Det finska språket, även känt som suomi, är ett finsk-ugriskt språk som tillhör den uraliska språkfamiljen. Det talas huvudsakligen av omkring 5,5 miljoner människor i Finland som sitt modersmål. Finska är också en av de officiella språken i Finland bredvid svenska.
Finskan har en distinkt grammatik och struktur som skiljer sig från de germanska och romanska språken. Det är ett agglutinerande språk, vilket innebär att ordbildningen sker genom att man lägger till olika ändelser till rotordet för att uttrycka grammatiska funktioner och betydelser. Det finns ett rikt system av ändelser för att markera kasus, numerus, tempus, modus och andra grammatiska kategorier.
Ordförrådet i finska är också ganska distinkt och har influenser från andra finsk-ugriska språk, samt från svenska och ryska på grund av historiska och geografiska faktorer. Finskan har en relativt regelbunden stavning där bokstäverna representerar enskilda ljud och uttal.
Finskan har också flera dialekter runt om i landet, där de regionala variationerna kan vara ganska märkbara. Vissa dialekter skiljer sig betydligt från standardfinskan och kan vara svåra att förstå för talare från andra delar av Finland.
Finska är en viktig del av den finska kulturen och identiteten. Det har en lång och rik litterär tradition, och finskan anses vara en symbol för det finska folkets självständighet och nationalitet.
Sammanfattningsvis är finska ett finsk-ugriskt språk som talas i Finland. Det har en distinkt grammatik och ordförråd samt flera regionala dialekter. Finska spelar en central roll i den finska kulturen och är en viktig del av den finska nationalidentiteten.
Finskan skiljer sig mycket från svenskan. Hur mycket förstår du av denna text på finska som handlar om det svenska språket?
"Ruotsin kieli on suurin pohjoisgermaaniseen ryhmään kuuluvista kielistä. Sillä on noin 8,3 miljoonaa äidinkielistä puhujaa eri maissa, joista noin 7,9 miljoonaa Ruotsissa. Ruotsi on myös yksi Euroopan unionin virallisista kielistä. Suomessa ruotsi on toinen kansalliskielistä.
Ruotsin läheisimmät sukulaiskielet ovat muut pohjoisgermaaniset eli skandinaaviset kielet tanska, norja, islanti ja fääri. Ruotsille – ja yleensä skandinaavisille kielille – ovat ominaisia sananloppuiset määräiset artikkelit (epämääräinen: ett ord; määräinen: ordet)."
Källa
Lyssna till finsk rap: Tää o räppii av Skandaali (Spotify)
Och nu lite skoj:
Många menar på att finskan är svår att lära sig och här kommer ett bevis på det. En mening på två ord som kan ha nio olika betydelser:
- Kuusi palaa = En gran brinner.
- Kuusi palaa. = Granen kommer tillbaka.
- Kuusi palaa. = Nummer sex brinner.
- Kuusi palaa. = Nummer sex kommer tillbaka.
- Kuusi palaa. = Sex av dem brinner.
- Kuusi palaa. = Sex av dem kommer tillbaka.
- Kuusi palaa. = Din måne brinner.
- Kuusi palaa. = Din måne återkommer.
- Kuusi palaa. = Sex bitar.
Källa
Språkgrupp, finsk-ugriska. Nära släkt med estniska, ungerska och samiska
5 miljoner, modersmål.
250 000 i Sverige. Största delen kom 1960-talet.
2 officiella språk i Finland, finska och svenska
300 000 svensktalande i Finland. Historisk förklaring.
1300 till 1809, Finland hörde till Sverige
16-, 1700-talet bosatte sig många svenskar i Finland.
Åland, i kusttrakterna och Helsingfors
Vad utmärker Finskan i både tal- och skriftspråk?
Kännetecknande för finskan är att både vokalernas och konsonanternas längd särskiljs fonematiskt som är en betydelseskiljande språkljud som formar språket.
Finskan saknar liksom de övriga uraliska språket grammatiskt genus. Bestämd och obestämd form finns inte.
Finska är lätt att uttala eftersom man kan läsa som det skrivs då ljuden liknar som i svenskan.
Verb böjs i första, andra och tredje person i singular och plural
En viktig skillnad är att ljud som uttalas längre eller mer betonat alltid skrivs med två bokstäver. I motsats till svenskan har finskan oberoende konsonant- och vokalförlängning där alltså två bokstäver ska tolkas som ett längre ljud.
Man kan böja ett substantiv flertal gånger:
en vägg – seinä
i väggen – seinässä
i väggen? – seinässäkö?
på väggen – seinällä
även i väggen – seinässäkin
även på våra väggar – seinillämmekin
Källa
Typiskt för finska liksom för andra uraliska språk är att grammatiska relationer uttrycks genom ändelser och affix som fogas till ordstammen. Finskan har femton olika kasus.
Källa
Vilka likheter och skillnader finns det mellan Finska och Svenska?
Finska skiljer sig från de nordiska språken på många sätt. Som jag visade tidigare kan Finska substantiv böjas i så kallad 15 kasusformer medan svenska bara har två kasus. Man kan säga att finskan använder händelser istället för prepositioner som i svenskan.
När många svenskar bosatte sig i Finland samt tvärt om så skapades finlandssvenska som idag skiljer sig en del från svenskan i både uttalet och ordförrådet. Det förekom flera svensk-finska språk också. Finska har dock fått många lånord från svenska tex pojke, pjäxa och rappakalja. Svenskan har också flera lånord från finskan.
Finskan är släkt med samiska. I Sverige är samiska ett av de främsta minoritetsspråken. Många forskare har också tyckt att samiska ska tolkas som ett eget språk.
Man uttalar orden som det står då ljuden på bokstäverna är detsamma som i svenskan.
Bokstäverna ”c”, ”x” och ”å” används dock rätt sällan i finskan. I svenskan är det "Q", "W", "Z" och "X"
Finskan kombinerar alla slags ljudlängder i en stavelse - lång vokal+kort konsonant, kort vokal+lång konsonant, kort vokal+kort konsonant, lång vokal+lång konsonant - där svenskan numera bara tillåter de två första kombinationerna.
VARJE FINSKT SUBSTANTIV KAN ANTA ÖVER 200 BÖJNINGSFORMER
DET LÄNGSTA FINSKA ORDET ÄR:
"EPÄJÄRJESTELMÄLLISTYTTÄMÄTTÖMYYDELLÄÄNSÄKÄÄNKÖHÄN"
OCH FINNAR KAN UTTALA DETTA LÄTT!
Finska / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2016)
|