Dylan Wiliam

Innehållsförteckning -

Dylan Wiliam skrev 2011 boken Embedded formative assessment som nu finns i den svenska översättningen Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Läs mer om formativ bedömning och följ gärna diskussioner kring formativ bedömning och bedömning för lärande via Twitter #BFL.

Dylan Wiliams egen webbplats .

 

Dylan Wiliam / Föreläsning (2011)
 

Se föreläsning från 2011.

Anteckningar:

  • Maslow: Den som är bra med en hammare utgår ifrån att allt är en spik.
  • Att ändra sitt lärande när man redan är expert på lärande är som att reparera/trimma/byta motorn på ett flygplan medan man flyger det.
  • Det gäller inte att fortbilda lärare - utan att ändra deras vardagliga vanor/rutiner.
  • viktväktarna går inte ut med att deras fokus är "ät mindre" utan "ändra dina matvanor"
  • Fokus ska inte ligga på att se sig som dålig utan se sig som aldrig färdigt - inte ens en livstid räcker för att bli fullärd lärare.
  • Att vara lärare innebär att ständigt misslyckas och erkänner man inte det för sig själv kanske man börjar beskylla eleverna och då är man illa ute.
  • Gör inte samma misstag om och om igen gör som Samuel Becket har sagt: "fail better"!
  • Man måste upphöra med att göra goda saker för att göra bättre och det kräver tid.

Läs kommentar/inlägg om föreläsningen från Logopeden i skolan.

 

Dylan Wiliam / Intervju med Dylan Wiliam
 

I denna intervju med Wiliams diskuterar han sin bok: "Embedded Formative Assessment". Klicka här för att se klippet.

I intervjun utgår han ifrån fem nyckelstrategier:

1. Clarifying, sharing, and understanding learning intentions and criteria for success – getting the students to really understand what their classroom experience will be and how their success will be measured.

2. Engineering effective classroom discussions, activities, and learning tasks that elicit evidence of learning – developing effective classroom instructional strategies that allow for the measurement of success.

3. Providing feedback that moves learning forward – working with students to provide them the information they need to better understand problems and solutions.

4. Activating learners as instructional resources for one another – getting students involved with each other in discussions and working groups can help improve student learning.

5. Activating learners as owners of their own learning – We wrote a recent blog on this topic: self-regulation of learning leads to student performance improvement.

 

 

Dylan Wiliam / Medarbetarsamtal á la Wiliams
 

På Lugnets gymnasium valde några rektorer (bl.a. Therese Sarenbrant och Leif Isaksson) att utgå från Wiliams nyckelstrategier (se ovan) inför medarbetarsamtalet. Läraren delgavs följande fem frågor:

  1. På vilket sätt kan vi lärare i undervisningen klargöra och skapa delaktighet kring målen och kunskapskraven? Läs Joni svar.
  2. Hur kan vi i undervisningen få syn på var eleverna befinner sig i förhållande till målen? Läs Joni svar.
  3. Hur ger vi återkoppling som för eleven framåt och utvecklar lärandet? Läs Joni svar.
  4. Hur kan vi aktivera samarbetet i gruppen/klassen, få till en kamratrespons kring lärandemålen? Läs Joni svar.
  5. Hur får vi eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i form av självbedömning? Läs Joni svar.

1. På vilket sätt kan vi lärare i undervisningen klargöra och skapa delaktighet kring målen och kunskapskraven?

Jonis svar: delaktighet skapas genom inkludering som också ökar motivationen och det finns olika sätt att inkludera eleven? För det första behöver du lära känna eleven - skapa en relation. Genom att lägga tid på en enskild elev synliggörs denne och med hjälp av den sociala processen välkomnas (inkluderas) eleven i lärarens kurs. För det andra behövs redogörelse över kursens innehåll och upplägg (inför grupp) för att både förstå "målet" (centralt innehåll och kunskapskrav) och vägen dit (undervisningen). Därefter kan eleverna påverka kursens innehåll (med hjälp av elevdemokrati) både genom att ifrågasätta kursinnehåll och kursupplägg, komma med önskemål när det gäller kursinnehåll och kanske till och med ge förslag på förbättrat kursupplägg. Och för det tredje handlar det om att ständigt återkomma till mål och framför allt hur man når målet. Genom att ständigt dra paralleller skapas förståelse och förståelse är en av nycklarna till delaktighet; andra nycklar är känslan av tillhörighet (sociala aspekten), ansvarstagande (eleven vet vad som ska göras och tar ansvar för det vilket ökar självförtroendet) och transparens (absolut insyn och tillgänglighet när det gäller mål och kunskapskrav).

2. Hur kan vi i undervisningen få syn på var eleverna befinner sig i förhållande till målen?

Jonis svar: här vill jag lyfta en inte alltför populär aspekt inom läraryrket: administration/bokföring. Det viktiga är att också detta sker "öppet" vilket innebär att eleven ska kunna följa sin utveckling genom att se till lärarens anteckningar om elevens lärande. Det måste vara klart och tydligt vad eleven har åstadkommit och vilken koppling det finns mellan det som eleven levererat och kunskapskrav; detta måste bokföras och jag tillämpar "öppen" bokföring så att eleven får insyn. Säg att eleven strävar efter ett A i ett visst moment (som prövar två kunskapskrav) och för att synliggöra kraven ska de tydliggöras redan i momentbeskrivningen. Vad gäller själva undervisningen är den ett stöd så att eleven ska nå sitt mål som förstås har en tydlig koppling till kursmål och kunskapskrav. Det kan alltså vara svårt att detektera en elevs nivå i själva undervisningen - det blir lättare när man tillsammans med en elev går igenom en inlämning.

3. Hur ger vi återkoppling som för eleven framåt och utvecklar lärandet?

Jonis svar: här vill jag inleda med föregående svars avslutning; tillsammans med eleven! Sedan är det viktigt att genom återkoppling synliggöra både kunskapsutveckling och progression - detta kan t.ex. ske genom att läraren inleder med att summera eller kasta ut frågan om vad som avverkades på förra lektionen. Varje moment skulle också kunna belysas i relation till andra moment. Återkoppling handlar i grund och botten om upprepning som ska säkerställa både aktuell kunskapsinhämtning och kunskapsnivå. Genom att "förhöra" elever om föregående lektion eller moment "kontrollerar" man samtidigt vad eleverna tagit in och framför allt vad de inte tagit in.

4. Hur kan vi aktivera samarbetet i gruppen/klassen, få till en kamratrespons kring lärandemålen?

Jonis svar: jag skulle vilja inleda med att göra en distinktion mellan gruppsamarbete och kamratrespons - det är två helt skilda saker! Gruppsamarbete kring lärandemålen kan upprättas genom att låta elever i mindre grupper diskutera centralt innehåll och kunskapskrav (se moment: Måluppfyllelse i Svenska 1). Vad gäller kamratrespons så handlar det främst om att eleverna genom att se till klasskamraters arbeten kan förbättra sitt egna skolarbete, samt om att hjälpa varandra att göra bättre ifrån sig och effektivera arbetet genom att tillämpa regeln: vill du ha hjälp frågar du först en klasskamrat och om ni tillsammans inte kan komma underfund med problemet tar ni det till läraren. Vad kamratrespons har med lärandemål att göra har jag svårare att förstå. En gissning är att man genom att samarbeta kan komma fram till relevant tolkning av lärandemål.

5. Hur får vi eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande i form av självbedömning?

Jonis svar: självbedömning förutsätter inblick i eller förståelse av själva lärandet, den egna kunskapsutvecklingen, lärarens som person och framför allt pedagog, och kursupplägg och kursinnehåll. Därför anknyter denna fråga till den första: med delaktighet (som kommer med ansvarstagande) och transparens (vad gäller relevant information från skolans/lärarens sida) synliggörs ett lärande och det är en förutsättning att eleven lär sig förstå detta lärande för att över huvud taget göra en självbedömning.

 

Dylan Wiliam / Att följa ett lärande av Dylan Wiliam
 

Underlag: Nyckelord, understrykningar och instuderings- och diskussionsfrågor.

Google Hang out - öppen diskussion via webbkamera.

Google Dokument - att föra gemensam läslogg där alla kan ta del av läsprocessen utan att behöva läsa boken i sin helhet. Genom denna typ av arbete skapas ett användargenererande material där alla drar sitt strå till stacken så att stacken blir stor på kort tid.

Läs mer om Google-verktygen.

 

 

Dylan Wiliam / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)