|
Centralt innehåll: Historia 1a1
50p - HISHIS01a1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
2. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
3. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
4. Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
5. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
|
Centralt innehåll: Historia 1a1 / 1 |
 |
 |
Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
Förklaring
Att känna till olika historiska tidsperioder (Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden) och göra vissa kunskapsmässiga fördjupningar. Eleven ska kunna förstå varför epokindelning (tidsindelning) är viktig och vilken funktion den har, samt förhålla sig kritisk till den.
Exempel:
Förstå varför t.ex. tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut.
Jämföra epokerna i Europa och övriga världen när det gäller epokindelning.
Centralt innehåll: Historia 1a1 / 2 |
|
|
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
Förklaring
Förstå betydelsen av övergången från jordbruksamhälle till industrisamhälle.
Känna till demokratiseringsprocessens utveckling och svårigheter att etablera sig som norm i västvärlden.
Se till globaliseringens utbreddning - ökat sammarbete mellan städer, länder, kontineneter och en bredare förståelse av olika kulturer - samt en allt mer utbredd homogenisering (likriktighet).
Känna till begrepp (ord) som migration, välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism och diktaturer
Känna till större konflikter och hur fredssträvanden och resursfördelning har ökat.
Exempel:
Centralt innehåll: Historia 1a1 / 3 |
|
|
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Förklaring:
Exempel:
Centralt innehåll: Historia 1a1 / 4 |
|
|
Tolkning och användning av olika slags källmaterial.
Förklaring:
Exempel:
Centralt innehåll: Historia 1a1 / 5 |
|
|
Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.
Förklaring:
Exempel:
|
|
|
| |
|
|
 |
|
