www.larare.at

Propaganda

“Propaganda works best when those who are being manipulated are confident they are acting on their own free will.”

(Joseph Goebbels)

Propaganda innebär att föra fram en idé, agenda; ett (ofta vinklat) budskap med syfte att väcka positiva eller negativa känslor för något, oftast politiskt eller samhälleligt. Den som sänder budskapet vill argumentera för sin sak och få med andra att tycka detsamma. Syftet är inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt. Ordet “propaganda” har i de flesta västerländska kulturer en starkt laddad innebörd. Kärnan i ordets vanligaste betydelse avser att avsiktligt sprida osann eller vilseledande information i syfte att stödja en politisk åsikt, framför allt för att stötta sittande makthavare. Propaganda kan också i en mer begränsad och strikt mening avse rent falsk information som sprids uteslutande till mottagare som redan står på samma sida som den som sprider desinformationen.

Synonymer till propaganda:

intensiv påverkan, agitation, kampanj, upplysningsverksamhet; reklam, PR, lobbying; demagogi, manipulation, indoktrinering, tankekontroll, hjärntvätt, psykologisk krigsföring, bedrägeri och desinformation.

Propaganda är ett viktigt vapen i krig: att avhumanisera och skapa hat mot fienden. Avsikten är att skapa en särskild – och avsiktligt ofullständig eller falsk – bild av någon eller något. Laddade ord och bilder används (eller utelämnas) i avsikt att väcka känslor, och sprida uppfattningen att saker skett trots att det inte är sant. Ofta avser propaganda att få den egna befolkningen att tro att orättvisor begåtts, att de själva är offren och fienden förövaren. Ur propagandans synvinkel är det irrelevant om det är sant eller falskt, bara budskapet är trovärdigt nog att spridas och slå rot.

Grundvillkoren för propaganda är densamma som för reklam; annonsering kan mycket väl ses som propaganda, men oftast har propaganda en politiskt eller nationalistiskt agenda.

Propaganda kan klassificeras utifrån källan den kommer ifrån,

  • Vit propaganda har en tydligt och korrekt angiven källa
  • Svart propaganda framställs som om den kommer från en vänskapligt inställd källa men kommer i själva verket från en motståndare
  • Grå propaganda utger sig för att ha en neutral källa men kommer i själva verket från en fiende eller motståndare

Bildspel

Läs mer på Statens medieråd .

 

Propaganda / Tekniker
  

Propagandabudskap är kraftigt förenklade och lätt att fatta och ta till sig. Här nedan följer några exempel på tekniker som leder till en förenklat budskap:

  • Rationalisering: Fördelaktiga generaliseringar kan skyla tvivelaktiga fakta, gärna med vaga och trevliga fraser.
  • Lättsam förklaring: Ett överdrivet förenklat svar till en svår och komplicerad fråga.
  • Slogan: En kort och kärnfull fras, gärna parad med lättsam förenkling och etikett. Om en idé kan formuleras i en slogan ska det göras, eftersom en god slogan fortplantar och förevigar sig själv.
  • Fokusering: Budskapet visar bara den ena sidan av en sak, inte båda/alla.
  • Selektering: Vissa fakta är utvalda, andra är bortvalda, för att stödja det budskap man vill föra fram.
  • Slutenhet: Stora delar av budskapet ingår i samma mönster som leder till ett slutligt mål, det önskade budskapet.
  • Polarisering: En bild av att debatten är svart eller vit målas upp, inga nyanser kan anas.

 


Propaganda / Att tilltala känslorna
  

Delar av propagandabudskapet är överdrivet förstärkt på ett värderande och ofta känsloladdat sätt. Exempel på tekniker som leder till en obalanserat förstärkt budskap:

  • Bländande ord: Bländande ord är uttryck som är så känsloladdade att de är mycket svåra att värja sig emot. De anspelar på känslor som kärlek till hem och familj, önskan om fred, frihet, ära, heder. Uttrycken förutsätter lyssnarens samtycke utan att denne behöver eller får argumentera.
  • Etiketter: Att sätta en etikett med önskad värdering på sin egen eller motståndarens sak.
  • Dygdeord: Ord i lyssnarens värdesystem som har en stark positiv laddning – fred, lycka, ledare, trygghet.
  • Emfas: Vissa åsikter, slutsatser eller fakta som styrker det budskap som förs fram ges större utrymme eller en mer framskjuten position än andra åsikter, slutsatser eller fakta.
  • Kategoriskhet: Den egna åsikten framhålls tvärsäkert och utan analys.
  • Konkretion: Det budskap som man vill få fram framförs mer målande och livfullt, motståndarsidans åsikt redogörs för mer fåordigt, knapphändigt och tråkigt.

 

Propaganda / Förtätning
  
Budskapet saknar ord och resonemang som kan tänkas leda till oönskad eftertanke och debatt. Exempel på tekniker som leder till en förtätad text:
  • Presumtioner: Budskapet bygger på en eller flera outtalade förutsättningar, som mottagaren inte ges möjlighet att ifrågasätta. Presumtionerna används sen som argument för att den framförda åsikten är den korrekta.
  • Syntes: När olika tankar sammansmälts i ett uttryck. Ex. att kommunicera en kommersiellt gångbar bild av företaget blir istället att företaget "säljer sig", i en överdrivet kritik analys av företaget.
  • Svårförståeligt fackspråk: Genom att välja ett enda ord, gärna ett fackuttryck eller akademiskt ord, istället för att direkt skriva ut vad det handlar om kan en negativ effekt undanhållas för mottagaren. Ex. "Projektet kan leda till viss miljöpåverkan." "Projektet kan leda till att grundvattnet eller jorden förstörs."
  • Intygande: Citat i rätt sammanhang. Den citerades rykte och ställning utnyttjas.

 


Propaganda / Dölj oönskad fakta
  

Inom propaganda finns olika tekniker används för att dölja mindre önskvärda fakta, resonemang eller möjliga slutsatser. Exempel på tekniker som leder till ett förklätt budskap:

  • Lögner/halvsanningar: Undvikande av källhänvisningar eller vagt formulerade "sanningar" om vissa fakta.
  • Avsiktlig vaghet: Var avsiktligt så vag att publiken själv får tillhandahålla tolkningarna. Det är svårt att värdera ett resonemang en person själv identifierar sig med.
  • Intygande: Citat ryckt ur sitt sammanhang. Den citerades rykte och ställning utnyttjas.
  • Obestämdhet: Undvikande av preciseringar, som kan underlätta ifrågasättande.
  • Försköning: Användning av förskönande omskrivningar av ord. Ex. hygientekniker istället för städare, värnskatt istället för extraskatt.
  • Abstraktion: Texten görs abstrakt och konkreta följder av förslaget redovisas inte.

 

Propaganda / Logiska felslut
  

I propaganda ingår mycket ofta olika typer av s.k. logiska felslut. Felslut, eller falsk slutledning brukar definieras såsom en slutsats som inte följer logiskt på premisserna. Vanliga felslut är t ex:

  • Cirkelargument - Argument där man utgår från det som skall bevisas.
  • Ekvivokation - Att använda ett ord med flera betydelser i samma argument som om de vore samma. Exempel: "Livet är en strid. Striden är en kamp. Kampen är en häst. Hästen är en dragare. Dragaren är ett stadsbud. Stadsbudet är en knöl. Knölen är en potatis. Alltså är livet en potatis."
  • Post hoc ergo propter hoc (sv. "Efter händelsen, därför på grund av händelsen") - när man antar att bara för att något sker före, eller i samband med, något annat finns ett orsakssamband. Exempel: "Tuppen gal alltid före soluppgången. Därför beror soluppgången på att tuppen gal."

 


Propaganda / Spridning
  

Vanliga metoder för att sprida propagandabudskap:

  1. Nyhetsbulletiner
  2. Officiella rapporter
  3. Historieomskrivning (se historierevisionism)
  4. Förenklad vetenskap
  5. Böcker
  6. Flygblad
  7. Film
  8. Radio
  9. Television
  10. Affischer
  11. TV-spel

 


Propaganda / 12 tips
  

Ett budskap kan också genom sin strukturella uppbyggnad förmås att bli propaganda. Däri ingår att tala utifrån vissa antagna sociala ramar, exempelvis följande enligt följande tekniker:

  1. Bäst-att-vara-med-effekten: Genom att framställa det som om alla är på väg att ansluta sig till saken och segern är oundviklig kan lyssnare övertalas att ansluta sig "precis som alla andra". Den här tekniken bygger på lyssnarens önskan att befinna sig på den vinnande sidan. Saken framställs som en rörelse som det ligger i lyssnarens intresse att ansluta sig till eftersom den helt säkert kommer att segra, alltså utan argument i själva frågan.
  2. Fiendens fiende: Genom att utmåla en sak som är i motsats till publikens önskningar, associera den med fienden och förklara någon eller sig själv som fiendens fiende har denne utan att lyssnaren behövt ta ställning placerat sig bredvid lyssnaren, och lyssnaren kan fås att ansluta sig till ens egen sak – huruvida associationen mellan fienden och den hatade saken är korrekt eller verklig spelar ingen roll.
  3. Syndabock: Att utmåla en individ eller grupp som skyldig och därigenom lätta skuldkänslor för en skyldig part och distrahera från vad som verkligen behöver åtgärdas.
  4. Vädjan till rädsla (skrämselpropaganda): När någon eller något vädjar till rädsla söker detta frammana stöd genom att skapa fruktan hos befolkningen - exempelvis Joseph Goebbels utnyttjade Theodor Kaufmans Germany Must Perish! (Tyskland måste gå under!) för att hävda att de allierade eftersträvade att utrota det tyska folket.
  5. Vädja till auktoritetstro: Genom att visa välbekanta auktoriteter som ansluter sig till ens sak.
  6. Personangrepp: Att diskutera den andres person istället för att diskutera sakfrågan. Exempel: "Du har fel för att du har så ful slips."
  7. "Namedropping": Genom att hänvisa till något en känd expert och därmed, bevisligen ge budskapet en tyngd. Det kan även ske när experten aldrig uttalat sig för avsändarens ståndpunkt eller att grundfrågan inte ens kan bevisas. Ex. - Nietzsche menade ju att förnuftet är en olycka för mänskligheten, därför är sunt förnuft när det gäller djurens rättigheter inget vi bör eftersträva.
  8. Insyltning: Budskapet ges en mycket större omfattning än vad som är rimligt. Motståndarsidans åsikter kopplas även när det inte finns skäl för det ihop med starkt negativa värderingar,se Godwins lag,medan det egna budskapet kopplas till starkt positiva värden som demokrati,lönsamhet,kampen mot förtryck eller teknikfientliga bakåtsträvare.
  9. Bildmissbruk: Genom att använda falska liknelser, mellan områden som egentligen inte berör varandra, skapas överförda betydelser som inte är korrekta. Ex. Informationsfloden på internet kan sägas dränka oss, men risken för omedelbar andnöd och påföljande död är inte alls lik den som finns när en flod med vatten dränker människor. Dramatiken är överdriven och argumentet inkorrekt.
  10. Modusväxling: Genom att blanda ihop vad man vill ska hända med tanken att det redan hänt, skapas en falsk föreställning om att avsändaren har rätt. Ex. "Delaktighet skapar trygghet", "Vårt budskap sprider sig som en löpeld" och "Vi har marknadens mest nöjda kunder".
  11. De drabbades perspektiv: Hänvisning till grupper allmänheten anses ha sympati för. Grupperna - "vanliga människor", "mannen på gatan", "de stackars barnen", "utsatta kvinnor" - kan sällan dementera uppgifterna.
  12. Överföring: Projektion av positiva eller negativa egenskaper på en individ eller grupp. Det skapar ett känslomässigt gensvar och ställningstagande.


Propaganda / Noam Chomsky
  

Vad menar den Den amerikanske lingvisten Noam Chomsky när han säger:”propaganda är för en demokrati vad våld är för en diktatur”?

 

Propaganda / Propagandaanalys
  
  1. Ideologin och syftet med propagandakampanjen?
  2. Se till sammanhanget i vilket kampanjen genomförs (historia eller ideologiska och sociala miljö).
  3. Identifiera avsändare.
  4. Hur ser propagandastrukturen ut? Identifiera ledarskap, organisatoriska mål och form av mediaspridning.
  5. Målgrupp?
  6. Hur sprids propagandan? Vilka medier används och hur används de?
  7. Vilka speciella tekniker används för att maximera effekten och skapa trovärdighet. Med hjälp av opinionsledare, opinionsbildning med hjälp personlig kontakt, anknytning till gruppnormer, med hjälp av belöningar eller straff. Hur ser användningen av visuella symboler för makt ut? Hur används språket: text och känslotilltal?
  8. Hur ser målgruppens (publikens) reaktioner ut?
  9. Finns det kontra-propaganda och hur används den informationen inom pro-propaganda?
  10. (Önskade eller oönskade) effekter? Utvärdering.

 

Propaganda / Filmklipp
  
    1. https://www.youtube.com/watch?v=BRop3Bbp28E
    2. https://www.youtube.com/watch?v=PIMh4HPIiHg
    3. https://www.youtube.com/watch?v=9ejTf0iu6yY

 

Propaganda / Förslag på examination
  
  1. Jämför två länders propaganda; se likheter och skillnader och visa upp flygblad, bilder eller filmer som exemplifierar detta. Var analytisk och reflekterande.
  2. Jämför ny och gammal propaganda; se likheter och skillnader och visa upp flygblad, bilder eller filmer som exemplifierar detta. Var analytisk och reflekterande.
  3. Plocka ett tema som är vanligt inom propaganda och visa upp flygblad, bilder eller filmer som exemplifierar detta. Var analytisk och reflekterande.
  4. Samla ihop framgångsrik propaganda och dålig propaganda och diskutera varför den ena är framgångsrik och den anndra inte. Valfri presentationsform.
  5. Skriv en kortare uppsats om vad som gör propaganda så slagkraftigt (max 800 ord). Ha med konkreta exempel. Var analytisk och reflekterande.
  6. Skapa egen propaganda; flygblad, bild eller film. Skriv en synopsis med tilltänkt målgrupp och syfte.
  7. Gör en sammanfattning av filmer och presentera på valfritt vis.

 

Läs mer om Synopsis

 

Propaganda / Fördjupning
  

Se närmare på propaganda som spreds under:

  • Ryska revolutionen
  • Nazityskland
  • 1:a VK
  • 2:a VK
  • Sovjettiden
  • Kalla kriget

 

Propaganda / Pinterest
  

 

 

Propaganda / Länkar
  

Bildanalys

http://americaneagleparty.com/wp-content/uploads/1-propaganda-poster.jpg

http://www.slideshare.net/bkind2animals/propaganda-2303677

Moment: Reklam
 

Propaganda / Innehållsförteckning
  

 

Bearbetad källa

 

 

 

 

 

Joni Stam (2016)