr våran värld
vi måste tala högt med världens alla röster
men det kanske inte gör nån skillnad ändå
men det kanske inte gör nån skillnad ändå

 

Språksociologi / Överkurs
  

Psykolingvistik .

 

Språksociologi / Gruppövningar
  

Förslag på gruppövningar

Gruppövning 1: Fundera över följande påståenden

  • Språket är del av din identitet och ett slarvigt och felaktigt språkbruk kan få andra att uppfatta dig som någon du egentligen inte är - i värsta fall dum.
  • Att förstå språkets viktiga betydelse får dig att reflektera över ditt egna språkanvändande och på så vis kan du förbättra ditt språk.
  • Behärskar du språket kan du övertyga, övertala och påverka.
  • Ett "dåligt" språk begränsar dina möjligheter både i tanken och i livet.

Gruppövning 2: Heta stolen.

Heta stolen är en "lek" som ofta används som en aktivitet för att främja snabb tänkande, spontanitet och kreativitet.

Syftet med aktiviteten är att deltagarna måste reagera snabbt och spontant på de olika frågorna eller ämnena.

Genom att snabbt byta platser och möta nya frågor uppmuntras deltagarna att tänka kreativt och ovanligt.

Leken främjar social interaktion och kan användas som en isbrytare eller som en rolig aktivitet för att främja samarbete

Regler för Heta stolen:

Placera stolar i en cirkel så att de är vända åt samma håll.

Varje deltagare tar plats på en stol, förutom en person som står i mitten av cirkeln.

Antingen kan lekledaren eller deltagarna själva komma med frågor eller ämnen. Det kan vara allt från snabba beslut, personliga åsikter eller kreativa idéer.

Personen i mitten ställer en fråga eller introducerar ett ämne. De andra deltagarna måste snabbt resa sig från sina stolar och byta plats med någon annan som också står upp.

Personen i mitten försöker också få en stol. Den som inte hittar en plats blir kvar i mitten och ställer nästa fråga.

Processen upprepas med nya frågor eller ämnen.

Gruppövning 3:

  1. Dela upp klassen i mindre grupper.
  2. Klipp ut 19 frågor och så får varje grupp ta en fråga.
  3. Jobba gemensamt i ett dokument där varje grupp lägger in sina anteckningar.
  4. När gruppen är färdig med sin fråga kan man ta en ny för vissa frågor är svårare och tar längre tid än andra.

 

Språksociologi / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam 2012