www.larare.at

Medeltiden

I detta moment kommer du att få lära dig lite om det medeltida samhället, den litterära epoken: medeltiden och hur man skriver bra miljöbeskrivningar (skrivövning: helvetesskildring). Du kommer också få reda på vem Dante Alighiere är och vad Den gudomliga komedin handlar om.

Och varför ska jag kunna det här? Medeltiden inleder kristendomens storhet och Sverige är ett kristet land och därför är kristendomen del av vårt kulturarv. Det är därför bra att känna till idéer från medeltiden som fortfarande lever kvar: t.ex. hur helvetet ser ut. Sen är det så att kännedom om de klassiska berättelserna ger djupare förståelse av människan. Och att skriva miljöbeskrivningar ger dig färdigheter i att beskriva och återge hur något ser ut vilket gör dig till en bättre skribent.

 

Medeltiden / Kort om Medeltiden
  
    • Tidsperiod: 500 – (1300)1500. En period mellan antiken och renässansen som varade i 1000 år.
    • Plats: Centraleuropa (Frankrike, Tyskland, Italien och England)
    • Tidstypiskt: Kulturell nedgång i och med oroliga tider. Skriften får inledningsvis en lägre status.
    • Kyrkan har det kulturella ansvaret och all konst präglas av den kristna tron. Religiöst samhälle (alla underställda en Gud) med en starkt centraliserad ledning.
    • Ojämlikt samhälle. Kollektivet framför individen. Religionen som rättesnöre och kunskapskälla, religionen som samhällsbyggare och en kraft i enandet av Europa.
    • Litteraturen bygger delvis på en muntlig tradition. Och skriftspråket var latin och man börjar skriva i bokform (codex) och pergament (djurhudar från kalv, får eller get som har behandlats på ett särskild sätt så att det går att använda de som skrivpapper).
    • Genre: Epik, Religiösa berättelser (helgonlegender och hymner), Sagor och sägner, Chansons, Trubadurlyrik, ballader och dikter skrivna i den ljuva nya stilen.
    • Svensk författare: Heliga Birgitta
    • Lovsånger av Franciscus av Assisi – religiös hymn
    • Den gudomliga komedin av Dante Alighiere
    • Canterbury Tales av Chaucer – en sägen
    • Lyrik och dikter (canzoner och sonetter) av Petrarca
    • Decamerone av Boccaccio – första novellen (prosa)
    • Typiska stildrag: Bunden form (versmått). Religiösa inslag. Levnadsregler – sensmoral. Rikligt symbolspråk och flitigt användande av liknelser och metaforer.
    • Motto: "Memento mori" och "Gudsfruktan är kunskapens begynnelse"

 

Medeltiden / Nyckelord
  
    1. 500-1500
    2. Boken (codex)
    3. Bunden form
    4. Canterbury Tales av Chaucer
    5. Centraleuropa
    6. Decamerone av Boccaccio
    7. Den gudomliga komedin av Dante Alighiere
    8. Den ljuva nya stilen
    9. Epik
    10. Feodalism
    11. Franciscus av Assisi
    12. Gud
    13. Helgonlegender
    14. Heliga Birgitta
    15. Helvete
    16. Hymner
    17. Jordbrukssamhälle
    18. Kristendom
    19. Kulturell nedgång
    20. Kyrkan
    21. Latin
    22. Levnadsregler
    23. Liknelser
    24. Lodrätt världsbild (himmel-helvete)
    25. Metaforer
    26. MetafysiskVärldsbild
    27. Muntlig tradition
    28. Mörker
    29. Pergament
    30. Pesten
    31. Petrarca
    32. Religion
    33. Riddare
    34. Samhällspyramid
    35. Sensmoral
    36. symbolspråk
    37. Synd
    38. Tiden mellan Antiken och Renässansen
    39. Trubadurlyrik
    40. Vidskeplighet

    Ordmoln: Medeltiden

    Arbetsuppgift nyckelord : Skriv en sammanfattning med hjälp av nyckelorden.

 

Medeltiden / Frågeställning
  

Var medeltiden (Dark Ages på engelska) så mörk som man tidigare ansett? Vad säger uttrycket: "det här var rena medeltiden!"? Hur såg samhällsordningen ut (samhällspyramiden)? Teknikutveckling och vetenskap. Hur såg bilden av kvinnan ut? Jesus mor, den (sexuella) kvinnan, paradiseva som fick Adam att äta äpplet.

 

Medeltiden / Dante Alighieri
  

Klicka här .

 

Medeltiden / Läsning
  

Läs textudrag ur Dantes Gudomliga komedin. Varför, varför, varför ska jag läsa det här?

a) För att läraren är sadist (tycker om att plåga andra)

b) För att det är rektorns favoritbok och han vill att ni ska läsa Dante

c) För att ni ska uppmärksamma skillnaden mellan skrivet språk och talat språk under medeltiden.

Ni läser tills ni kommer till insikt vilken av förslagen: a-c är rätt.

 

Medeltiden / Helvetesskildring
  

Arbetsuppgift: Dante - Förslag till upplägg

När man ska skriva journalistiska texter brukar man börja med det mest intresseväckande och det kan jag tycka gäller i de flesta textframställningar. Börja med att välja vilket fokus man vill ha i arbetet: synderna, syndernas konsekvenser (hur straffas man) din färd genom de olika stadierna i helvetestratten eller personerna som hamnat där.

Dantes tratt

För att få lite handledning när det gäller helvetets stadier så hjälper det om man tittar på bilden ovan.

Men innan du börjar kanske du måste fundera på formen (textens upplägg) och du kan, som Dante, använda dig av en person som leder dig eller läsaren. Grundberättelsen utgörs av en presentation av de olika helvetesstadierna och vilka synder de drabbade fallit för och hur de straffas. Du leds eller förs ner till Lucifer (djävulen) av en guide. En guide som berättar berättelsen. Där har du ramberättelsen: det som håller samman texten och som för historian framåt eller rättare sagt neråt.

Säg att du väljer synderna som det viktigaste. Du börjar med att välja ut, säg 10 synder. Ordna dem så att du har de värsta synderna längst ner, och koppla dem sedan till de skilda stadierna. Och kom ihåg att nere hos Lucifer ska den värsta syndaren plågas.

Nu har vi kommit till det praktiska. Hur ska jag börja?

Förslag 1: ”Jag var till mitten hunnen i mitt liv och hade mött en nära vän vid busstationen. Vännen var mer än vän och han var redan död. Han var levande död och hade varit nere i helvetet och nu ville han visa mig vad som väntade alla syndare. Jag var inledningsvis motvillig till förslaget, men kände en viss lockelse och efter tre dagars övertalning av min blivande guide följde jag med honom. Vi klev på bussen som hade stannat. Bussnumret var 666 och vi for iväg. Marken under bussen slets upp och vi får ner i underjorden.”

Förlag 2: ”Där stod jag. Framför mig fanns helvetet. En röst sa: ’du ska följa med mig för du är död’. Jag darrade av rädsla och fann mig på väg ner i helvetet. Där mötte oss första kretsens syndare. Alla dessa godisätare begravda i segaråttor som de var tvungna att äta av. Gelatindoften låg tung över den första kretsen. Att äta godis på en veckodag är dessa syndares misstag. De drabbar dem hårt för de har fallit för frosseri och de har inte lyckats kontrollera sina begär att äta sötsaker när helst. ’Nä, men, ropar jag, där är ju min barndomskamrat Sune. Han som alltid stal mitt godis och åt det under lektionerna i skolan, inför min åsyn. Ooh vilka kval jag led när jag såg honom trycka i sig mina segaråttor.’”

Förslag 3: ”Nu hade vi anlänt till sista kretsen, vi hade nått slutstation och där satt Lucifer och idisslade på en stackars syndare. Men det är ju Hitler! Jag hörde hur hans ben sakta bröts av. Ljudet var dovt, men mig gjorde det ont i, ända in i märgen. Och hur han led, hur han tjöt av sin plågoandes bett. ’Hitler, sa min guide, hade utfört den värsta av alla synder; han hade blivit dömd för folkmord, etnisk utrensning och tron på rasbiologiska teorier. Hitler straffas för sin trippelsynd och det belönas med att han får tillbringa all evighet i Lucifers gap.’ Jag kunde snart inte stå ut med skriken, för han var inte ensam där i Lucifers gap. Sida vid sida var de sammanfjättrade; de tre största syndarna av alla. De var…”

När du/ni ska skriva en helvetesskildring ska du/ni lägga extra ansträngningar på miljöbeskrivningen; ta gärna hjälp av miljöbeskrivning.

Läs mer om Dantes helvete på Wikipedia

 

Medeltiden / Fördjupning 1: Boccaccio och Decamerone
  

Ett sällskap på tio ungdomar flyr från det pestdrabbade Florens till ett slott på landet. Under de tio dagar de är på slottet berättar de varje dag en historia var. Så är ramberättelsen till Giovanno Boccaccios novellsamling Decamerone (från grekiskans deka = "tio" och hemera "dag").

Boccaccio var liksom Dante född i Florens och levde 1313-1375. Han studerade handel och juridik under sin uppväxt men skrev redan vid tio års ålder sina första dikter. Han var en stor beundrare av Dante och höll offentliga föreläsningar om Den Gudomliga Komedin.

De hundra berättelserna eller novellerna (det var Boccaccio som "uppfann" termen novell) har sitt ursprung i legender, folkliga sagor, anekdoter och visor. Dessa bearbetade Boccaccio till noveller, som ofta hade erotiska motiv. Bland annat skildrade han sexuellt aktiva munkar och nunnor. Andra teman är lycklig och olycklig kärlek och gifta kvinnors otrohet.

Mot slutet av sitt liv blev Boccaccio djupt religiös. Han tog då avstånd från det han skrivit i Decamerone och varnade till och med sina vänner för att läsa verket. Påven ville på 1500-talet förbjuda Decamerone men nöjde sig till slut med att byta ut munkar och präster mot adelsmän eller hantverkare.

Källa

 

Medeltiden / Fördjupning 2: De isländska sagorna
 

Mot slutet av 800-talet inleddes kolonisationen av Island. Det var norska stormän som inte ville lyda under kungen, Harald Hårfager, och därför sökte sig ett nytt land. Den här första tiden finns beskriven i Landnamabok (boken om landtagningen), som nedtecknades på 1100-talet.

Tiden mellan år 800 och år 1000 brukar kallas sagatiden. Under den tiden växte det fram en muntlig berättartradition. Dessa muntliga berättelser, eller sagor, skrevs ned under 1200 - och 1300-talen. Nedtecknarna var anonyma, men man kan anta att de var munkar och präster. Det var först och främst dessa som var skrivkunniga.

Den isländska sagan (av verbet "saga", jfr "utsaga") har en verklig bakgrund i Islands tidiga historia. Det är alltså inte vad vi brukar mena med sagor, med prinsessor, drakar och troll. De isländska sagorna handlar ofta om släktfejder, med blodiga strider, dråp och hämnd. Den mest kända av sagorna är Njals Saga, som berättar historien om Njal på Bergtorshval och Gunnar på Hlidarende. De försöker hålla fred och vara vänner men går under som om det vore ödesbestämt.

Stilen i sagorna

Typiskt för de isländska sagorna är att de är skrivna på prosa, och har en knapp och kärv ton. Personerna är fåordiga och beskrivs utifrån, genom vad de säger och gör. Det finns ingen inre skildring av människoma. För att uppfatta de starka känslorna och det psykologiska förloppet får man läsa mellan raderna.

Ödestron, det stränga hedersbegreppet och de starka kvinnorna är andra typiska ingredienser i sagorna.

Källa

Se bildspel: isländska sagan

 

Medeltiden / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2011)