Didaktikern frågar sig om denna kunskap går att förmedla och i sådana fall hur. Pedagogen tittar på vilka kunskapsuppfattningar som är förhärskande i samhället och vilken funktion olika förekomster av lärande fyller i samhället. Filosofen däremot frågar sig vad kunskap är och om den går att nå.
Epistemologi eller kunskapsteori är läran om kunskap. Kunskap kan likställas med förståelse av något fenomen eller sakförhållande; att det finns goda skäl att tro att det förhåller sig på ett visst sätt. Kunskap kan även vara en färdighet, exempelvis att kunna simma eller så kan det vara kännedom: att känna en person eller en plats är också kunskap. Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott; se bild:
Läs mer om: Epistemologi
.
Se Personlig reflektion över hur man får kunskap? Descartes
Vi börjar med Platons definition:
”Kunskap = sann tro, tillsammans med goda skäl”
”Kunskap = sann, välgrundad övertygelse”
-
Övertygelse: subjektiv tro. Nödvändig, men inte tillräcklig.
-
Sanning: objektivt sakförhållande som stämmer överens med/korresponderar mot verkligheten (korrespondensteorin). Objektiva sakförhållanden som kan anknytas till eller förstås utefter något som vi redan har. Alltså det vi ser eller upplever samstämmer/kohererar med det vi vet (koherensteorin). De objektiva sakförhållanden som godkänts/verifieras genom sin praktiska tillämpning.
-
Goda skäl (välgrundad tro): stödargument för tro.
-
Varseblivning – upplever något med hjälp av sinnena
-
Minnet – minns tidigare upplevelser. Koppling till varseblivning.
-
Induktion – drar en slutsats av ”input”
-
Deduktion – genom att välja bort det orimliga bevisas det rimliga. Ex. två lådor: i den ena finns en död hund och i den andra en levande. Genom att få reda på vad som finns i ena lådan har vi samtidigt utan att se efter fått reda på vad som finns i den andra.
- Omedelbar insikt. Ex. en död hund kan inte samtidigt vara en levande hund. Något kan inte vara ”både-och”: strider mot motsägelselagen.
Läs mer:
- Vad är Kunskap? i enlighet med Skolverket (läraren har tillgång till dokumentet)
- En lektion i epistemologi av Lars Hjälmberg från Korrespondensgymnasiet (YouTube)
- Inspelad examination av elev (YouTube)
- Ett svar av Sven-Göran Sanfridsson (YouTube)
Gettierproblemet är ett centralt problem i modern epistemologi. Edmund Gettier presenterade problemet i en artikel 1963. Anta att ett falskt antagande kan styrkas och att vi genom en slutledningsprincip kan komma fram till ett sant antagande. Är detta kunskap?
Exempel 1:
Simon söker ett jobb men har en rättfärdigad tro att "Johan kommer att få jobbet". Han har också en rättfärdigad tro att "Johan har tio kronor i fickan". Simon kan därför, rättfärdigat, dra slutsatsen att "mannen som ska få jobbet har tio kronor i fickan".
Men Johan får inte jobbet, Simon får det. Som det råkar hända har Simon (ovetandes och av rena slumpen) också tio kronor i fickan. Så hans tro att "mannen som ska få jobbet har tio kronor i fickan" är rättfärdigad och sann, men det verkar inte vara kunskap. Speciellt inte när man betänker faktumet att Simon inte visste om att han hade tio kronor i fickan.
Källa
Först
Gå igenom induktion och deduktion och koppla dem till empirismen och rationalismen. Samtidigt går du igenom ismerna. Avslutar med skepticismen.
Vilket (vilka) ”skäl för kunskap” är följande resonemang exempel på? Hur säkra är de? Använd begreppen: induktion, deduktion, omedelbar insikt, korrespondenskriteriet, andrahandskunskaper eller medfödd egenskap; ett eller flera begrepp kan användas i samma sats.
-
Linssoppan jag lagade igår smakade paprika.
-
X2000 är det enda tåg som inte stannar vid den här stationen. Eftersom det förra tåget inte stannade, så måste det ha varit X2000.
-
Min skola kommer att finnas kvar i morgon. Alltså är det bäst att göra läxan…
-
Kalle och jag är släkt – vi är bröder
-
Enligt uppslagsboken är Lima Perus huvudstad.
-
Just nu har jag tandvärk.
Hur får vi kunskap – genom sinnena (empirism) eller förnuftet (rationalism) eller båda? Finns det andra kunskapskällor: intuition, känslor osv? Diskutera hur vi kan avgöra om följande påståenden är sanna eller falska (genom empirism eller rationalism):
-
Den kortaste sträckan mellan två punkter är en rät linje.
-
Olof Palme blev mördad 1986.
-
Jag vet att vi inte passar för varandra.
-
Gud existerar
Sen
Tar upp läxan och kopplar samman texterna till de tre skilda ismerna. Dela in eleverna i grupper där de läst samma text. Dela upp gruppen i mindre enheter om medlemmarna är för många. De som inte läst något blir en egen grupp där de får enas om en text som de ska läsa. Eleverna får läsa texten ännu en gång och besvara frågorna. Eventuellt avslutar denna uppgift lektionen och de får då i läxa att besvara frågorna individuellt.
Descartes
1) Kritisera Descartes Gudsbevis.
2) Vilken är Descartes’ första princip? Varför är den just så säker?
3) Är Descartes bevis för sin egen existens rimlig? Är den hållbar? Finns det något annat som man kan veta säkert, som det inte är möjligt att tvivla på?
4) Hur kan Descartes avgöra om en sats är sann? Kritisera denna metod!
Locke
1) Diskutera Lockes analys
2) Vilka två slags idéer kan vi ha, enligt Locke?
3) Vad tycker du om Lockes lösning; har han rätt eller fel? Motivera.
4) Locke skiljer mellan primära och sekundära kvaliteter hos tingen. Vad är det enligt honom för principiell skillnad mellan äpplets ”runda form” och ”röda färg”? Håller du med?
Pyrrhontexten
1) Ge exempel på formuleringar som visar att Sextos Empelrikos själv är skeptiker!
2) Vilket är skeptikernas mål och hur uppnår han det? Vad anser du själv om denna metod?
Avslutningsvis
Anknyter till förra lektionen genom att återigen tala om empirismen och rationalismen och lite om skepticismen. Eleverna får skriva själva och spalta upp vad som är typiskt för varje ism. Medan eleverna arbetar skriv upp tre spalter:
Rationalismen Empirismen Skepticismen
Avslutar lektionen med att eleverna får sätta sig i samma grupper som förra gången och diskutera frågorna de fick i läxa. Detta gör de tills lektionen tar slut. Informerar dem vilka sidor de ska läsa på till provet.