skriv isär ord där förledet beskriver efterledet. Eller: en enklare regel är att i svenskan sitter alla ord som låter som hela ord ihop
Särskrivning betyder att man skriver isär ord som egentligen ska sitta ihop, ett bra exempel är faktiskt just det ordet - särskrivning. Om man särskriver "särskrivning" så blir det "sär skrivning" (som betyder: egendomlig skrivning) och då beskriver förldet efterledet; jämför gärna med sjuk syster och skum tomte.
Om det fyller en given funktion, ett syfte; ja, annars: nej. Syftet är att då poängtera att tillägget är det viktiga; alltså "ochet". Men det är inte bra att börja ett stycke med Och" eftersom det blir otydlig vad "ochet" syftar på.
Kan man börja en mening med "Som"?
Oftast fungerar "som" som fogeord och används vanligtvis för att inleda bisatser, men det går också att inleda en mening med "som". Dessa meningar kan kännas felaktiga eftersom man är van att använda "som" som just fogeord. Så, innan du bestämmer dig för att inleda en mening med "Som"; är det bästa lösningen?
Att välja aktiv eller passiv sats kan vara svårt att avgöra, men behärskar man inte form så bör man undvika passiv form. Jag anser att man ska avstå helt från passiv form om det inte finns ett specifikt syfte* med det.
Aktiv sats: Michael tänder tändstickan.
Här är subjektet (Michael) aktivt, det gör någonting, det utför handlingen, det tänder (en tändsticka)