Språklig variation

Ordet språklig variation nämns tre gånger i Svenska 1 centrala innehåll:

"07. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor."

"08. Språklig variation i talat och skrivet språk med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel geografisk och social bakgrund samt ålder och kön. Digitaliseringens inverkan på språk och
språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation."

Men det betyder inte samma sak på alla ställen, därför har jag skapat ett moment kring just uttrycket: språklig variation.

1. Vad är betyder detta nyckelord?
2. Vad innebär det?
3. I vilka sammanhang använder man det?
4. Vad är det bra för?

Eftersom det står i två olika sammanhang i styrdokumenten innebär att ordet kan antingen vara kopplat till språkriktighetsfrågor eller (muntligt) språkbruk, men det kan också användas när man talar om skrivet språk där goda skribenter strävar efter variationsrikedom i deras texter; alltså språklig variation vad gäller ordval, meningskonstruktion och styckeindelning. Att både variera sitt talade och skrivna språk är ett tecken på språklig medvetenhet som underlättar övergången mellan tanke och tal eller tanke och text; samt den språkliga interaktionen (samverkan) med andra. En kommunikation blir bättre om man för det första kan formulera sig exakt och för det andra om man förstår och kan tolka den andre så exakt som möjligt.

Språklig variation återfinns bara i Svenska 1 vilket innebär att det är en förmåga som är grundläggande för följande kurser.

Joni Stam (2017)