Relationsskapande är ett psykologiskt fenomen som innebär att människor aktivt strävar efter att etablera och underhålla relationer med andra människor. Det handlar om att skapa och utveckla band, interaktioner och sociala anslutningar med andra individer.
Relationsskapande är en grundläggande mänsklig drivkraft som är viktig för vår sociala och emotionella välbefinnande. Det hjälper oss att känna oss förbundna, accepterade och stöttade, och ger oss möjlighet att uttrycka oss själva och dela upplevelser med andra. Relationer kan vara av olika slag, såsom vänskap, romantiska relationer, familjeband eller professionella nätverk.
För att etablera och underhålla relationer använder människor olika strategier och färdigheter. Kommunikation är en central aspekt av relationsskapande och involverar att uttrycka sig klart och lyssna aktivt på andra. Empati är också viktigt för att förstå och känna medkänsla för andras känslor och perspektiv. Andra viktiga faktorer inkluderar förtroende, respekt, ömsesidighet och engagemang.
Relationsskapande påverkas av individuella skillnader, tidigare erfarenheter och sociala normer och förväntningar. Människor kan vara mer eller mindre benägna att söka och upprätthålla relationer beroende på deras personlighet, tidigare sociala erfarenheter och sociala inlärning.
Relationsskapande har stor betydelse för vår psykiska och fysiska hälsa. Starka och stödjande relationer kan bidra till att minska stress, öka självkänsla och självkänsla, och främja känslan av samhörighet och tillhörighet. Å andra sidan kan bristande relationer och social isolering leda till känslor av ensamhet, olycka och ökad risk för psykisk ohälsa.
Det är viktigt att vara medveten om och aktivt arbeta med relationsskapande för att främja hälsosamma och givande relationer. Det kan innebära att vara öppen för nya möten och bekantskaper, att investera tid och energi i befintliga relationer, att visa empati och respekt för andra, och att kommunicera öppet och ärligt. Genom att prioritera relationer och utveckla relationsskapande färdigheter kan vi uppleva berikande och meningsfulla sociala band som berikar våra liv.
Relationer är alltså en central del av det mänskliga livet. Från vänskap och föräldra-barn-relationer till romantiska och professionella band, påverkar våra relationer hur vi ser på oss själva och världen omkring oss. Genom att utveckla och underhålla sunda relationer kan vi förbättra både vår egen och andras livskvalitet. Oavsett relationens form eller natur är varje socialt band unikt och bidrar till att forma våra liv på ett fundamentalt sätt.
Tema: Relationer / Föräldra-barn-relation |
|
|
Relationen mellan föräldrar och barn är ofta den första och mest inflytelserika relation en individ har. Denna relation fungerar som en grund för hur vi lär oss att relatera till andra människor och utveckla vår känslomässiga förståelse. I tidig ålder är föräldrar, eller vårdnadshavare, de primära omsorgsgivarna, och genom deras vård utvecklar vi en känsla av trygghet och tillit.
Den här relationen förändras över tid. När barn blir äldre och mer självständiga, utvecklas föräldra-barn-relationen ofta från att vara ett beroendeförhållande till en mer jämlik och ömsesidig relation. Konflikter kan uppstå, särskilt under tonåren, när barn kämpar för att hitta sin egen identitet och självständighet, medan föräldrarna vill skydda och vägleda dem.
Föräldra-barn-relationer är viktiga för individens känslomässiga och sociala utveckling. Goda relationer med föräldrar under barndomen och tonåren har visat sig ha positiva effekter på en persons självbild, förmåga att skapa sunda relationer och övergripande livstillfredsställelse.
Bildspel om fader-son-relationen och rivalitet mellan två bröder.
Mor- och farföräldrar spelar också en viktig roll i många människors liv. De kan erbjuda visdom, traditioner och stöd på ett sätt som skiljer sig från föräldrarnas roll. Många människor ser sina mor- och farföräldrar som trygga och kärleksfulla figurer som ger en känsla av kontinuitet mellan generationer.
Text 1: Tonårsrevolt
Under tonåren behöver ditt barn förbereda sig på att lämna barndom och beroende bakom sig för att bli vuxen och självständig.
Frigörelsen från föräldrarna brukar starta ungefär samtidigt som puberteten. Det är en period som många föräldrar oroar sig för. Frigörelsen är påfrestande för både barn och föräldrar. Barnet måste lära sig att stå på egna ben och föräldrarna måste börja släppa taget.
|
Alla tonåringar behöver testa gränser och göra någon slags revolt för att kunna bryta beroendet från föräldrarna.
Revolten kan se ut p å många olika sätt. Den kan lika gärna ske i det öppna som i det tysta, komma ofta eller sällan, pågå under kortare eller längre tid.
Barnet behöver hitta en egen identitet och en social tillhörighet utanför familjen. Därför blir kompisarna, skolan och fritiden viktig. Som tonårsförälder behöver man respektera att barnet blir mer självständigt och har ett privatliv på ett annat sätt än tidigare. Ditt stöd som förälder är fortfarande oerhört betydelsefullt.
Tonåringen behöver känna att föräldrarna finns där och ställer upp vad som än händer. Då blir familjen en trygg bas att utgå ifrån och ett skyddsnät att falla tillbaka på. |
Text 2: Min Tonåring behandlar mig som skit!
Jag har ett problem som faktiskt tar all ork o glädje ur mig. Skulle uppskatta att få råd och kanske lite råg i ryggen av er.
Jag är alldeles för snäll o hjälpsam, är ofta glad men det har försvunnit sista tiden. Har genomgått en jobbig skilsmässa då jag blev både bedragen, utslängd med för mycket skulder.
Fick hjälp av Soc till lägenhet för mig, mina barn och hundar. Blev sjukskriven pga av depression, panikångest och är sedan två år tillbaka inte friskskriven än.
Min vuxna dotter flyttade hemifrån och är en lycklig underbar tjej som far världen över. Min vuxna son bor kvar hemma och helt klart behandlar mig som skit, soppåse, städservice. Det har gått så långt att jag inte kan gå runt i mitt hem utan att han skriker hemska ord till mig. Jag ska hålla mig undan där han är. Men såklart städa upp efter honom. Han gör ingenting utom festar, sover på dagarna, har massa vänner här, stökar ner och skriker på mig. Han har hoppat av skolan och bara spelar spel eller festar.
Jag är inte rädd för min son. Men jag mår väldigt dåligt av konflikter. Därför har jag låtit det gå för långt. Jag själv dricker inte, äter ingen medicin. Men är oerhört trött och ledsen för det här. Skilsmässan är jag inte alls ledsen för längre.
Jag vill ha lugn o ro, inget spring, trevligt bemötande och att känna mig lycklig i min fina egna lägenhet. Men det går inte. Har fått två prickar på lägenheten då han festar för mycket, grannarna är sura. Jag går runt o passar hela nätterna och försöker få ut folk, stänga ner musik, sänka talvolymen. Men då skriker min son bara jävliga saker till mig. Detta tar slut på mig!!
Jag har sista veckan slängt ut folk och det har varit mindre spring. Nu talar inte min son med mig för jag är ett sinnesjukt psykfall.. som han kallar mig.
Har pratat med hans pappa som inte har lust att göra nåt åt situationen. Samt även sociala som säger att han är vuxen och måste lösa bostad och sitt liv själv.
Är jätterädd att han inte ska klara sig själv men jag kan inte ha honom här i hemmet. Jag orkar inte.
Källa
Text 3: Njut av din tonåring så länge det går
En tonåring behöver veta att man är älskad, men att föräldrarna kanske inte älskar allt som tonåringen gör. Men hela tonårsperioden handlar om att bryta sig loss från sina föräldrar och dialogen i familjen är viktig för att detta ska fungera på ett bra sätt.
En pappas berättelse
"Hela familjen är bjuden på stor födelsedag hos farfar, men jag vill inte att Cathrine ska följa med. Hon är 17 år och gör sig till. Nu har hon varit hos frisören och fått punkfrisyr. Svart på den ena sidan, grönt i nacken och en röd tofs som står rätt upp." "Bry dig inte om det du. Det är mitt hår och inte ditt. Jag bestämmer väl inte över din frisyr heller", är dotterns kommentar.
Symboler för frihet
Kläder och hårmode betyder otroligt mycket för unga människor. Det är en symbol för frihet och rätt till att ha sin egen smak. Och det är ett av de områden som många föräldrar har svårt för att förstå.
Förbud kan trigga tonåringen
När pappan blev så arg över sin dotters utseende, var detta naturligtvis på grund av att han i sin fantasi såg sin dotter med en grupp punkare. En grupp som han antagligen ansåg vara både arbetsskygga och våldsamma. Men saken är den, att ju mer föräldrarna förbjuder och hotar med straff, desto mer protesterar de unga. Om du rider på en häst hårt och spänner tyglarna, så blir den bara vildare och vildare.
Var överens som föräldrar
När det uppstår en familjekonflikt på grund av delade meningar och värderingar till exempel angående tro, politiska ideologier eller personlig smak, kan föräldrarna bli tvungna att inse att de unga inte vill kompromissa och förhandla. Det betyder inte att föräldrarna ska sluta att uttrycka sina egna åsikter, men hot om straff hjälper inte som argument.
Källa
Arbetsuppgifter
- Läs texten " Frigörelsen från föräldrarna". Skriv en egen text där du skriver om din egen frigörelse från dina föräldrar.
- Läs texten "Min Tonåring behandlar mig som skit!" Detta är en autentisk insändare där läsarna får lämna kommentarer. Besvara brevet och kom med råd hur relationen mellan mamman och sonen ska bli bättre.
- Läs texten "Njut av din tonåring så länge det går". Och diskutera begreppen (orden) frihet och förbud.
- Det finns något som brukar kallas för generationsklyftan. Skriv en text om generationsklyftan; vad det är? Varför är det ett problem? Är det alltid ett problem? Är det så att de vuxna inte förstår eller är det tvärtom? Är kraven på ungdomar alltför höga idag? Varför är det så svårt för vuxna och tonåringar att mötas? Ta hjälp av texterna och tänk själv.
- Fundera över begreppet (ordet) skuldkänsla.
Tema: Relationer / Syskonrelation |
|
|
Syskonrelationer, till exempel, är ofta bland de längsta relationerna vi har i våra liv. Dessa relationer präglas ofta av en stark känsla av samhörighet och gemensam historia, vilket kan skapa både nära band och komplexa konflikter. Syskon delar ofta en unik förståelse för varandras uppväxt och kan ha en stark känslomässig koppling. Samtidigt kan syskonrelationer vara fyllda av rivalitet och konkurrens, särskilt under barndomen. Men i vuxen ålder tenderar många syskon att utveckla starkare och mer stödjande band.
Tema: Relationer / Romantiska relationer |
|
|
Romantiska relationer är en annan typ av socialt band som kan ha stor betydelse i människors liv. Dessa relationer bygger ofta på en blandning av kärlek, attraktion och intimitet, och de spelar en central roll för många vuxnas livskvalitet. Romantiska relationer kan ta olika former – från kortvariga förälskelser till livslånga partnerskap – och de kan både ge djup tillfredsställelse och ibland orsaka smärta.
Romantiska relationer kräver ofta ett stort mått av kommunikation, förståelse och kompromiss för att fungera väl. De kan vara en källa till trygghet och emotionellt stöd, men de kan också vara komplexa och utmanande, eftersom de involverar starka känslor och förväntningar från båda parter.
Tema: kärlek
Tema: Relationer / Vänskapsrelationer |
|
|
Vänskap är en av de mest betydelsefulla och uppfyllande relationer människor kan ha. Vänskap bygger oftast på ömsesidigt förtroende, gemensamma intressen och stöd. En vän är ofta en person som vi kan vända oss till för att få råd, dela glädje eller hantera svårigheter.
Vänskapsrelationer tenderar att vara frivilliga, vilket skiljer dem från många andra typer av relationer. Till skillnad från familjerelationer, som vi föds in i, väljer vi våra vänner. Vänskapsband kan därför vara väldigt dynamiska och förändras över tid. Människor skapar och avslutar vänskapsrelationer under olika faser i livet, och dessa relationer kan ofta vara en spegel av var vi befinner oss känslomässigt och socialt.
Vänskap fyller också en viktig roll för vår psykiska hälsa. Forskning visar att människor med starka vänskapsband generellt upplever mindre ensamhet och har bättre välmående. Vänskap kan också fungera som en buffert mot stress och svåra livssituationer.
Tema: Relationer / Andra relationer |
|
|
Utöver vänskap, familj och romantiska relationer finns det även andra viktiga sociala relationer, såsom relationer med kollegor, lärare och grannar. Dessa relationer är ofta mer formella och begränsade till specifika sammanhang, men de kan ändå ha stor inverkan på vår vardag. Arbetsrelationer, till exempel, är ofta avgörande för vår yrkesmässiga framgång och kan ge oss en känsla av tillhörighet och gemenskap. Relationer med grannar och andra i vårt samhälle kan bidra till ett starkt socialt nätverk och känslan av att vara en del av något större.
Tema: Relationer / Film |
|
|
Klicka här.
Tema: Relationer / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2012)
|