|
Ordlista (centrala begrepp)
-
|
|
Här nedan har jag radat upp centrala begrepp (ord) som används inom psykologin. Jag har använt följande källor: Michael Rangne (Källa 1) och Natur & Kulturs Psykologilexikon (Källa 2), samt ord som jag sett är användbara när man jobbar med psykologi.
Begrepp / A |
|
Adrenalin
= ett stresshormon som gör vår kropp redo att fly eller kämpa vid fara; en "energiboost" som ger oss extra kraft.
Afasi
= Afasi är en språkförändring som uppkommit till följd av hjärnskada.
Affekt
= Ett mönster av observerbara beteenden som uttrycker ett subjektivt upplevt känslotillstånd (en emotion). Vanliga exempel på affekter är glädje, vrede och sorg. Det kan uppstå olika typer av affektstörningar:
- Begränsade affekter (brist på intensitet och omfattning i känslouttrycket).
- Avtrubbade affekter (brist på intensitet i känslouttrycket).
- Flacka affekter (avsaknad av känslouttryck).
- Inadekvata affekter (brist på samstämmighet mellan känslouttryck och händelse).
- Labila affekter (onormalt hastigt skiftande mellan motsatta affekter).
- Affektinkontinens (svårigheter med att behärska sina affekter
Agitation / psykomotorisk agitation / excitation
= Ändamålslös ofta stereotypt upprepad motorisk överaktivitet som inte influeras av yttre stimuli. Personen kan till exempel inte sitta stilla utan vankar av och an, vrider händerna och plockar med kläderna. Snabba och oförutsägbara växlingar kan förekomma.
Akatisi
= En speciell typ av rastlöshet och okontrollerad motorisk aktivitet som kan ses som biverkan av antipsykotisk medicinering. Personen känner ett behov av att röra sig och trampar rastlöst runt i rummet.
Ambivalens
= Samexistens mellan två motstridiga idéer eller känslor i medvetandet. Man kan inte bestämma vad man vill, känner, tycker eller tror. Ibland avses med termen en splittring mellan intentionen och den slutliga handlingen. Ett av Bleulers kriterier på schizofreni, tillsammans med autism, associationsstörning och affektstörning.
Vid depression ser man ibland en beslutsambivalens där patienten i extremfallet inte klarar att t ex handla mat pga oförmåga att bestämma vad han eller hon vill ha.
Amnesi (Minnesförändringar)
= Minnesförlust.
Amygdala
= struktur i hjärnan, del av det limbiska systemet och dess funktion tros vara emotionell och skapar såväl negativa som positiva känslor.
Anankasmer / Tvång
1. Obsessioner
= Tankar, impulser, fantasier eller bilder som ideligen återkommer trots att man försöker hålla dem tillbaka. Tankarna kretsar ofta kring kontroll, renlighet eller sexualitet, aggressivitet och religion. Den drabbade upplever vanligen tankarna som dumma, orimliga och jagfrämmande.
2. Kompulsioner
= Handlingar som en person måste utföra för att undvika stark ångest, t ex att gång på gång kontrollera att ytterdörren är låst. Personen upplever ofta själv handlingarna som onödiga. Kan leda till ett helt invalidiserande tillstånd.
Anknytning
= Det anknytningsmönster vi utvecklar i barndomen, blir det sätt vi relaterar till andra människor även i vuxen ålder.
Association
= något i minnet eller fantasin som är kopplad till en sak, händelse eller person. Associativt lärande gör att vi kan göra förutsägelser. Grundar för associativ inlärning:
Klassisk konditionering (Pavlov)
Operantkonditionering (Skinner)
Uppluckrade associationer
= Ett mönster i talet där talaren byter spår utan någon som helst koppling. Personen byter omotiverat ämne från den ena meningen till den andra eller fäller helt motstridiga yttranden i på varandra följande meningar.
Autism
Begrepp som används som beteckning på
1. Ett organiskt betingat syndrom karakteriserat av bristande förmåga till ömsesidig social interaktion, ömsesidig kommunikation och avvikande fantasi eller lekbeteende, ibland kombinerat med udda och ensidiga intressen.
2. Självförsjunkenhet och bristfällig förmåga till, eller intresse för, kommunikation med andra människor. Vanligt vid framförallt schizofreni.
Automatiska tankar
= Automatiska tankar kommer helt utan reflektion. De kan vara neutrala, positiva eller negativa. Negativa automatiska tankar ger ofta bristande självkänsla.
Aversiv
= avsky eller upplevelse av obehag
Begrepp / B |
|
Beteendeanalys
= Beteendeanalys är ett samlingsnamn för förståelse och förändring av beteenden som hjälper oss att förstå hur psykologiska problem en gång uppkom.
Bildterapi
= Bildterapi är en behandlingsform där klienten ritar, tecknar eller målar för uttrycka känslor, tankar och händelser.
Begrepp / C |
|
Begrepp / D |
|
Dejá vu (Minnesförändringar)
= Minnesillusion där personen har en känsla av att en ny upplevelse är välbekant. Normalpsykologiskt.
Depersonalisation
= En förändrad upplevelse av det egna jaget där personen känner sig avskild från sitt eget psyke eller sin egen kropp, som om han eller hon var en utomstående observatör. Personen känner sig overklig eller som i en dröm. Vanlig upplevelse vid svår ångest, liksom vid psykotiska tillstånd.
Depression
= längre känsla av nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet.
Derealisation
= En vanligtvis skrämmande känsla av overklighet där personen upplever sig främmande för och avskild från omgivningen. Omgivningen känns overklig, främmande och förändrad. Även detta är vanligt vid svår ångest och vid psykoser.
Disposition
= är en karaktärskvalité, en vana, en förberedelse, en beredskapstillstånd eller en tendens att agera på ett specifikt sätt som kan läras.
Dissociativa störningar (”spaltat medvetande”)
= Störning i medvetande, minne, identitet och perception av omgivningen. Kännetecknas av ett förändrat eller upphävt självmedvetande. Detta innebär att man blir omedveten om någon del av sin identitet, personliga historia eller personlighet. Symtomen är ofta dramatiska och mångskiftande i form av minnesförlust, flyktbeteende och automatiskt handlander.
Vid dissociativ amnesi (även kallad global amnesi) drabbas en person av amnesi för en viss outhärdlig händelse eller tidsperiod, varvid vederbörande kan försvinna från sitt hem under kortare eller längre tid, föra ett till synes normalt liv under annat namn eller på annan plats för att plötsligt ”vakna upp” och återfinna sin gamla personlighet med så gott som total amnesi för vad som hänt under mellantiden.
Dopamin
= en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet, föregångare till noradrenalin och adrenalin och reglerar motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation. Dopaminpåslag är del i vårt belöningssystem.
Dysartri
= Svårigheter att artikulera adekvat. Vanligtvis orsakad av hjärnskada, men kan även förekomma vid uttalad trötthet och som biverkan av antipsykotisk- eller annan medicinering.
Dysfasi
1. Expressiv dysfasi
= Nedsatt förmåga att finna de rätta orden och uttala dem rätt eller sätta samman ord i riktiga meningar med rätta böjningar. Förståelsen av vad andra säger är väl bevarad. Den sjuke märker ofta själv att han säger fel (kritiserat afasisymptom).
2. Impressiv dysfasi
= Nedsatt förmåga att förstå vad andra säger. Förmågan att själv tala är bevarad men under bristfällig kontroll (okritiserat afasisymptom).
Observera att många patienter har blandformer av dysfasi.
Dysfori
= ”Gråvädersstämning”. Samlingsnamn för negativa affekter och sinnesstämningar som retlighet, nedstämdhet, olustkänsla och missmod.
Dysfunktionell
= "icke fungerande" (motsats till funktionell)
Dysmorfofobi (Vanföreställning)
= Tillstånd som strikt sett inte når upp till vanföreställningsstatus. Orealistisk upplevelse av att någonting i utseendet är ”fel” – personen känner att näsan är missformad, hakan för stor eller dylikt. Objektivt finner man inget anmärkningsvärt i patientens utseende. Gradvis övergång till dysmorfoparanoia: vanföreställning där personen kan vara helt fixerad vid sin upplevda deformitet och invalidiserad av sin upplevelse.
Begrepp / E |
|
Ekolali
= Automatisk härmning av vad andra säger.
Ekopraxi
= Automatisk härmning av vad andra gör.
Emotionell
= känslomässig
Empati(störning)
= förmågan att uppleva och förstå andras känslor. Empatistörning, alltså att man inte kan känna med andra, är vanligt hos t.ex. psykopater eller autistiska personer.
Endorfin
= Ett hormon som påverkar vår vilja att sova, äta och dricka, samt ger smärtlindring. Utsöndras vid t.ex. skratt, stress, motion, sex och förälskelse.
Erotomani (Vanföreställning)
= Vanföreställning om att en annan person, vanligtvis med högre status, är förälskad i personen.
Eufori
= Lyckokänsla. Upprymd, glad sinnesstämning som kan vara normalpsykologisk när den har sitt ursprung i någon lyckosam yttre händelse. Man skulle kunna säga: positivt chocktillstånd.
Vid avsaknad av dylik händelse ter sig euforin inadekvat och kan då vara symtom på någon psykiatrisk eller somatisk störning, som till exempel hypomani eller mani, missbruk, senil demens, MS i sent skede eller pannlobsskador.
Exponering
Exponering innebär att man gradvis utsätter sig för obehagliga situationer.
Begrepp / F |
|
Flashback (Minnesförändringar)
= Minnen, känslor eller perceptuella upplevelser från det förgångna dyker plötsligt upp i sinnet.
Fobi
= Irrationell och tvångsmässig fruktan för en specifik situation, företeelse eller aktivitet, vilket resulterar i en stark önskan att undvika det fobiska stimulit. Detta leder vanligen till undvikande beteende eller till att personen konfronterar stimulit under påtagligt lidande.
Läs mer om fobier.
FOMO
= förkortning av det engelska uttrycket Fear of missing out och är ett vanligt psykologiskt fenomen som innebär rädsla att missa någonting som man anser är viktigt. Fenomenet är kopplat till negativa psykologiska effekterna som sociala medier har på oss människor.
Förbisvar
= Resultatet av en oordnad och ineffektiv tankeverksamhet. Personen ger ett felaktigt svar på en fråga. Svaret visar dock att personen uppfattat frågan. Man frågar till exempel vederbörande om det är något som tynger honom och han svarar: ”Ja, järnet är tungt”.
Förföljelseparanoia eller persekutorisk paranoia (Vanföreställning)
= Vanföreställningar där huvudtemat är att personen (eller någon närstående) attackeras, trakasseras, luras, förföljs eller motarbetas.
Förskjutning
= Negativa känslor eller upplevelser överförs från det egentliga objektet till något annat eftersom konflikten med det egentliga objektet uppfattas som alltför påfrestande; t.ex. en elev som misslyckats på provet skyller på lärarens svåra frågor istället för att inse att hen inte studerat tillräckligt inför provet.
Begrepp / G |
|
GABA
= signalsubstans som förflyttar korttidsminnets information till långtidsminnet och finns beläget i det centrala nervsystemet. Hjälper också till att lugna nervsystemets aktivitetsnivå; GABA har alltså en lugnande effekt, precis som alkohol och lugnande medel.
GAD – Generaliserat ångestsyndrom
= en sjukdomsdiagnos som innebär att man lider av generell ångest.
Gaslighting
= en psykologisk manipulation av en annan individ, där man får individen att tveka över sin egen sanning och mentala hälsa.
Grandiositet eller Megalomani
= Överdriven uppfattning om den egna personens värde, makt, kunskaper och betydelse. Kan ibland anta karaktär av vanföreställning.
Grandiositet är motsatsen till den depressive patientens sänkta självkänsla och självanklagelser, och är ofta associerad med en förhöjd grundstämning. Förekommer vanligast vid hypomana- och maniska störningar men kan också föreligga vid vissa personlighetsstörningar, vid paranoid schizofreni samt vid missbruk.
Begrepp / H |
|
Habituation
= aktiv formning av tillvänjning av situation och beteende.
Hallucination (Perceptionsförändring)
= En hallucination är en varseblivning utan motsvarande retning från yttervärlden och kan inte korrigeras. Medveten insikt om att det rör sig om en hallucination kan såväl föreligga som saknas. Hallucinationer kan drabba alla sinnen.
Hörselhallucinos
A. Personen hör röster som högt uttalar hans tankar.
B. Personen upplever sig som ett subjekt kring vilket röster argumenterar och diskuterar. Personen diskuteras i tredje person.
C. Röster kommenterar personens handlingar kontinuerligt. Beskriver handlingarna just då de äger rum.
D. Imperativa hallucinationer är liktydigt med befallande röster. Dessa kan uppmana personen att företa sig saker och ting.
Synhallucinos
= Vid delirium tremens eller avancerad arterioskleros i hjärnan kan man se konkreta föremål som små gubbar, välutvecklade insekter och kräldjur. Vid schizofreni är det vanligare med egendomliga perspektivförskjutningar, skimmer över himlen, eller liknande mer diffusa upplevelser.
Lukthallucinos
= Förekommer framförallt vid schizofreni och depression.
Smakhallucinos
= Upplevs vanligen som obehaglig. Vid schizofreni, organiska hjärnskador och psykotisk depression.
Känselhallucinos / taktil hallucinos
= Upplevelse av beröring eller av att någonting finns under huden. Till exempel en känsla av elektricitet eller att det kryper. Förekommer framför allt vid schizofreni och delirium. Ett specialfall av känselhallucinos är Ekboms syndrom (även kallad parasitoparanoia), där personen har en intensiv känsla av att ha parasiter i huden och upplever att det krälar, biter och sticks.
Somatisk hallucinos
= Hallucinationer bestående av inre kroppsliga upplevelser, till exempel en känsla av att elektrisk ström går genom kroppen. Dessa hallucinationer kan ibland ha en lätt bisarr karaktär med sensationer från organ som vi normalt inte erhåller denna typ av afferens ifrån, till exempel en brännande känsla från hjärnan eller en tryckkänsla från blodkärlen.
HSP – Högkänslig personlighet
= ett begrepp som karaktäriserar personer som är högkänsliga för sinnesintryck.
Hyperventilation
= Ökad in- och utandning.
Hänsyftningsidéer
= Innebär att personen har tankar om att tillfälligheter och yttre händelser har en speciell och ovanlig betydelse som är specifik för just honom eller henne. Personen känner till exempel att det som skrivs i tidningarna eller diskuteras i radion i själva verket syftar på honom eller henne. Personen kan också få en känsla av att exempelvis alla människor på gatan signalerar genom sitt sätt att gå, hålla händerna på eller liknande och att allt är riktat till honom eller henne.
Hänsyftningsparanoia
= Innebär hänsyftningsidéer som övergått i tydliga vanföreställningar om att händelser, föremål eller andra personer i personens närhet har en speciell och ovanlig betydelse.
Begrepp / I |
|
Illusion (Perceptionsförändring)
= En illusion beror på en felaktigt tolkning av en reell varseblivning och sammanhänger oftast med att retningen är oskarp, t ex vid dålig belysning. Vederbörande befinner sig inte sällan i ett tillstånd av förväntan och affekt. Ett vanligt exempel är buskarna som på natten upplevs som farliga och hotande figurer. En illusion försvinner när retningen blir tillräckligt skarp, i exemplet ovan när man går närmare busken ifråga eller lyser med sin ficklampa på den.
Inlärd hjälplöshet
= ett tillstånd av apati och vanmakt som förhindrar eget agerande. En situation är bortanför ens kontroll och påverkan så man lägger besluten som berör en själv hos andra.
Instinkt
= nedärvda beteendemönster som reagerar på stimuli, t.ex. flyktinstinkt eller aggression.
Internalisering
= Införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt, t.ex. kan samhällsnormer internaliseras som en del av den egna personligheten.
Intuition
= omedelbar uppfattning/bedömning utan att ha tillgång till fakta: en känsla.
Begrepp / J |
|
Jamais vu (Minnesförändringar)
= Minnesillusion där personen upplever något välbekant som främmande.
Begrepp / K |
|
Kataplexi
= Temporär förlust av muskeltonus med åtföljande muskelsvaghet. Vanligtvis associerad med narkolepsi som karakteriseras av sömnattacker, kataplexi, paralys och hypnagogna hallucinationer.
Katatoni
= Samlingsnamn för en rad rörelseförändringar av olika slag, bland annat stupor, mutism, negativism, excitation eller agitation, rigiditet, vaxliknande böjlighet, automatisk lydnad och posering. Förekommer ofta vid schizofreni och djupa depressioner.
Klangassociationer
= Tal där ljud snarare än meningsfulla begreppsliga relationer styr ordvalet; t ex omotiverat rimmande eller ordlekar. Ses ibland vid svår tankeflykt.
Klinisk
= Sådant som gäller sjukvårdande arbete.
Kognition
= mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information.
Kognitiva schema
= Kognitiva schema kallas våra personliga grundantaganden om oss själva och världen omkring oss. De har stor betydelse för självkänsla och självuppfattning.
Kompensation
= En handling eller åtgärd med vars hjälp man försöker uppväga ett misslyckande eller en brist. Sigmund Freud räknade kompensation som en av de grundläggande försvarsmekanismerna.
Kompulsion
= tvångshandling.
Konativa funktioner
= Funktioner som sammanhänger med viljan och det motoriska systemet. Hämning vid framför allt djupa depressioner är det vanligt att patienten upplever stor tröghet och brist på tempo, intensitet och nyansering. Man kan lyfta fram fyra olika typer av hämningar:
1. Kognitiv hämning. Det går trögt att tänka, koncentration och minne sviktar, talet är långsamt och associationsfattigt.
2. Emotionell hämning. En slöja av likgiltighet och lustlöshet lägger sig över ens känsloliv. Känslorna är avstängda och bleka.
3. Konativ hämning. Svårigheter att ta initiativ och att komma igång med något. Minsta uppgift kan kännas oöverstiglig och kräva en enorm ansträngning för att bli av.
4. Psykomotorisk hämning. Förlångsamning av motoriken, synligt i tal och motorik. Personen talar och rör sig stelt och långsamt, och ansiktsmimiken kan te sig utslätad. Ofta förenat med svarslatens. Kan i extremfallet utvecklas till depressiv stupor.
Konceptualisering
= en arbetsplan som används vid förändringsarbete under en KBT-terapi.
Konfabulering (Minnesförändringar)
= Patienten har stora minnesluckor som han fyller med detaljerade beskrivningar av händelser utan verklighetsunderlag. Patienten tror sig själv berätta sanningen. Om man ställer samma fråga vid flera tillfällen får man vitt divergerande svar.
Konfusion
= Ett resultat av sviktande psykiska funktioner, en i grunden nästan alltid organiskt betingad uppmärksamhets- och perceptionsstörning med nedsatt förmåga att tolka och förstå omvärlden adekvat. Denna perceptionsstörning resulterar i störd tankeverksamhet och desorientering, stört tal och beteende samt ibland även illusioner, hallucinationer och vanföreställningar.
Kontrafobi
= beteende inför något som framkallar rädsla som uppfattas som en svaghet. Kontrafobi är en form av överkompensation, ibland ett högriskbeteende.
Kortisol
= ett hormon som utsöndras i reaktion på stress. Hormonet reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein och är inflammationshämmande.
Begrepp / L |
|
Latens i talet / svarslatens
= Personen svarar inte omedelbart på tilltal. Ibland följer orden sakta på varandra. Ses framförallt vid depressioner och är då i stort sett oförändrad under samtalets gång.
Lågaffektivt bemötande
= bemötande är en metod som utgår från det faktum att affekt (känslor) smittar av sig på andra. Det har en lugnande inverkan på barn och i högaffektiva miljöer.
Begrepp / M |
|
Magiskt tänkande (Vanföreställning)
= En felaktig föreställning om att ens tankar, ord eller handlingar kan förorsaka eller förhindra ett speciellt händelseförlopp på ett sätt som inte följer allmänt accepterade principer om orsak och verkan.
Manifestera
= visa eller visas upp.
Medvetandeförändringar
= Kopplat till en persons identitet och självuppfattning och kan delas in i vakenhetsstörning, klarhetsstörning och dissociativa tillstånd.
Megalomani eller Grandiositet
= Överdriven uppfattning om den egna personens värde, makt, kunskaper och betydelse. Kan ibland anta karaktär av vanföreställning.
Grandiositet är motsatsen till den depressive patientens sänkta självkänsla och självanklagelser, och är ofta associerad med en förhöjd grundstämning. Förekommer vanligast vid hypomana- och maniska störningar men kan också föreligga vid vissa personlighetsstörningar, vid paranoid schizofreni samt vid missbruk.
Melankoli
= En variant av depression med betydande inslag av kroppsliga eller endogena symtom såsom oavledbarhet, distinkt karaktär på förstämningen, hämning, dygnsrytm, tidigt morgonuppvaknande, minskad aptit och vikt, minskad sexuell lust, förstoppning, minskad saliv- och tårsekretion, menstruationsstörningar och depressiva vanföreställningar.
Mental
= dina tankar, (inre) bilder, upplevelser och känslor som påverkar och styr ditt beteende.
Minnesförändringar
= Kan delas upp i
- Amnesi
- Stört närminne
- Konfabulering
- Flashback
- Dejá vu
- Jamais vu.
Mutism
= En mutistisk person är en person som inte talar, och där orsaken inte är en hjärnskada (se afasi). Kan ses vid djupa depressioner, psykotiska tillstånd och konversionshysteri. Mutism kan ingå som delfenomen i stupor, där personen har en kraftigt reducerad motorik eller inte rör sig alls.
Begrepp / N |
|
Negativism
= Yttrar sig i en benägenhet att göra ingenting eller att handla tvärtemot det som man normalt väntar sig eller ber om i en viss situation. Uppfattas ibland som en brist på samarbetsvilja. Kan ta sig uttryck som näringsvägran eller mutism.
Nedstämd
= Är du nedstämd känner du dig sällan glad och tycker inte längre om att göra sådant du vanligtvis brukar gilla. Nedstämdhet är en form av lätt depression.
Neologism / ordnybildning
= Personen skapar nya ord som inte har någon allmänt accepterad betydelse, eller använder befintliga ord och fraser på ett påtagligt excentriskt eller rentav bisarrt sätt. Vanligt förekommande vid psykotiska tillstånd, framförallt schizofreni.
Neuros
= Har ofta betraktats ur Sigmund Freuds perspektiv av olösta inre konflikter och otillfredsställande medling från jagets sida mellan detets och överjagets motstridiga önskemål.
Vissa menar på att begreppet kan användas på alla psykiatriska störningar med intakt realitetsvärdering.
Vanligtvis delar man upp psykiatriska störningar i psykoser eller neuroser.
Nihilism
= Uppfattningen att existensen är meningslös och värdelös.
Noradrenalin
= en signalsubstans, ett förstadium till adrenalin och räknas som ett stresshormon.
(Stört) närminne (Minnesförändringar)
= Innebär störd inlärningsförmåga.
Begrepp / O |
|
|
Obsession
= en freudiansk term som kan översättas med fixering. Alltså att man är fixerad vid ett visst beteende, tanke eller handling.
Oro
= Väldigt lik ångest, men betecknar en mer allmän ängslan, ofta med fokus på framtiden.
Ortorexi
= en psykiatrisk diagnos på en ätstörning och beskriver ett beteende där personen enbart äter mat som anses vara hälsosam.
Oxytocin
= en signalsubstans som ibland kallas för "må-bra-hormonet". Oxytocin frigörs av t.ex. beröring, intimitet och värme och bidrar till ökad tillit, minskar aggressioner, ångest och stress.
Begrepp / P |
|
Panikattack
= Akut ångestepisod med uttalad vegetativ eller autonom ångest. Kan ingå i symtombilden vid många psykiatriska störningar men vid upprepade attacker kan panikattackerna utgöra en ”egen” störning benämnd paniksyndrom.
Paranoida och paranoiska tillstånd
= Karakteriseras av vanföreställningar. ”Paranoia-lik” innebär flyktigt förekommande vanföreställningar som utgör delsymptom vid andra psykiska sjukdomar, exempelvis schizofreni eller bipolär sjukdom.
Passivitetsupplevande
= Också kallat: påverkansupplevelser, influensfenomen eller styrningsupplevelser. En känsla av att aktuella kroppssensationer, känslor, impulser, tankar och handlingar påläggs personen av en yttre kraft och att hen är en passiv mottagare av dessa upplevelser. Hen kan uppleva ett främlingskap inför sina känslor, impulser, tankar och handlingar, så att de inte upplevs som hens egna. Ett närliggande fenomen är att personen upplever att hens egna tankar på något magiskt sätt överförs till andra.
Patologisk
= Sjuklig.
Perceptionsförändringar
= Perception eller varseblivning kan definieras som förmågan att bli medveten om, och särskilja, yttre objekt. Det är alltså den process varigenom levande varelser hämtar information om sin omgivning.
Varseblivningen är sammansatt av sinnesförnimmelser, minnen och tidigare erfarenheter och påverkas av skiftande affekter, motiv och uppmärksamhet. Beträffande perceptionsstörningarna skiljer man mellan illusioner och hallucinationer.
Perseveration
= Personen har svårt att avbryta en tankegång, upprepar sig, kan ge samma svar oberoende av frågan.
Posttraumatisk stress (PTSD)
= Posttraumatisk stress kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet.
Predisposition
Predisposition är ett begrepp som används för att beskriva en ökad benägenhet eller mottaglighet för att utveckla en viss egenskap, sjukdom eller beteende.
Projicering
= en person/grupp förlägger egna synsätt, motiv och känslor till en annan person/grupp. Med andra ord
en försvarsmekanism som en person hänfaller för att inte kännas vid sina egna svagheter och tillskriver dem andra personer eller sin omgivning för att försvara sin självbild.
Psykofarmaka
= ett samlingsnamn för läkemedel som riktar sig mot psyket. Används främst inom följande tre områden:
- Psykoser (antipsykotika, neuroleptika)
- Depressioner (antidepressiva läkemedel)
- Sömnproblem, ångest, oro och ängslan (lugnande läkemedel)
Psykofarmaka används främst för att lindra, inte bota, ofta kroniska, psykiatriska tillstånd. De mildrar eller tillfälligt avlägsnar symptom och ges ibland i kombination med psykoterapi.
Psykolog
= en person som jobbar med människans beteende och hennes psykiska funktioner.
Psykos
= Vid en psykos har man en påtagligt störd verklighetsuppfattning eller realitetsvärdering. Odiskutabla tecken på detta är vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Ibland räknas även desorganiserat tal och desorganiserat- eller katatont beteende dit.
Vanligtvis delar man upp psykiatriska störningar i
Psykosomatiska besvär?
= Psykiska bekymmer som ger kroppsliga besvär, t.ex. huvudvärk, magont eller yrsel.
Begrepp / R |
|
Reaktionsbildning
= en form av hämning och försvarsmekanism som innebär att man förhåller sig till ett ångestskapande stimuli på ett motsatt och överdrivet sätt (hypertrofi).
Regression
= återgång (regress) av jaget till ett tidigare utvecklingsstadium
Begrepp / S |
|
Sensibel
= Att vara sensibel är en normalpsykologisk variant som innebär att man är känslig för andras signaler och uppfattar dem korrekt. Sensibilisering innebär ökad känslighet för något.
Sensitivitet
= När man är överdrivet känslig och övertolkar andras signaler sägs man vara sensitiv. Denna sensitivitet kan i förlängningen övergå i hänsyftningsidéer eller direkt hänsyftningsparanoia, alternativt persekutorisk- eller förföljelseparanoia där man är övertygad om att andra vill en illa.
Serotonin
= en signalsubstans som styr ditt humör och påverkar sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust. Alkohol ökar tillfälligt mängden serotonin i kroppen.
Självförtroende
= Självförtroende har med prestationer att göra och vilken tillit man har att lära sig nya färdigheter och klara praktiska utmaningar.
Självförverkligande
= att utveckla sin personlighet så att den överensstämmer med ett ideal. Alltså att bli sådan som man har som mål att bli.
Självkänsla
= Självkänsla handlar om hur du uppfattar ditt eget värde; vem du är innerst inne, med både starka och svaga sidor.
Självreflektion
= självinsikt. Alltså en förståelse över det egna jaget.
Splittring
= Tal eller tänkande som är obegripligt för andra på grund av att ord eller fraser kombineras utan något logiskt eller meningsskapande samband.
Stereotyp
= normativ uppfattning; ofta förenklade föreställningar av en person eller grupps egenskaper. En stereotyp kan exempelvis bildas utifrån utseende, etnisk, nationell, religiös eller genusbetingad anknytning.
Stereotypa rörelser
= Monotont, tvångsmässigt, ändamålslöst och synbarligen oavsiktligt upprepande av en rörelse eller aktivitet. Exempelvis att vifta med handen, dunka huvudet i väggen eller slå sig själv.
Stimuli
= retning av ett sinnesorgan (eller flera i kombination) som ger upphov till en reaktion.
Stockholmssyndromet
= är ett psykologiskt tillstånd där brottsoffer utvecklar en relation till förövaren.
Stupor
= Ett psykomotoriskt hämningstillstånd av olika grader, allt från en övergående blockering av vissa rörelser till den fullständiga immobilisering i en viss ställning som man kan se vid kataton schizofreni. Ofta ihop med mutism.
Stämningskongruenta eller stämningssyntyma psykotiska drag (Vanföreställning)
= Vanföreställningar eller hallucinationer vilkas innehåll står i samklang med sådana teman som är typiska vid depression eller mani.
Stämningsläge, grundstämning eller sinnesstämning
= En genomgripande och varaktig (mer än några dagar) känsloton, som färgar personens sätt att uppfatta världen. Att jämföras med affekt, som syftar på mer tillfälliga förändringar i emotionell ”väderlek”. Olika typer av stämningsläge inkluderar dysforisk, eutym (normalt, dvs varken sänkt eller förhöjt), expansiv, förhöjd, sänkt och irritabel. Ibland talar man om sänkt grundstämning eller förhöjd grundstämning
Sänkt grundstämning
= Personen ser nedstämd ut, kan ha monoton röst, sucka eller gråta.
Förhöjd grundstämning
= Personen verkar inadekvat glad, ler, skrattar samt talar snabbt. Vanligast vid hypoman- eller manisk fas av bipolär sjukdom, men kan även betingas av schizoaffektiv sjukdom, missbruk och hjärnskador.
Svartsjukeparanoia (Vanföreställning)
= Vanföreställningar om att ens sexuella partner är otrogen. Vanligt vid alkoholberoende.
Symtom/symptom
= kännetecken eller olika typer av yttringar som oftast tyder på en avvikelse eller sjukdom.
Synergieffekt
= innebär när två (eller flera) influenser tillsammans blir mer än summan av dem.
Syndrom
= symtom som tillsammans utgör en helhetsbild som t.ex. ligger till grund för en viss diagnos.
Begrepp / T |
|
Takykardi
= Ökad hjärtverksamhet.
Talflöde (ökat eller forcerat)
= Patienten talar snabbare än vanligt, talar ibland också för högt och använder ofta onödiga ord. Talet är vanligen svårt att hejda. Ofta talar patienten utan att någon inviterat till samtal och kan också fortsätta att tala trots att ingen lyssnar. Förekommer i första hand vid hypomana- och maniska tillstånd.
Tankeflykt eller idéflykt
= Ett nästintill kontinuerligt flöde av uppskruvat tal med plötsliga kast från ämne till ämne, vanligen grundat på svårförståeliga associationer, distraherande omständigheter eller ordlekar. När symtomet är mycket uttalat kan talet bli splittrat och osammanhängande. Ses framför allt vid hypomana- och maniska tillstånd.
Tankefällor
= Tankefällor kallas de tankar som påverkar våra känslor negativt.
Tankepåsättning
= Tankar som inte tillhör personen upplevs tränga sig in i tankeförloppet, och tros komma någonstans utifrån. Tankarna upplevs alltså inte som personens egna. Ska inte blandas ihop med tvångstankar, vilka personen känner igen som sina egna. Tvångstankarna återkommer trots personens medvetna försök att hålla undan dem.
Tankestopp / tankespärr
= Plötsliga avbrott i talflödet utan att en påbörjad tanke eller idé har avslutats. Efter en stunds tystnad säger sig personen inte kunna minnas vad hen sagt eller skulle säga. Vanligt vid psykoser. Observera att man normalpsykologiskt kan bli blockerad då man pratar om ett ångestladdat ämne, eller när man är väldigt trött, tankarna kan då ”försvinna”.
Tanketrängsel
= Patologiskt (sjukligt) ökat tillflöde av tankar. Personen kan beklaga sig över att han måste tänka så mycket, att det finns så många tankar i hans huvud samtidigt. Tanketrängsel vid schizofreni visar bara en yttre likhet med den tankeflykt eller idéflykt som förekommer vid den maniska fasen i manodepressiva psykoser. Vid schizofreni sprängs främmande tankefragment in i de logiska tankesekvenserna.
Tankeutsändning / ”broadcasting” (Vanföreställning)
= Vanföreställning om att ens tankar kan sändas till, eller höras av, andra.
Terapi
= behandling av hälsoproblem, såväl somatiska (kroppsliga) som psykosociala besvär.
Testosteron
= ett manligt könshormon men som också finns hos kvinnor och som styr könsdifferentieringen.
Tolvstegsprogrammet
= ett självhjälpsprogram som skapades av Anonyma Alkoholister (AA) redan i mitten av 1930-talet. Men idag används programmet också för andra typer av missbruk, t.ex. sexmissbruk och olika typer av ätstörningar.
Trauma
= betyder skada. Ett psykiskt trauma uppstår efter en smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och överväldigande känslor som är svårhanterliga.
Tremor
= Ryckningar, darrningar i kroppen eller en kroppsdel, t ex händerna.
Tvång/tvångstankar eller Anankasmer
1. Obsessioner
= Tankar, impulser, fantasier eller bilder som ideligen återkommer trots att man försöker hålla dem tillbaka. Tankarna kretsar ofta kring kontroll, renlighet eller sexualitet, aggressivitet och religion. Den drabbade upplever vanligen tankarna som dumma, orimliga och jagfrämmande.
2. Kompulsioner
= Handlingar som en person måste utföra för att undvika stark ångest, t ex att gång på gång kontrollera att ytterdörren är låst. Personen upplever ofta själv handlingarna som onödiga. Kan leda till ett helt invalidiserande tillstånd.
Begrepp / U |
|
(Det) undermedvetna
= freudiansk term som betecknar de psykiska reflexer, drifter och impulser som manifesteras utan att vi tänker eller reflekterar över dem.
Begrepp / V |
|
Vanföreställningar eller tankevillor
= Med detta menar man en föreställning eller ett helt komplex av föreställningar som saknar verklighetsförankring, d v s saknar stöd i den objektiva verkligheten. En vanföreställning låter sig ej korrigeras.
För att en föreställning ska betraktas som en vanföreställning är den, för det första uppenbart felaktig, för det andra är den är okorrigerbar och för det tredje att den inte kan förstås utifrån personens kulturella bakgrund eller begåvningsnivå. Vanföreställningar kan klassificeras utifrån flera olika indelningsgrunder: Primär vanföreställning,
Sekundär vanföreställning,
Bisarr vanföreställning,
Icke-bisarr vanföreställning,
Stämningskongruenta eller stämningssyntyma psykotiska drag,
Depressiva vanföreställningar,
Grandiosa eller megalomana vanföreställningar,
Stämningsinkongruenta psykotiska drag,
Tankeutsändning / ”broadcasting”,
Magiskt tänkande,
Förföljelseparanoia eller persekutorisk paranoia,
Svartsjukeparanoia,
Erotomani,
Somatiska vanföreställningar och
Dysmorfofobi.
(Primär) vanföreställning
= Vanföreställning som inte går att härleda/förstå utifrån andra psykiatriska symtom. Primära vanföreställningar ser man vid schizofreni.
(Sekundär) vanföreställning
= Uppkommer när personen bearbetar sina hallucinationer och tankestörningar och är alltså sekundär till dessa. Ett exempel kan vara en person med lukthallucinos, som känner gaslukt och sedan får en sekundär vanföreställning om att grannarna försöker förgifta honom.
(Bisarr) vanföreställning
= Innehållet gäller sådant som inom individens kulturella gemenskap skulle anses fullkomligt otroligt. Man behöver med andra ord inte fundera över om personen kan ha rätt i det han tror, då det är otänkbart att personens uppfattning kan stämma i den verklighet vi känner. Ett exempel kan vara en person som tror att alla hans tankar och rörelser styrs av ett mikrochips som har opererats in i hans tarmar av marsianer före hans födelse.
(Icke-bisarr) vanföreställning
= Vanföreställning som hypotetiskt skulle kunna överensstämma med verkligheten. Påståendet behöver prövas innan vi kan fastställa att det rör sig om en vanföreställning. Som ett exempel kan nämnas en person som tror sig vara förföljd av Säpo, vilket till skillnad mot föregående exempel faktiskt skulle kunna vara sant. Det händer att det inte är helt lätt att avgöra om en person lider av en vanföreställning eller om övertygelsen faktiskt har ett visst verklighetsunderlag; så kan till exempel vara fallet hos en amfetaminpåverkad narkoman som uppger sig vara hotad av narkotikalangare som han är skyldig pengar.
(Depressiva) vanföreställningar
= Handlar om otillräcklighet, skuld, sjukdom, död, nihilism eller bestraffning. Kan inkludera förföljelseparanoia om denna förknippas med självnedvärderande teman som t ex välförtjänt straff. Exempel på depressiva vanföreställningar är
1. Hypokondriska idéer som kan anta proportioner som gör att de får betraktas som vanföreställningar.
2. Försyndelseidéer. Orimliga idéer om egen skuld. Personen anser sig ha handlat felaktigt; betraktar sig till exempel som en brottsling eller anser sig ha förstört hustruns liv eller barnens framtid.
3. Ringhetsidéer. Personen har en patologiskt låg självkänsla och anser sig inte ha något värde, varken i arbetet eller i hemmet. Personen kan berätta att han är en belastning för arbetskamraterna, en dålig förälder, oduglig och ful. I svåra fall kan patienten tro att det vore bäst för hans anhöriga om han försvann, vilket naturligtvis är förknippat med hög suicidrisk.
(Grandiosa eller megalomana) vanföreställningar
= Handlar om uppblåst självbild, makt, kunskaper, identitet eller ett speciellt förhållande till gudar eller kända personer. Vanligt vid hypomana- och maniska tillstånd.
(Somatiska) vanföreställningar
0 Vanföreställningar som gäller kroppens utseende eller funktioner. Dessa har ofta en depressiv prägel, vilket i förekommande fall bör föranleda ställningstagande till huruvida en depression med depressiva vanföreställningar föreligger.
Varseblivning
= en perception, förnimmelse eller sinnesintryck. Alltså något man upplever med hjälp av sinnena.
Vegetativ händelse
= Beteckning på kroppslig eller psykisk process som inte styrs av medvetandet eller viljan, t ex matsmältning och hjärtverksamhet.
Begrepp / Å |
|
Ångest
= rädsla eller oro som känns i kroppen. Personen är spänd, rastlös och orolig. Vanligen föreligger samtidiga vegetativa manifestationer i form av tremor, takykardi, hyperventilation, svettning, blekhet samt kalla och fuktiga händer.
Begrepp / Ä |
|
Begrepp / Ö |
|
Östrogen
= ett kvinnligt könshormon men som också finns hos män. Utvecklar könskarakteristika som t.ex. höft- och bröstformation.
Överföring
= Överföring syftar på när en person tillskriver någon annan egenskaper baserat på erfarenheter från tidigare relationer.
Begrepp / Innehållsförteckning |
|
Afasi
Affekt
Agitation / psykomotorisk agitation / excitation
Akatisi
Ambivalens
Amnesi (Minnesförändringar)
Anankasmer / Tvång
Anknytning
Uppluckrade associationer
Autism
Automatiska tankar
Beteendeanalys
Bildterapi
Dejá vu (Minnesförändringar)
Depersonalisation
Derealisation
Dissociativa störningar (”spaltat medvetande”)
Dysartri
Dysfasi
Dysfori
Dysfunktionell
Dysmorfofobi (Vanföreställning)
Ekolali
Ekopraxi - eko2
Emotionell
Empati(störning)
Erotomani (Vanföreställning)
Eufori
Exponering
Flashback (Minnesförändringar)
Fobi
Förbisvar
Förföljelseparanoia eller persekutorisk paranoia (Vanföreställning) - for2
Förskjutning - for3
GAD – Generaliserat ångestsyndrom
Grandiositet eller Megalomani
Hallucination (Perceptionsförändring)
HSP – Högkänslig personlighet
Hyperventilation
Hänsyftningsidéer
Hänsyftningsparanoia - han2
Illusion (Perceptionsförändring)
Jamais vu (Minnesförändringar)
Kataplexi
Katatoni - kat2
Klangassociationer
Klinisk
Kognitiva schema
Kompensation
Kompulsion - kom2
Konativa funktioner
Konceptualisering - kon2
Konfabulering (Minnesförändringar) - kon3
Konfusion - kon4
Latens i talet / svarslatens
Lågaffektivt bemötande
Magiskt tänkande (Vanföreställning)
Manifestera
Medvetandeförändringar
Megalomani eller Grandiositet
Melankoli
Mental
Minnesförändringar
Mutism
Negativism
Nedstämd
Neologism / ordnybildning
Neuros
Nihilism
(Stört) närminne (Minnesförändringar)
Obsession
Oro
Ortorexi
Panikattack
Paranoida och paranoiska tillstånd
Passivitetsupplevande
Patologisk
Perceptionsförändringar
Perseveration- per2
Posttraumatisk stress (PTSD)
Projicering
Psykolog - psy2
Psykos
Reaktionsbildning
Regression
Sensibel
Sensitivitet - sen2
Självförtroende
Självförverkligande - sja5
Självkänsla - sja2
Självreflektion - sja3
Splittring
Sterotyp - ste2
Sterotypa rörelser
Stupor
Stämningskongruenta eller stämningssyntyma psykotiska drag (Vanföreställning)
Stämningsläge, grundstämning eller sinnesstämning - sta2
Svartsjukeparanoia (Vanföreställning)
Symtom/symptom
Syndrom
Takykardi
Talflöde (ökat eller forcerat)
Tankeflykt eller idéflykt
Tankefällor - tan2
Tankepåsättning - tan3
Tankestopp / tankespärr - tan4
Tanketrängsel - tan5
Tankeutsändning / ”broadcasting” (Vanföreställning) - tan6
Terapi
Trauma
Tremor
Tvång eller Anankasmer
(Det) undermedvetna
Vanföreställningar eller tankevillor
(Primär) vanföreställning - pri
(Sekundär) vanföreställning - sek
(Bisarr) vanföreställning - bis
(Icke-bisarr) vanföreställning - ick
(Depressiva) vanföreställningar - dep2
(Grandiosa eller megalomana) vanföreställningar - gra2
(Somatiska) vanföreställningar - som
Varseblivning
Vegetativ händelse
Ångest
Överföring
Joni Stam (2016)
|
|
|