www.larare.at

Språkfilosofi

Bildspel - Innehållsförteckning -

Jag börjar detta moment med ett citat från Simpsons:

Bart: What is the mind? Is it a system of impulses or is it something changeful?

Homer: Relax, what is mind? No matter. What is matter, never mind. hahahahha.

Bart: Thanks dad.

Momentets mål är...

  1. Ökad förståelse för språklig kommunikation och argumentation
  2. Ökad förmåga att analysera argument
  3. Förmåga att genomskåda politisk propaganda och reklamspråk

 

Språkfilosofi / Mening och referens
 

Många gånger är det praktiskt att skilja mellan mening och referens när det gäller ett ord eller begrepp:

  • Mening är det som uttrycks med språkliga medel,
    d.v.s. det man begriper eller förstår när man hör ordet.
    ex: svensklärare - en som undervisar i svenska.
    Ordets innehåll säger man också.
  • Referens är alla de företeelser eller ting som ett ord refererar till, syftar på.
    ex: svensklärare - den/de fysiska personer som faktiskt undervisar/har undervisat/kommer att undervisa i svenska.
    Ordets omfattning alltså.

Ett klassiskt exempel får förtydliga:
"Morgonstjärnan" har meningen: Den stjärna som lyser/syns på morgonen.
"Aftonstjärnan": Den stjärna som syns på aftonen.
Astronomiska iakttagelser fastslog att dessa två ord har samma referens,
syftar på samma himlakropp, nämligen planeten Venus.

Vissa ord har mening men saknar referens, ex: kentaur, som har meningen hästmänniska men saknar referens, det existerar inga sådana.
Med egennamn förhåller det sig tvärt om, de saknar i dag mening men har referens. Vissa ord har mening men osäker referens, dvs man kan inte med de fem sinnena fastslå existensen, t ex Gud.

Källa

 

Språkfilosofi / Fakta och värderingar
 

I det vetenskapliga språkspelet skiljer man ofta mellan fakta och värderingar. Sådana satser som återger fakta sägs ha sanningsvärde, vilket innebär att de är antingen sanna eller falska. Vilket de är avgörs genom att man jämför utsagan med verkligheten. Säger jag: "Det regnar ute nu", kan satsen prövas genom att man tittar efter hur det faktiskt förhåller sig med den saken. Man säger att man prövar utsagan med hjälp av korrespondenskriteriet.

Satser med sanningsvärde kallas teoretiska satser. De är av två slag:

1. Syntetiska satser

Satser som prövas med hjälp av korrespondenskriteriet.

t.ex: Alla ungkarlar är rödhåriga.

För att avgöra om satsen är sann måste jag undersöka hur det ligger till med ungkarlars hårfärg. Det räcker om jag hittar en enda ungkarl som inte är rödhårig för att avgöra att satsen är falsk.

Att använda sig av korrespondenskriteriet innebär alltså att man jämför satsens mening med dess referens, alltså den empiriska verkligheten.

2. Analytiska satser

Satser som prövas med hjälp av koherenskriteriet.

t.ex: Alla ungkarlar är ogifta män.

I detta fall behöver jag inte undersöka alla ungkarlar. Om jag har följt språkspelet så är satsen sann. Ungkarl betyder ju ogift man.

Ytterligare ett exempel får belysa resonemanget:

Alla systrar är manliga släktingar.

Denna sats är falsk eftersom syster i bokstavlig bemärkelse betyder kvinnlig släkting, eller ännu mer exakt kvinnligt syskon. Satsen är alltså motsägelsefull, den hänger inte ihop logiskt, den är inkoherent.

Att använda sig av koherenskriteriet betyder alltså att undersöka att satsens mening inte strider mot den mening som satsens delar var för sig har.

Satser som saknar sanningsvärde kallas ateoretiska. De vanligaste är:

Expressiva satser

Satser som uttrycker åsikter.

t. ex: Detta är en bra bil.

Uppfattningen om vad som är en bra bil skiftar. Stryker man ordet bra blir satsen teoretisk.

Preskriptiva satser

Satser som innebär uppmaningar.

t.ex: Alla bör köra Volvo. Stäng fönstret!

En sats som ser teoretisk ut kan i ett visst sammanhang vara preskriptiv.

t. ex: Dörren är därborta!

Talsituationen kan vara sådan att den som uttalat satsen inte enbart avser att informera om var dörren är belägen, utan i själva verket uppmanar den tilltalade att avlägsna sig genom denna dörr.

Interrogativa satser

Satser som uttrycker frågor.

t.ex: Är fönstret stängt? Är detta en bra bok?

Performativa satser

Satser som genom att sägas förändrar verkligheten.

t.ex: Jag lovar att komma på lördag.

Genom att uttala den satsen går jag något mer än bara uttalar den, jag förbinder mig också att komma på lördag. Jämför följande två talsituationer:

    • Läraren säger till sin grupp i svenska: "Läxan till på fredag är avsnittet Språkfilosofi".
      • I satsen skapas läxan då läraren uttalar satsen, själva uttalandet så att säga konstituerar (gör) satsen, läxan blir till då läraren säger satsen. Den satsen är performativ.
    • En av eleverna i samma grupp säger till en annan, som inte deltagit,
      då läraren gav läxan: "Läxan till på fredag är avsnittet Språkfilosofi".
      • I satsen däremot är informerande; den informerar eller hävdar något. Den satsen är teoretisk.

Språksituationen avgör således vilken sats det rör sig om. Andra exempel på performativa satser är:

När en präst under den kristna dopritualen uttalar satsen:

"Härmed döper jag dig till Kjell MacDowall", eller en ordförande säger:
"Härmed förklarar jag mötet öppnat/avslutat".

Enligt språkspelsteorin  är ett ords eller en sats mening ungefär detsamma som användningen av ordet i satsen.

Den filosofiska grammatiken liknas vid en uppsättning spelregler för hur ord och satser får användas.

Att förstå ett ord rätt är att använda det rätt i språkspelet. Satser har betydelse och funktion. Man skiljer således mellan:

  • Teoretiska satser
    • har deskriptiv betydelse eller mening (beskriver något)
    • har informativ funktion (används för att informera)
    • har sanningsvärde (är sanna eller falska)
  • Ateoretiska satser
    saknar sanningsvärde
    (det är inte meningsfullt att säga att de är sanna eller falska)
    har andra funktioner än att enbart informera, t ex:
    • uttrycka känslor
    • uttrycka värderingar
    • uppmana
    • fråga

Källa

 

Språkfilosofi / Talhandlingar
 

När man använder språket tänker man sig att man utför olika talhandlingar.
För att förstå kommunikationen rätt bör man därför när det gäller utsagor skilja mellan:

  • sakinnehållet
    som är själva utsägandet av satsen
    t. ex. " Solen lyser från en klarblå himmel"
    och som kan förstås genom satsens mening och referens
  • kraft
    som är vad jag vill
    • uttrycka (avsikt) med satsen
      t. ex.
      att jag vill åka och bada i stället för att måla fönster
      Det som uttrycks är sändarens avsikter, känslor, vilja
    • uppnå (appell) med satsen
      att vi åker till stranden i stället för att måla
      Här ligger tyngdpunkten på mottagaren .

Det är alltså viktigt att såväl när man själv skriver eller talar som när man läser eller lyssnar försöka att inte bara tolka utsagans uttryck utan också dess kraft.

Olika språkspel betonar olika sidor av talhandlingen olika mycket:
 

  • En vetenskaplig text
    Här dominerar sakinnehållet
     
  • Poesi
    Här är kraften viktigare
    • särskilt uttryckssidan
      tyngdpunkten ligger alltså på sändaren
       
  • Reklam
    Här är också kraften viktigast
    • särskilt appellsidan
      tyngdpunkten ligger på mottagaren

Ett meddelande som: "Svag is" kan analyseras som:
 

  • Sakförhållande
    Isen är svag
  • Apell
    Gå inte på den

Utropet: "Aj!"
 

  • Har kraften på uttryckssidan

Medan "Hjälp!"
 

  • Har kraften på appellsidan

Källa

 

Språkfilosofi / Språklek
 

I en lek med Aristoteles gycklar Woody Allen den kända Syllogismen (En deduktiv härledning där man kan dra en slutledning utifrån två premisser): "Alla människor är dödliga, Sokrates är människa alltså är Sokrates dödlig"

"Alla människor är dödliga; Sokrates var dödlig; Alltså: alla människor är Sokrates." Woody Allen

Egna exempel:

"Om jag har en (frisk) hand har jag fem fingrar - har jag fem fingrar har jag en hand."

"Om jag begått ett grovt brott hamnar jag i fängelse - sitter jag i fängelse har jag begått ett grovt brott."

Tankefigurer

Sannolikhetslära (YouTube, monolog av Tage Danielsson)

Lyssna på Pippi (mp3)

 

Språkfilosofi / Diskussionsunderlag
 
    1. Diskutera följande: filosofiprov som består av en enda fråga: "Är det här en fråga?" Då en elev svarar: "Om det här är ett svar."

 

 

 

Språkfilosofi / Kunskapskrav
 

Filosofi 1

Delar av E1. "Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

Delar av E2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

Delar av C1. "Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

Delar av C2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

Delar av A1. "Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

Delar av A2. "Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller [---] språkfilosofi..."

 

Språkfilosofi / Innehållsförteckning
 

Klicka här Lösenordsskyddat.

 

 

Språkfilosofi / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)