www.larare.at

Maktspråk - härskartekniker

Maktspåk har funnits genom alla tider. Min definition på begreppet maktspråk är:

Maktspråk är val av språkbruk för att skapa, visa eller bibehålla makt.

Det finns mängder av exempel på information från myndigheter och statliga organ som nästan är omöjliga att förstå. Läs mer om lagspråk och kanslisvenska .

Valet av svåra ord och långa meningar används ofta för att imponera och för att verka bildad.

Status ligger inte enbart i orden utan bestäms också av ickeverbala attribut och det är faktsikt så att folk vanligtvis bestämmer om du är kompetent eller inte på mindre än tre sekunder. Bara ca sju procent av det du uttrycker i ord uppfattas av omgivningen. Därför är det mer möda värt att träna på kroppsspråket än på själva orden.

Undermedvetet anpassar vi oss till hur andra människor tycker att vi ska uppträda.

Genom att analysera ett tals eller en texts innehåll kan man hitta medvetna eller omedvetna förtryckarstrukturer, så kallade härskartekniker.

Känner du dig kränkt eller "överkörd"; kanske ställd mot väggen med en obehaglig fråga; då kan det finnas en poäng att använda färdiga uttryck som svar på tal. Här följer några vanliga:

  • Det är intressant, berätta mer...
  • Det är intressant, men varför undrar du...
  • Det är intressant, men varför frågar du
  • Det är intressant, men varför säger du så...

 

Maktspråk / Härskartekniker
  

Härskartekniker ett begrepp som beskriver ett förtryckarfenomen mellan män och kvinnor. Metoderna går ut på att behålla eller skaffa sig negativ makt över andra människor eller sätt att hävda sig själv genom att förtrycka andra.

Härskarteknik syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ.

Berit Ås fem härskartekniker:

Praktiska exempel

1. Osynliggörande: tekniken går ut på att förmedla att det någon gör och säger inte är viktigt. Kan ske med ord, kroppspråk och gester. Till exempel bläddra i papper, knappa på telefonen när någon ska tala på ett möte.

Motstrategi: ta plats!. Påpeka det som sker. Våga vänta under tystnad tills alla lyssnar. Undvik att hamna i offerposition och känsla av att känna sig förminskad. Viktigt att inte visa ilska eller frustration utan att med upphöjt lugn och självsäkerhet hävda rätten att bli hörd eller sedd. Agera direkt och visa att att man inte accepterar beteendet.

2. Förlöjligande: kommentarer och anmärkningar på utseende, kläder, kunskaper. Förnedrande påhopp i form av vitsar och humor på någons bekostnad.

Motstrategi: Bemöts genom att be personen upprepa det sagda och sedan be personen förklara vad han/hon menar. Skratta aldrig med! Repliker som ifrågasätter det förlöjligandet och gör den egna personen synlig är:

Vad menar du med det? Jag vill att du förklarar närmare och preciserar vad det är du menar.

Upprepa det sagda ord för ord och be om närmare förklaring:

Vänta nu, vad var det du sa?
Förstår jag dig rätt?
Vad jag hör dig säga är… menar du verkligen det? Förklara dig!

3. Undanhållande av information: Att utestänga någon eller marginalisera vederbörandes roll genom att undanhålla väsentlig information.

Exempel: Kollegor låter någon förstå att de haft ett möte där vederbörande borde ha varit med.Beslut som skulle fattas vid ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, dit inte alla berörda haft tillträde.

4. Dubbelbestraffning: hur man gör är det ändå alltid fel. Handlar om att ge någon dåligt samvete för att de inte hinner med allt (vara smal, snygg, välklädd, sköta barn, hem, arbete, ha en rik fritid, leda svampkurs…) genom överlägsna och snorkiga kommentarer – " jag förståååååår att lilla Brita inte hunnit läsa rapporten nu när det är mitt i svampsäsongen…".

Motstrategi: genom att fundera över de egna prioriteringarna är det lättare att bemöta en dubbel bestraffning. Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst. När man utsätts för känslan av att vad jag än gör gör jag fel kan man tänka: "Jag vet varför jag gör det jag gör, jag vet vad som är viktigt för mig i livet".

Eller bemöt med ironi. Hittar du ingen fyndig kommentar snabbt så låtsas inte höra. Eller ställ den bästa frågan av alla: "Hur menar du då?".

5. Påförande av skuld och skam. Att få en att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något man utsätts för är ens eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Jämför dock skuldkänsla och skamkänsla.

Exempel: Trots att man inte informerats om det där mötet, får man höra att man själv borde tagit reda på när det var.
Ingen lyssnar på vad man säger under mötet och man känner det som att man uttryckt sig på ett dumt eller otydligt sätt.
Man blir avbruten gång efter annan mitt i en mening, får därmed känslan av att det man säger saknar betydelse

Extra: Objektifiering: Att kommentera eller diskutera kvinnors utseende i irrelevanta sammanhang.

Motstrategi: Håll på dig och bli inte störd av dessa kommentarer. Udvik och att bli arg och förtydliga att utseendet absolut inte har något alls att göra med det du ska säga och att det yttre är irrelevant! Det viktiga är sakfrågan!

Källa: Länk till motstrategier och bekräftartekniker och Wikipedia

 

 

Maktspråk / Så här talar du maktspråk
  
  • Öppen, avslappnad kroppshållning.
  • Ta plats.
  • Håll huvudet stilla.
  • Tala i fullständiga meningar. De behöver inte vara långa, men de ska ha en tydlig början och ett tydligt slut.
  • Håll ögonkontakt en smula längre än vanligt med samtalspartnern, när du är initiativtagaren. Om du är den tilltalade kan du se dig omkring, även avbryta.
  • Stå upp och gå omkring när du pratar i telefon, som om personen kan se ditt kroppsspråk.
  • Om en underordnade inte inser sin position kan en extra stunds inledande tystnad sända de rätta signalerna.

Tanken med denna information är inte en uppmuntran att använda härskarstrategier - snarare en hjälp att upptäcka det så att du kan bekämpa det.

Läs mer: Härskarteknikskolan

 

Maktspråk / Tips till dig som vill tala maktspråk
  

Det finns ett antal olika tekniker och retoriska figurer som är användbara när du vill nå fram till en mottagare påverka hen att tycka som du gör.

Utnyttja gåvans makt. Människor är flockdjur och det är en del av vår kultur att när vi får något, så vill vi också ge tillbaka. Om du får något som du gillar av någon som du inte gillar så kommer du – förmodligen utan att vara medveten om det – tycka lite bättre om den personen efter det.

Använd retoriska knep som att tala rytmiskt och upprepa dig (t.ex. genom att ha samma inledning på en mening flera gånger i rad). Vid partiledardebatten i Agenda nyligen gjorde Stefan Löfvén detta när han talade om att han hatar arbetslöshet. ”Jag hatar arbetslöshet. Jag har sett den … Jag har sett den … Jag har sett den …. Jag hatar arbetslöshet”. Jan Björklund gjorde det också när han argumenterade om sjukvården med Åsa Romson. Han började och slutade ett antal meningar i rad med exakt samma ord: ”Vi har fler … än 2006. Vi har fler … än 2006 … Vi har fler än 2006”.

Att väcka känslor är ett annat lysande knep. Var vaksam när du märker att du blir känslomässigt berörd av det någon säger eller skriver! Då är du som mest mottaglig för att påverkas. Även detta lyckades Stefan Löfvén med i sitt anförande om hur mycket han hatar arbetslöshet i partiledardebatten.

Få mottagaren att börja säga ja. Börja med att söka samstämmighet i frågor där du vet att du och mottagaren redan tycker lika. När du väl har personen på din sida är det lättare att successivt påverka i den riktning du önskar.

Visa på att andra tycker som du. Människor vill ofta göra som andra gör; vi känner oss trygga då. Helst gör och tycker vi som andra som är lika oss själva. Alla vill dessutom tillhöra ett vinnande lag. Därför kan opinionsmätningar påverka ett valresultat genom att den som går bra i mätningarna kort före valet har större chans att locka till sig de osäkra väljarna.

Var snygg och ha rätt stil. Människor har en tendens att tycka bättre om folk som ser bra ut. Vi vill identifiera oss med dem som ser framgångsrika, stiliga och moderna ut. Därför är det viktigt att ditt utseende – din stil, dina kläder, din frisyr – stämmer väl överens med det varumärke du företräder.

Upprepa dig. När vi har hört något tillräckligt många gånger så tar vi det för sant. Och det spelar ingen roll om det är samma person som har sagt det varje gång. Det glömmer vi snart. Det vi kommer ihåg är att vi har hört det ofta – och då tror vi omedvetet att det måste vara sant. Det är därför Fredrik Reinfeldt gång på gång säger att oppositionen inte är regeringsdugliga tillsammans.

Signalera status och auktoritet. Ju mer auktoritär du verkar, desto större chans att folk lyssnar på dig. Läkare och brandmän blir auktoriteter så fort de får på sig sina arbetskläder. Om du inte har en så enkel genväg att ta till, så behöver du hitta andra sätt. Det handlar om hur du rör dig, hur du talar, hur du klär dig, vilken titel du har. Det kan också handla om t.ex. vilken bil du kör, eftersom bilar har extremt hög status för många. En auktoritet låter sig inte avbrytas. Ett exempel från partiledardebatten i Agenda är när Jan Björklund talar om för Åsa Romson att ”Jag vet inte var dina siffror kommer ifrån, men det här är fakta …” och dessutom inte låter sig avbrytas när hon försöker svara. Den som låter sig avbrytas signalerar att den som avbryter har högre status.

Camilla Eriksson avslutade sitt föredrag med att slå fast att kunskap i retorik är en fråga om demokrati. Ju fler som har kunskap i retorik desto fler vågar göra sin röst hörd – och det är bra får vår demokrati.

16 October 2013 - TT arrangerade sin årliga språkdag i förrgår, den 14 oktober. En av talarna var Camilla Eriksson från konsultföretaget Retorikiska. Hon talade på ett inspirerande sätt om maktspråk och sa en del som kan vara värt för oss att påminna oss om.

Källa

 

Maktspråk / AV-media
  
  • Bildningsbyrån - ledarskap : Härskartekniker Utbildningsradion, 2010, Från 19 år, 29 min, Ljud.L101679-02. Att osynliggöra en person kan vara ett sätt att erövra makt, men det finns fler. Elaine Bergqvist berättar om de sju huvudkategorierna av härskartekniker - och om strategier att använda mot dem.
  • En bok, en författare : Sociala medier och härskartekniker Utbildningsradion, 2014, Från 19 år, 18 min, Film.U104041-39. Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg berättar i Sociala medier och härskartekniker om subtila metoder i det sociala rummet som används för att hamna i överläge. Boken tar bland annat upp motstrategier till härskartekniker på nätet. Annakarin Nyberg intervjuas av Tara Moshizi.
  • En bok, en författare : Ylva Elvin-Nowak Utbildningsradion, 2010, Från 19 år, 28 min, Film.U101640-52. Intervju med psykologen och utvecklingskonsulten Ylva Elvin-Nowak, som tillsammans med sin kollega Heléne Thomsson har skrivit 11 nyanser av tystnad där de synar olika härskartekniker och ger exempel på hur de kan bemötas.

Maktspråk / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2014)