Regelbundna rytmiska mönster som finns i t.ex. dikter. Olika versmått har olika antal takter och/eller stavelser per versrad, olika antal versrader per strof, olika blandningar av betonade och obetonade stavelser, och olika typer av rim.
Versfot är minsta enhet och består av minst två stavelser, där vanligtvis den ena är betonad. Fler versfötter bildar tillsammans vers och ett återkommande mönster av versfötter kallas versmått. Enklast är att översätta fot med takt som kan markeras med foten medan man läser högt för att få stavelserna rätt och uttalet av vermåttet rätt.
En versfot som inleds med en betonad stavelse kallas fallande
En versfot som avslutas med en betonad stavelse kallas stigande.
Cesur är en paus eller taktvila i en vers, mellan slutet på en fras och början på nästa.
Här följer några vanliga typer av rim:
- Fullrim; t.ex. vid - tid, klocka - docka
- Inrim; t.ex. rimmar - timmar
- Parrim; t.ex. solen lyser, näsan fryser
den bara rinner, bacillerna vinner
- Korsrim; "varannan-rad-rim":
... lyra
... gitarr
... myra
... barr
- Rimflätning; t.ex. sapfisk dikt och limerick
Ska du jobba med rim kan du med fördel ta hjälp av ett rimlexikon
De vanligaste rimmönstrena är
- En jamb
är en stigande versfot med en kort stavelse följt av en lång stavelse. Motsatsen till en jamb är en troké.
- Troké
är en fallande versfot som består av två stavelser.
- En daktyl
är en fallande versfot som består av tre stavelser: lång-kort-kort, betonad-obetonad-obetonad
- En anapest
är en stigande versfot som består av tre stavelser, två obetonade följda av en betonad: kort-kort-lång.
.
.
.
.
Komposition
Strofisk – stikisk
Strofisk är en dikt när den är indelad i avsnitt (strofer)
Xxxx xxx xxxxx xx
Xxx xxxxx xxxxx första strofen
Xxxxx xxxxx xxxx.
Xxx xxxx xxxxx xx,
Xxx xxx xx xxx xx andra strofen
Xxx xxxx xxxx xxx.
Stikisk är en dikt när den är skriven i ett enda långt stycke, utan strofindelning, t ex blankvers och hexameter
Xxxx xxxxx xxxxx xx
Xx xxx xxxxx xxx x
Xx xxx xxxxx xxxx
Xxx xxxx xxxxxx xxx
Xxx xxxxxx xxxx xxx
Xxx xxxxx xxxxx xx
Xxx osv, osv
Bunden -fri
Bunden vers håller sig till en viss rytm och är ofta rimmad. Ibland är dikten skriven enligt ett visst versmått, som t ex haiku, knittel, sonett. En del versmått är stikiska. Hit hör bl a blankvers, hexameter och alexandrin.
Fri vers är inte anpassad till något speciellt versmått och saknar rim. Denna diktform liknar prosan men är mer rytmisk och koncentrerad.
Rim
Manliga rim – rim med en stavelse man – vann
Kvinnliga rim – rim med två stavelser kvinna –vinna
Löpande rim – rim med tre stavelser löpande – köpande
Korsrim – varannanradsrim
"Fru Nilsson har tre hundra hattar (a)
och alla är gula och blå (b)
hon sjunger och dansar och skrattar (a)
och svänger på kjolen också" (b)
Parrim – raderna rimmar parvis
"Fru Nilsson har en bror (a)
som säljer gamla skor. (a)
Han har butik på Söder (b)
som alla sina bröder." (b)
Inrim – rim inuti en rad
"Min bror fick skor
av syster Dyster"
Allitteration – (stavrim, uddrim) kallas det när flera ord börjar på samma bokstav
"Min bussiga brorsa som bor
i Berga, har pippi på skor"
Assonans – (vokalrim) innebär att samma ljud förekommer inuti flera ord
"Min bror säljer skodon
och fotfilar …"
Rytm är den böljegång man kan urskilja när man läser exempelvis lyrik. Det är en växelgång mellan betonade och obetonade stavelser. Lyssna på rytmen i denna blankversrad:
"To be or not to be, that is the question"
(parámm parámm parámm, parámm parámm pamm).
Jämför sedan med den här rytmen, som är av ett helt annat slag:
"Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
…"
(Pámpa, pámpa, pámpa, pámpa.
Pámpa, pámpá, pámpa, pámpa)
Versfötter markerar rytmen eller takten i en vers. En versfot består av en betonad stavelse och en eller flera obetonade stavelser. De fyra vanligaste versfötterna är:
jamb = en obetonad och en betonad stavelse / hör upp!/
troké = en betonad och en obetonad stavelse / kom då!/
anapest = två obetonade och en betonad stavelse / vilken fest!/
daktyl = en betonad och två obetonade stavelser / Herkules/
.
.
.
.
.
.