www.larare.at

Tala: elevseminarium

Innehållsförteckning -

Detta är produkten av två framgångsrika seminarier som jag hade med en Ekonomiklass på Hagagymnasiet 2017.

     

Tala: elevseminarium / Tala
 

Faktaunderlag: Tala

Tala är en konst, ta kontakt med publiken, både via talet men också med kroppsspråk. Prata inte med låg status, det vill säga otydligt och hackigt, använd inte tvekord som "öhm" och "eh" under talet.

Talet är en byggbar färdighet. Man måste öva upp det. Retorik innebär konsten att tala, uppkom under antiken.

Börja med en intresseväckande inledning. Försök väcka åhörarnas intressen. Levandegöra innehållet i ditt tal med kroppsspråk och inlevelse.

Ett annat ord för tala kallas retorik. Förmågan att tala är ingenting man föds med, man måste öva upp sitt tal. Desto mer tid man lägger ner på att öva och förbereda, desto bättre och säkrare blir talaren och själva talet.

Konsten att tala kallas även med andra ord för retorik. Retorikens konst uppstod och utvecklades främst i Antikens Grekland mellan 300 f.Kr.- 500 e.Kr. Tonläget, alltså din röst, är viktig och kan avgöra om publiken får intresse för att lyssna på det du har att säga eller inte. Det finns olika sätt för att nå ut till sin publik. Att tänka på kroppsspråk, ögonkontakt, pausering och betoning är bara några sätt för att göra ditt tal bättre. Låter man självsäker får lyssnaren större förtroende för dig och du blir lättare trodd.

Att förbereda sig och anpassa sig till sina åhörare, vem talar man till, vilken ålder, vilket sammanhang är viktigt att tänka på. Det kan vara så att man måste anpassa sitt språk, till exempel att man pratar mer formellt till äldre än yngre personer. Att tänka på att ha en intresseväckande inledning och starkt avslut gör att åhöraren minns dig och hen blir lämnad med ett intryck som gör att du blir ihågkommen.

 

Tala: elevseminarium / Argumentation
 

Ett argumenterande tal måste innehålla tes och argument. Tesen är textens budskap/ ett påstående. Du kan förstärka eller försvaga tesen. Stödargument ger stöd för eller underbygger dina argument medan contra-argument försvagar tesen. Det är bra att förbereda sig för motargument. Statistik och fakta höjer trovärdigheten. Argumentet måste vara tydligt kopplat till tesen, ett relevant argument. Logos, pathos, ethos ska finnas med.

Argumenterande texter och tal finns för att övertyga sina läsare,syftet med argument är att få andra att hålla med eller inte hålla med om saker. Alltså övertyga folk om det man tycker,det man står för eller inte står för.
Hur man lägger upp en bra argumentation:

  • Ha med fakta
  • Stödja sina argument
  • Ta med statistik
  • Motargmuntera något eget argument
  • Vara beredd på motargument
  • Ha tydliga kopplingar

Logos: Tilltala med logiska resonemang

Pathos: Emotionellt engagemang

Ethos:Övertyga med god karaktär

Vi kom fram till att pathos är det mest effektiva sättet då man kan få med sina lyssnare emotionellt då man berättar om sina egna erfarenheter eller något lyssnarna kan relatera till. Logos sa vi kunde vara svårare beroende på vilken förståelse man har för ämnet.

När du skriver en argumenterande text är det viktigt att ha en bra tes (budskapet) och den ska vara tydlig, det är även viktigt att ha med stöd argument och motargument, att bevisa argumenten är väldigt bra och det kan du göra med hjälp av t.ex. fakta och statistik. Flera teser kan skapa förvirring hos läsaren vilket gör texten otydlig. Stödargumentet stärker textens trovärdighet och visar att det jag säger är sant. Mot -argumentet måste kunna motbevisas. Det skall visa de sämre sidorna, detta skall övertyga läsarna.

Att dubbelkolla sin text efter en röd tråd är bra då det är viktigt att se att du skrivit texten efter rätt struktur så att du inte har för många argument som du inte kan bevisa. Den argumenterande texten skall innehålla både patos (det känslomässiga), etos (klädval, för att få publiken att lita på dig) och logos (det logiska i resonemanget).

 

Tala: elevseminarium / Mottagaranpassning
 

Faktaunderlag: Mottagaranpassning

Man skriver en text på ett sätt som passar den som ska läsa texten, man mottagaranpassar till målgruppen. Man ska tänka på hur svåra orden är, hur långa meningarna är och tänka på vilket slags språk du använder. Till barn ska man t.ex. försöka relatera till det som finns i barnen värld, kanske använda mycket bilder och korta meningar. Till äldre människor ska man kanske hålla sig till rikssvenska; dvs mer tydligt språk. Rikssvenska är neutralt och de passar de flesta.

Lära känna den som ska läsa och på så sätt mottagaranpassa bäst, ta reda på den målgrupp som kommer läsa texten och anpassa den efter t.ex. en undersökning om målgruppen.

viktigt att anpassa sig till lyssnaren då det är skillnad på vilken mottagaren är ex är det ett barn eller en lärare?. Personligt eller formellt? Inte svåra ord, slangord till barn. Vuxna mer detaljer i en text då dem har förmågan att “ta in” mer.Till barn kan man ha vardagsexempel, spel och lek då dem kan de relatera. Mottagaranpassning är även till för att texten ska nå ut så bra som möjligt så att mottagaren verkligen ska förstå.

 

Tala: elevseminarium / Sändare och mottagare
 

Faktaunderlag: Sändare och mottagare

Det handlar om kommunikationen mellan individer. Det finns massa olika modeller om hur man för ett samtal. En vanlig modell är, i olika situationer och syfte använder sändaren olika tonlägen och sätt för att nå mottagaren och mottagaren avkodar meddelandet samt meddelar tillbaka till sändaren. Innehållet måste formas efter vilken typ av text eller presentation man ska skriva och vem som är mottagaren. Kommunikationen kan anpassas beroende på vilken typ av text det är. För att få en bättre koll kan man läsa andras texter eller andras presentationer av samma typ för att behärska formen. Genom att bilda en uppfattning om vem mottagaren är och hur man skriver texten kan man då “styra” texten i rätt hamn.

Ungefär som mottagaranpassning, att man ska anpassa ämne och språket, bearbeta texterna. Kan anpassa sig efter målgrupper. Sociala medier kan vara inblandat.

 

Tala: elevseminarium / Stil
 

Faktaunderlag: Stil

Alla har en personlig stil och alla skriver på eget sitt egna sätt, en sorts personlig skrivstil. En bra skrivstil är om den är tydlig och säker, medans en dålig är om du har en osäker eller otydlig stil. En stil kan vara bearbetad eller obearbetad, en bearbetad text är exempelvis en uppsats medan blogginlägg och facebook inlägg ofta är obearbetade då de inte är så “viktiga”. Stilen är olika beroende på vem mottagaren är. Stilen kan alltid utvecklas genom att låta andra läsa igenom den färdiga produkten och ge feedback. Det finns även olika stilfigurer exempelvis 3-talet, motsatser, kontraster eller en retorisk fråga.

Som ett personligt fingeravtryck i texten. Man ser hur personen har arbetat eller inte, det märks från person till person. Man kan ha en bearbetad stil, men har man inte kan man träna sig att bli en bra skribent. Stilfigurer är en retorisk fråga och då kan man ”klä texten”.

 

Tala: elevseminarium / Röda tråden
 

Faktaunderlag: Röda tråden

Röda tråden handlar om hur bra texten hänger ihop, det handlar om flyt och sammanhang. Det handlar om att hålla sig till ämnet och inte falla in på för många sidospår. Stycken går hand i hand. Mjuka övergångar, som till exempel att repetera, att börja nytt stycke med det föregående stycke handlar om.

Logiken i texten är lätt att förstå. Texten är sammanhängande. Tydliga språkliga sammanhangssignaler.

Använda sig av rema och tema, återuppta informationen så att texten förstärks och bli lättare att förstå. Utan en röd tråd kan texten bli ryckig och på så sätt bli svår förstå.

Texten ska hänga ihop, vara tydlig och ej vara förvirrande. Man ska hålla sig till ämnet och tänka över sitt ämne, mindmap kan användas för att förenkla detta. Om man har ett svårt ämne bör man kanske använda sig av svåra ord. Sammanhang och mjuka övergångar och logik är nyckelorden när det gäller Röd tråd. Ibland kan den röda tråden gömma sig mellan raderna. Om det ändå är svårt att hitta den röda tråden kan det bero på att läsaren är ovan. Upprepningar hjälper till att framhäva röd tråd. Röd tråd finns till för att få ett sammanhang i texten.

 

Tala: elevseminarium / Presentationstekniskt hjälpmedel
 

Faktaunderlag: Presentationstekniskt hjälpmedel

Stärker talet och är en sammanfattning av det du säger. Det framhäver presentationen och det ska vara ett hjälpmedel som förstärker och illustrerar det du säger. Det är lättare att få fram budskapet med ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det blir också lättare för läsaren att hänga med. Powerpoint, filmer, vita tavlan, bilder, dataprogram, blädderblock är exempel på presentationstekniskt hjälpmedel.

Hjälpmedel som hjälper till att framföra en presentation för att få publiken att förstå. Förmedlar texten på annat sätt än bara prata, det blir mer intressant om man om man har ett sådant hjälpmedel och inte bara rabbel från talaren. Det blir enklare för publiken att hänga med och det kan vara skönt för talaren att få bort fokus från sig. Exempel på presentationstekniska hjälpmedel är Powerpoint, bilder, rita på tavlan, film, rekvisita.

 

 

Tala & argumentation / Styrdokument
 

Svenska 1

  • Förmåga: 1, 2 och 3
  • Centralt innehåll: 1, 2 och 3
  • Betygskriterier:

Svenska 2

  • Förmåga: 1, 2 och 3
  • Centralt innehåll: 1 och 2
  • Betygskriterier: E1, E3, C1, C3, A1, A3

Svenska 3

Förklara konceptet

 

 

 

Tala & argumentation / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2017)