FAQ: Tala & argumentation -

FAQ eller Frequently Asked Question(s) är en samling frågor och svar: svar på ofta förekommande frågor. På svenska skulle man kunna säga: ”Frågor och svar". Målet med FAQ är att minska mängden enkla frågor och motverka att samma fråga ställs om och om igen.

Tanken med denna sajt är att ni som elever ska vara med i lärandet. Era frågor utgör både förutsättning och grund och genom att ni ställer frågor kan också andra ta del av både frågorna och de svar jag ger.

Ställ en egen fråga eller mejla läraren.

 

Fråga 1: Tjena, undrar vad jag bör förebygga inför mitt tal förutom en powerpoint som styrker det?

Svar 1: Vad gäller presentationen så bör du göra det så proffsigt som möjligt genom att vara mycket övertygad: din tes är absolut och dina argument stärker den till 100% - alla åhörare ska lämna salen övertygade om att du har rätt. Det spelar faktiskt mindre roll om du har rätt - det viktiga är att framstå som någon som har rätt genom att ha en tydlig tes som man upprepar tre gånger, samt argument som inte går att ifrågasätta. Sedan finns det en poäng med att verka ödmjuk och ta med ett argument från motståndarsidan och därefter falsifiera (förstöra) det med hjälp av ett argument (förslagsvis med ditt starkaste argument som du också kan avsluta talet med).

 

Fråga 2: Jag har försökt tagit reda på vad skillnaden är mellan ett tal och ett föredrag, men jag har inte hittat något bra svar på det, så jag vänder mig till dig men den frågan. Vad är egentligen skillnaden mellan att hålla ett tal och att hålla ett föredrag?

Svar 2: Ordet föredrag används oftast när man ska delge information på ett professionellt plan (alltså inom företag eller liknande), medan tal kan se ut på väldigt många sätt och har inte som enda funktion att förmedla information, se t.ex. bröllopstal. När det gäller tal så är tilltalet oftast viktigare än innehållet medan inom föredrag så är det tvärtom.

 

Fråga 3: Ska man ha med ett kontraargument i en insändare? Eller ska man bara använda kontraargumenten i det argumenterande talet man ska hålla?

Svar 3: I en insändare får det inte plats något kontraargument, men i ett tal ska det finnas med, mycket för att det är ett taltekniskt "knep".

 

 

Fråga 4: Måste vi ha talet utifrån en redan skriven insändare eller ska vi skriva en egen?

Svar 4: Ni ska använda samma tema: om insändaren handlar om dödsstraff ska också talet handla om dödsstraff.

Fråga 5: Jag undrar om det finns någon maxtid för talet? När jag har tagit tid har det blivit 7-8 min. Jag har aldrig pratat så länge förut och blev därför väldigt förvånad. Jag har försökt att korta ner talet men då blir det verkligen inte samma sak. Kan jag ha det så långt?

Svar 5: Direktiven (instruktionerna) säger 3-6 minuter, men jag börjar inte bua om man överstiger tiden. Men om det skulle vara TV-tid vi pratar om så har du begränsat med tid och efter den avsatta tiden klipps slutet bort. Därför kan det vara en bra övning att försöka hålla en bestämd tid så att din fantastiska avslutning inte uteblir när det är skarpt läge.

Fråga 6: Räknas stödord på ett papper som ett presentations hjälpmedel inför det argumenterande talet?

Svar 6: Det beror på hur du väljer att använda pappret eller stödorden. I denna musikvideo (Bob Dylan) används stödord på ett bra sätt.

Fråga 7: Måste man argumentera bara för eller emot eller kan man argumentera för det bra och det dåliga om det man valt?

Svar 7: Det viktiga är att du för en tes och har du alltför många argument som talar emot din tes försvagas den och det är inte bra!

Fråga 8: Hej! Jag har setat och sökt på hur jag ska skriva detta tal, jag hittar en massa var med motargument och argument, tes osv. Jag vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt. Kan man säga till exempel: Jag tycker inte att det är rättvist. Kan man tala i jag form? Kan man ställa frågor till publiken medans man pratar? Jag förstår ingenting och jag kommer inte att hinna skriva klart det tills imorgon för jag vet ej hur jag ska bära mig åt.

Svar 8: Ingen panik. Vi tar en sak i taget:
Välj ett ämne: en tes (ditt påstående), t.ex. jag är för dödsstraff eller jag är emot dödsstraff.
När du valt ämne bestämmer du argument (helst tre) som ska stärka tesen. Du ska säga till publiken varför vi ska tycka som du tycker; vad finns det för grunder för ditt påstående?
Det blir faktiskt svårt att inte tala i jag-form för det är dina åsikter och framför allt ditt ställningstagande som du ska förmedla.
Att ställa frågor till publiken är bra och om man inte förväntar sig något svar har man använt en stilfigur: retorisk fråga (som används flitigt bland professionella talare)
Hinner man inte gör man sitt tal senare.

Fråga 9: Hej! Jag skriver ang. min debattartikel. Din kommentar var att den var bra på grund av innehållet och att du hade svårt att döma den just på grund av detta, då du endast borde se till formen. Jag fick C/A och är väldigt nöjd med det, men är ändå nyfiken på vad som fattades i formen. Vad skulle gjort den ännu bättre?

Svar 9: Hej. Bra fråga och jag ska försöka besvara den så bra som möjligt. Det här med kvalitet och kvalitéer är aldrig lätt och ibland smyger sig magkänslan in, vilket jag försöker motarbeta. Samtidigt finns det forskning som säger att stor erfarenhet ger en magkänsla som ofta till och med slår reell fakta. Men...

Din argumenterande text skulle kunna varit tydligare och mer lättöverskådlig för dispositionen är inte klockren. Använd formalia, som t.ex. styckeindelning, för att förtydliga textens innehåll via struktur som stödjer dina starkaste argument.

Din argumenterande text bör hålla en så saklig ton (inte alltför talspråkligt) som möjligt, men detta är förstås avhängigt den tilltänkta mottagaren.

Bygg dispositionen utefter regeln: en tankegång per stycke och bind samman styckena med konjunktioner (se Rema och tema). Huvudbudskapet bör alltså löpa som en röd tråd genom hela texten och komplettera med stödjande delbudskap: stöd ditt starkaste argument med de andra argumenten.

Sedan brukar många debattartikelförfattare jobba med Stilfigurer vars främsta syfte är att lyfta både det språkliga innehållet och argumentationen.

Hoppas det här inte blev för svårt, men som jag skrev initialt (inledningsvis) så är betygsättning inte lätt.

Betygskriterieren:
på C-nivå: C3, C4
på A-nivå: A3, A4

Fråga 10:

Svar 10:

Joni Stam (2016)