www.larare.at

Värdefilosofi

Bildspel - Innehållsförteckning -

Värdefilosofin handlar som framgår av ordet om vad värden är och om hur vi gör när vi värderar. Studiet av värderingar och skälen bakom dessa. Man ser till värdeomdömen:

Semantiska frågor
"Vad är ett värdeomdöme?"

Ontologiska frågor
"Finns det eviga värden som gäller över tid och rum?"

Moraliska frågor
"det är alltid fel att döda"

 

 

Värdefilosofi / Kunskap
 

Satser som är antingen sanna eller falska sägs ha sanningsvärde. Påståenden om den så kallade verkligheten är sådana satser. Det finns två huvudvägar till kunskap om verkligheten:

  • Empirismen
    som grundar kunskapen om yttervärlden på
    • sinnesintryck
    • minne
    • erfarenhet


    Jag uppfattar yttervärlden med mina fem sinnen,
    jag minns mina upplevelser
    och minnet formar min erfarenhet.

    Jag avgör om ett påstående om yttervärlden är sant eller falskt
    genom att jämföra påståendet med mina sinnesintryck,
    mitt minne och min erfarenhet.
    Jag använder mig av:

    • korrespondenskriteriet

    dvs det är sant att "det snöar ute just nu"
    om mina sinnen säger mig att så är fallet,
    det är sant att "det inte snöade ute för ett år sedan"
    om mitt minne säger mig att det inte var så
    och det är sant att "det sällan snöar på Gotland i augusti"
    om min erfarenhet säger mig att snöfall är ovanliga den månaden.
    Utsagan motsvaras av eller motsvaras inte av (korresponderar/korresponderar inte)
    sinnesintryck, minne och erfarenhet.

    Slutsatser dras av erfarenheten.
    Om jag aldrig upplevt att det snöar på Gotland i augusti,
    förväntar jag mig inte att det ska ske,
    eller håller det åtminstone inte för troligt.
    Slutledningssättet är:

    • induktion

    från enskilda exempel drar jag slutsatser om allmänna regler.
    ex:
    Alla människor som hittills har levat har varit dödliga.
    Alltså är alla människor dödliga,
    dvs även de som ännu inte dött
    och de som kommer att födas i framtiden.

    Empirismens satser om verkligheten kallas:

    • syntetiska

    och är av typen:
    metaller utvidgar sig vid värme,
    det snöar ute nu,
    alla ungkarlar är olyckliga
    Och de är således antingen sanna eller falska
    om deras sanningsvärde avgörs med korrespondenskriteriet.


Värdefilosofi / Rationalismen
 
    • Kunskap i enlighet med Rationalismen grundar kunskapen på
      • förnuft
      • logik
      • omedelbar insikt

    Här använder jag mig inte av mina sinnen och min erfarenhet
    utan jag sluter mig till om något är sant eller falskt med mitt förnuft; genom logisk slutledning
    eller genom det som kallas omedelbar insikt.
    Ett exempel på detta senare är att jag inser att det kortaste avståndet mellan två punkter är en rät linje
    eller att om något är vått så är det inte torrt.
    Satsen:
    "Alla ungkarlar är olyckliga" är sann eller falsk
    beroende på om det faktiskt är så att de är olyckliga.
    För att veta detta säkert måste jag fråga dem alla
    och lita på deras svar. Satsen:
    "Alla ungkarlar är ogifta" är av ett annat slag.
    Jag förstår att den är sann
    genom att jag vet vad ungkarl och ogift betyder.
    Dessa båda uttryck är synonyma
    i bemärkelsen utbytbara.

    Jag avgör om en sats är sann eller falsk genom:

    • koherenskriteriet

    dvs ser efter om den hänger ihop logiskt.
    Satsen: "Systrar är manliga syskon" är falsk
    eftersom systrar inte är liktydigt/synonymt med manliga syskon
    utan med kvinnliga syskon.
    Den satsen är således inte koherent.

    Rationalismens slutsatser dras genom:

    • deduktion

    resonemang som är logiskt sammanhängande eller koherenta.
    ex:
    Alla människor är dödliga.
    Kjell är människa.
    Alltså är Kjell dödlig.
    Om det är sant att alla människor verkligen är dödliga
    och jag är männska måste det vara sant att jag är dödlig.
    Ett annat exempel på deduktion är:
    Om Anna är längre än Boel och Boel i sin tur är längre än Cecilia,
    så måste det vara så att Cecilia är kortare än Anna.
    Jag behöver inte träffa dessa människor
    och jämföra dem för att veta det.
    Rationalismens utsagor kallas:

    • analytiska

    och deras sanningsvärde;
    dvs om de är sanna eller falska,
    avgörs genom att man förstår deras innebörd.
    De är således av typen:
    Alla ungkarlar är ogifta;
    Systrar är kvinnliga syskon.

Enligt modern språkfilosofi finns det en massa satser om vilka det är meningslöst att säga att de är sanna eller falska. Sådana satser sägs sakna sanningsvärde. Mer om språkfilosofi kan du läsa i den kurs som heter Svenska C. Du kommer dit via länken språkfilosofi .

 

Värdefilosofi / Instuderingsfrågor
 
    1. Vilka är de tre viktigaste grunderna för kunskap enligt empirismen?
    2. Vad innebär korrespondenskriteriet?
    3. Vilka är de tre viktigaste grunderna för kunskap enligt rationalismen?
    4. Vad innebär koherenskriteriet?
    5. Förklara skillnaden mellan induktioner och deduktioner.
    6. Ge exempel på båda.
    7. Förklara skillnaden mellan syntetiska och analytiska satser.
    8. Ge exempel på båda.
    9. Vad innebär det att en sats har sanningsvärde?
    10. Ange en synonym med rötter i grekiskan för verklighetskunskap.
    11. Förklara skillnaden mellan materialism och idealism.
    12. Hur uppfattar en materialistisk monist varat?
    13. Vilken ontologisk uppfattning har en anhängare av atomläran?
    14. Ge en beskrivnig av människan som grundar sig på en ontologisk dualism.
    15. Förklara skillnaden mellan kausalitet och finalitet.
    16. Vad menas med determinism?
    17. Förklara vad filosofen Kant menar med: "Varje bör förutsätter ett kan".
    18. Förklara skillnaden mellan idealistisk och materialistisk historieskrivning.
    19. Ge exempel på mätbara enheter som en positivist skulle kunna använda sig av vid kvantitativa studier.
    20. Förklara skillnaden mellan kvantitet och kvalitet.

 

Värdefilosofi / Kunskapskrav
 

Filosofi 1

Delar av E1. "Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

Delar av E2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

Delar av C1. "Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

Delar av C2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

Delar av A1. "Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

Delar av A2. "Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller [---] värdefilosofi..."

 

 

Värdefilosofi / Lärarhandledning
 

Lärarhandledning Lösenordsskyddat.

 

Värdefilosofi / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)