www.larare.at

Övningar & Uppgifter

-

På denna sajt tänkte jag diskutera inlämningar; övningar och uppgifter samt instruktioner och frågor som ingår i dessa inlämningar.

Tänkte också lyfta tips och råd i hur man konstruerar ett väl fungerande arbetsmaterial; t.ex. instruktioner och frågor.

Och avslutar med att lyfta "styrt" arbetsmaterial utifrån svårighetsgrad och nivå.

 

Uppgifter / Inlämningar
  

Det finns i stora drag två typer av inlämningar:

1) Övningsuppgifter eller kort och gott: övningar. Dessa ska framför allt utgöra en formativ process och ska därför inte betygsättas:

  • informationshantering: informationsinhämtning och källkritik
  • problemlösning: stöta på svårigheter och lösa dem eller få hjälp
  • nyanserat perspektiv: testa olika infallsvinklar, frågeställningar och hypoteser
  • Använda huvudet: öva på olika kognitiva färdigheter
  • repetition: göra så många övningar som behövs för att klara av examinationsuppgiften
  • valbart: övningarna är nödvändigtvis inte obligatoriska

2) Examinationsuppgifter eller slutuppgift avslutar och summerar ett längre arbete. Ett arbete med olika typer av övningar som anknyter till avsnittets eller momentets innehål. Uppgiften ska bedömmas summativt och är därigenom betygsgivande:

  • kunskapsmål: ska bygga på övningarna och visa att eleven lärt sig av övningarna
  • förmågor: visa upp färdigheter förvärvade i övningarna
  • styrdokument: koppla resultat till kunskapskrav som innebär en bedömning av elevens prestationer
  • Obligatoriskt: examinationen är nödvändig för betygsättningen

 

Uppgifter / Uppgifter
  

Jag jobbar på så vis att jag försöker med en uppgift så länge det går och funkar det inte får vi ta en annan. Jag försöker undvika "rester" så mycket det bara går. Ibland blir en uppgift oöverstiglig, vilket medför att jag behöver erbjuda en uppgift som passar bättre och "mäter" liknande kunskaper.

I min planering av kursen finns alltså vissa "nyckelarbeten" som ligger till grund för betygsättning, men de är få. De flesta uppgifterna är övning på färdigheter som läsa och skriva. Vanligtvis brukar formulären vara övningsuppgifter medan Google uppgifter är nyckelarbeten.

Ibland kan jag tillämpa muntlig redovisning om det skriftliga inte funkar, brukar även tillämpa muntliga kompletteringar för högre betyg.

Alla övningar som jag delger mina elever är alltså inte obligatoriska. Nyckelarbetena är det eftersom de är betygsgrundande, men övningarna är det inte, men behövs för att eleven ska göra så bra som möjligt ifrån sig på nyckelarbetena.

 

Uppgifter / Slutna och öppna frågor
  

En sluten fråga är en fråga som har ett svar; t.ex. vilket år sköts president Kennedy? Slutna frågor ger korta, enkla svar, men kräver att man behärskar relevant information; i detta fall måste man veta vilket år det var: 1963.

För att kunna gå vidare i kunskapandet kring Kennedy behöver vi också väva in öppna frågor där eleven utmanas att ta hjälp av användbara förmågor som eleven måste öva upp. En öppen fråga kan se ut så här: varför blev president Kennedy skjuten?

Och svaret på denna fråga är mycket komplext eftersom inte ens experter vet varför, men det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att lägga fram en egen teori utifrån olika källor och dra slutsatser; alltså kognitivt arbete vilket är en nödvändig förmåga i "kunskapandet".

Och eftersom vi vet att detta skedde 1963, vet vi också hur det politiska läget såg ut i USA för den tiden; framför allt vilka som var presidentens kritiker och motståndare kan vi välja ut några möjliga aspekter och lägga fram argument för dem.

Slutna frågor kan alltså användas som inledning till öppna frågor och förrut kallade många de slutna frågorna för G-frågor och de öppna för antingen VG- eller MVG-frågor (som oftast innehöll formuleringen: redogör för...). Idag är det många lärare som bara överfört detta och ersatt G med E, VG med C och MVG med A utan att ta hänsyn till att det är två helt olika kunskapsparadigm. Tidigare gällde det att kunna återge information, idag gäller det att processa information och dra slutsatser. Att t.ex. se till orsak och verkan och både över- och bakomliggande förutsättningar eller skäl till dessa processer; och detta redan på grundläggande nivå.

Jag och många med mig hävdar att det inte ens går att nå E-nivå med enbart slutna frågor. Mycket för att det inte är enbart är svaret som är målet utan bruket av förmågor att nå ett svar som inte per automatik behöver vara det rätta utan ett möjligt sådant.

Läs mer om "Kunskapande" och Bedömning

 

Uppgifter / Instruktioner
  

Läs nedan för samma gäller för instruktioner som för både övningar, uppgifter och frågor.

 

 

Uppgifter / Hur gör man?
  

Jag försöker jobba så att instruktioner, övningar, uppgifter och frågor har låg tröskel, brett mellan väggarna och högt till tak. Alltså att det ska vara lätt att komma igång med arbetsmaterialet. Att eleven själv ska kunna vara med och antingen påverka eller till och med forma uppgiften och välja det spår som intresserar mest. Sedan ska det finnas utrymme för både enkla och avancerade inlämningar.

Genom att göra väl bearbetat arbetsmaterial tjänar man tid och slipper förklara dem gång på gång för elever som antingen inte förstått eller missförstått dem. I många fall kan det också handla om misstolkning eftersom instruktionerna har konstruerats på så vis att det finns utrymme för många olika tolkningar, vilket inte är bra.

Jag utgår ifrån att den vanligaste tolkningen är misstolkningen och försöker varje gång jag konstruerar arbetsmaterial tänka ännu ett extra varv; hur skulle detta kunna tolkas på ett annorlunda sätt? Och med hjälp av reducering, förtydligande, precisering och upprepning utifrån olika perspektiv försöker jag styra tolkningen mot rätt håll, men det blir ändå fel ibland och då ska man vara snabb att ändra.

Efter att ha konstruerat åtskilliga instruktioner, övningar, uppgifter och frågor har jag lärt mig att göra dem bättre. Här följer några tips:

1. Ha så lite text och så mycket luft som möjligt. Skriv så kort, koncist och exakt som möjligt. Men är det ett komplext innehåll behöver man kanske upprepa sig med andra formuleringar för att nå fler eftersom vi förstår olika. Det är svårt att ha ett omfattande material som ska förmedlas så kort som möjligt, men ha det som mål. Och vad gäller det blanka pappret eller vita skärmen bakom de svarta bokstäverna så ska det synas. Lägg in många blankrader och punktlistor för att underlätta både läsning och förståelse.

2. Visa eleverna i vilken ordning de ska arbeta med materialet. Använd t.ex. punktlistor och körscheman så att eleven fokuserar på en sak i taget. Alltså! portionera ut information i lagom stora bitar så att inte eleven sätter i halsen och flyr.

3. Begränsa informationsmängden. Ha inte för mycket information i arbetsmaterialet. Dela upp informationen i kategorier och underkategorier. Men innehåller den alltför många underkategorier; alltså frågor i anknytning till huvudfrågan bör dessa ses över. Kanske bör delar av informationen användas som valbart stöd och riktad hjälp istället för förutsättning för att kunna göra jobbet.

4. Undvik att skapa för krångliga uppgifter. Speciellt de som ska betygsättas så att inte eleven bedöms i hur väl hen kan avkoda uppgiftens form istället för att göra den; alltså besvara frågan eller frågorna.

5. Skapa utrymme för tolkning och förståelse av arbetsmaterialet. Är uppgiften omfattande och komplex måste du låta eleverna processa arbetsmaterialet. Uppmuntra till att arbeta tillsammans, systematiskt och med en del i taget.

 

 

Uppgifter / Svårighetsgrad
  

Ibland jobbar jag med olika svårighetsgrader, men försöker oftast undvika det och istället utgå ifrån att både övningar och uppgifter har låg tröskel, brett mellan väggarna och högt till tak som jag skrev ovan.

En vanlig missuppfattning ligger till grund för mitt ställningstagande. Jag undviker explicita svårighetsgrader eftersom det blir en felaktig fokusförskjutning från frågans innehåll till frågans värde. De frågor som kan generera högre betyg är mer värda. Alltför mycket fokus läggs på uppgifternas nivå: E-, C- eller A-uppgifter. Jag kan till och med tycka att detta är direkt felaktigt att begränsa möjligheterna att få ett högre betyg på uppgiftsnivå.

Uppgifterna kan alltså inte i sig utgöra grund för betygsättning utan det är elevens svar som ska det. En uppgift kan i egentlig mening inte utgöra någon begränsning vad gäller betyg! Elevens inlämning är det relevanta!

 

Uppgifter / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)