www.larare.at

Skolverket

Innehållsförteckning -

För varje gymnasieprogram finns en programgrupp utsedd. Programgruppen består av experter från skolor, branscher, högskolor m.m. och leds av ett undervisningsråd på Skolverket. De förslag som programgruppen skriver kommer att läggas ut på webben för synpunkter.

Ett stort antal referensgrupper är knutna till projektet. Bland annat finns en representant utsedd på varje gymnasieskola. Gymnasierepresentantens uppgift är att vara en länk mellan Skolverket och den egna skolan och att ansvara för genomförandet av reformen på skolan.

Arbetet ska bedrivas i öppenhet och dialog. Förutom möjligheten att tycka till via webben, planerar också Skolverket ett stort antal konferenser för olika grupper:

Skolhuvudmännen - en första konferensserie avslutades den 24 augusti. Fler tillfällen planeras 2010.<br />Lärare och andra verksamma i skolan kommer att erbjudas konferenser på skolorna, via ämneslärarföreningar, fackliga organisationer, gymnasierepresentanter. Avnämarna, d.v.s. arbetslivet och högskolorna, finns representerade i programgrupperna och har kontinuerligt träffar med respektive grupp. Eleverna kommer att få information bland annat via träffar med referensskolor och via elevorganisationerna. Lärar- och rektorsutbildare kommer att informeras via Regionala Utvecklingscentra och rektorsutbildningen. För läromedelsproducenterna kommer vi att anordna träffar via branchorganisationer.

Träffar planeras också för studie- och yrkesvägledare och vuxenutbildningen.

Sammanfattning av förändringarna i Gy 2011:

  • Högre behörighetskrav till gymnasieskolan
  • Valfriheten minskar
  • Förändrad programstruktur
  • Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program
  • Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
  • En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
  • Lärlingsutbildning införs
  • Nytt betygssystem
  • Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
  • Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet
  • Arbetslivet ges inflytande över yrkesutbildningen ? programråd

Källa

 

Skolverket / Programmål
 

Regeringen fastställer programmål för varje nationellt program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Målen ger en sammanfattande beskrivning av programmet. De är utgångspunkten för planeringen för utbildningen i sin helhet och för planeringen av undervisningen i de enskilda kurserna. Det finns också särskilda programmål för de delar av vuxenutbildning för utvecklingsstörda som motsvarar den obligatoriska grundskolan.

Källa

Nationella programmål (externa sidor som öppnas i nytt fönster)

    1. Barn- och fritidsprogrammet (YP)
    2. Byggprogrammet (YP)
    3. Ekonomiprogrammet (HP)
    4. Elprogrammet (YP)
    5. Energiprogrammet
    6. Estetiska programmet (HP)
    7. Fordonsprogrammet (YP)
    8. Handels- och administrationsprogrammet (YP)
    9. Hantverksprogrammet (YP)
    10. Humanistiska programmet (HP)
    11. Hotell- och restaurangprogrammet (YP) - Livsmedelsprogrammet (YP)
    12. Industriprogrammet (YP)
    13. Medieprogrammet
    14. Naturbruksprogrammet (YP)
    15. Naturvetenskapsprogrammet (HP)
    16. Omvårdnadsprogrammet (YP)
    17. Samhällsvetenskapsprogrammet (HP)
    18. Teknikprogrammet (HP)

YP = yrkesprogram

HP = högskoleförberedande program

 

Skolverket / Centralt innehåll
 

 

Skolverket / Betyg
 

Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs.

 

Skolverket / Kunskapskrav för varje ämne och kurs
 

Det finns kunskapskrav för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Betyget F och streck ska inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. 

Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. 

Rätt till kunskap om särskilt stöd

 

Skolverket / Betygsstegen A, C och E
 

Nationellt fastställda kunskapskrav finns för godtagbara kunskaper för årskurs 3. I de årskurser och kurser där betyg sätts finns kunskapskrav för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskravet för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet för A.

 

Skolverket / Betygsstegen B och D
 

Betygsstegen B och D grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen B och D kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. 

Stödmaterial om betygsskalan och betygen B och D

 

Skolverket / Bedömning av ”till övervägande del”
 

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.

Läs mer om att sätta betyg

 

Skolverket / Värdeorden
 

I kunskapskraven används ett antal värdeord som återfinns i flera ämnen. Ord får till stor del sin betydelse i de sammanhang de används och det är därför inte möjligt att göra generella definitioner. Se ordlista .

Källa

 

Skolverket / Kunskapskrav
 

 

Skolverket / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)