 |
Funktionsvariation
|
Människor har olika neurologiska profiler, och det som kan vara "normalt" för en person kan vara annorlunda för en annan. Till exempel, för någon med ADHD kan det vara normalt att ha svårt att fokusera under långa perioder, medan det för någon utan ADHD kan ses som avvikande beteende.
Att definiera vissa beteenden eller förmågor som "normala" och andra som "avvikande" kan leda till stigmatisering av personer med NPF-diagnoser som autism, ADHD eller dyslexi. Detta kan skapa en känsla av att de inte är en del av samhällets norm eller att de är mindre värda.
Samhället är ofta utformat med vissa normer i åtanke, till exempel i utbildningssystemet, arbetsplatsen eller sociala normer. Dessa normer kan vara svåra eller omöjliga för personer med vissa NPF-variationer att uppfylla, vilket kan leda till utestängning och diskriminering. Därför har diagnosticering en betydelse då det ger personen vissa rättigheter.
Utvecklingspsykologi / NPF |
 |
Positiv neurodiversitet innebär att vi alla har olika neurologiska profiler och att det inte finns en "normal" hjärna. Det uppmuntrar till att se NPF som en del av den mänskliga variationen snarare än som avvikelser som behöver korrigeras.
Istället för att tvinga människor med NPF att passa in i en norm, bör samhället anpassa sig för att möta upp olika typer av behov. Det kan inkludera stöd i utbildning, arbete eller sociala interaktioner för att säkerställa att alla har lika möjligheter.
Läs mer på sajten: NPF
Utvecklingspsykologi / Adhd |
|
Det är viktigt att förstå att ADHD inte enbart är en funktionsnedsättning utan också en del av den unika personligheten hos de som har det. Följande fördelar som vissa med adhd har nytta av: kreativitet, energi och entusiasm, oortodox problemlösning, flera uppgifter på gång samtidigt, kreativ problemlösning och extrapåslag vid passion som gynnar uthålligheten.
Utvecklingspsykologi / Autism |
|
Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är en neurologisk funktionsvariation som påverkar hur en person tänker, känner och uppfattar omvärlden. Det finns en bred variation inom autismspektrumet.
Se bildspel: Funktionsvariation: autism
Svårigheter:
Svårt med sociala interaktion: Många personer med autism har svårt att förstå icke-verbal kommunikation, som kroppsspråk och ansiktsuttryck.
De kan ha svårt att inleda och upprätthålla samtal. Vissa kan ha svårigheter med kommunikation eftersom de har svårt med verbalt språk eller kan ha begränsat ordförråd.
Lösningar:
Ge tydliga instruktioner om förväntat beteende i sociala situationer.
Använd visuellt stöd, som bilder eller scheman, för att förklara sociala regler och förväntningar.
Personer med autism kan vara överkänsliga eller underkänsliga för sensoriska intryck, som ljus, ljud eller beröring, vilket kan påverka deras förmåga att fokusera.
Skapa en lugn och anpassad miljö för lärande med möjlighet för eleven att ta pauser om det behövs.
Efterfråga eleven hur de föredrar att hantera sensoriska utmaningar och försök att anpassa undervisningen efter deras behov.
Förändringar i rutiner eller oväntade händelser kan vara mycket svåra för personer med autism och kan leda till ångest eller överreaktioner.
Använd tydliga och förutsägbara rutiner i klassrummet.
Ge förvarning om eventuella förändringar eller avvikelser från rutinen.
Använd alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder, som bildkommunikation eller kommunikationsappar.
Ge extra tid för att svara på frågor eller uttrycka tankar.
Svårt att förstå abstrakta begrepp: Elever med autism kan ha svårt att förstå abstrakta eller metaforiska uttryck.
Använd konkret och visuellt material för att förklara abstrakta begrepp.
Använd enkel och tydlig språklig kommunikation.
Svårt med självreglering: Många elever med autism har svårt att reglera sina känslor och kan reagera med ilska eller frustration.
Lär ut och öva på känslomässig reglering genom metoder som känsloupplevelseskala eller andningsövningar.
Erbjud stöd från en specialpedagog eller skolkurator.
Utvecklingspsykologi / Dyslexi |
|
Läs mer om läs- och skrivsvårigheter.
Utvecklingspsykologi / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2023)