www.larare.at

Styckeindelning

Innehållsförteckning -

När en text blir längre än några få rader måste du dela in den i stycken. Skälet är både estetiskt för det blir luftigare och innehållsmässigt. Det är viktigt för att texten ska bli lätt att läsa.Om du grupperar de meningar som behandlar samma tanke eller resonemang blir det lättare, för läsaren att ta till sig innehållet. Punkt sätter du efter varje avslutad mening; efter varje avslutad tanke börjar du nytt stycke.

Man brukar alltså säga att man ska börja på ett nytt stycke när det kommer en ny tanke i texten. Det är inte alltid solklart var en ny tanke börjar, men ha detta i bakhuvudet när du skriver. Vanligtvis brukar det bli ganska naturligt att styckeindela om man bara tänker på det. Ett tips kan vara att ta ett nytt stycke när du lutar dig tillbaka och funderar på vad du ska skriva härnäst, även om detta såklart inte alltid fungerar.

Huvudregeln är alltså att du ska påbörja nytt stycke så snart texten behandlar något nytt. Några regler som täcker alla tänkbara fall finns inte, och bruket vacklar. Dessutom finns skillnader mellan olika texttyper. I tidningstext är styckena oftast mycket korta. Vetenskaplig text av utredande karaktär kan vara indelad i mycket långa stycken. men om ett stycke bara innehåller en mening ska du antingen ta bort stycket eller utöka det.

Nytt stycke kan börja med antingen blankrad eller indrag. Vilket sätt man använder är upp till en själv, men tänk på att använda samma sätt i hela texten. Jag rekommenderar dock blankrad för tydlighetens skull. Men om du i andra sammanhang än i mina kurser vill använda indrag bör du tänka på följande: ha aldrig indrag efter en rubrik.

Gör nytt stycke så fort du går över till att skriva om något av följande:

  • NYTT TEMA Nu ska du skriva miljöaspekterna. Du har just skrivit om ekonomi.

  • NY PERSON Nu ska du skriva om Olssons åsikter. Du har just skrivit om Larssons.

  • NY PLATS Nu ska du skriva om Albufeira. DU har just skrivit om Lissabon.

  • NY TID Nu är det 1914. I det första stycket var det fortfarande 1913.

  • NY HÄNDELSE Du har skrivit om när morfar ramlade i brunnen. Ett annat roligt barndomsminne är farfars stora tipsvinst.

  • NYTT ARGUMENT "För det andra skulle den föreslagna reformen kosta skattebetalarna tre miljarder kronor."

  • NYTT PERSPEKTIV "Man kan också se förslaget som en jämlikhetsreform."

Ta hjälp av råden ovan, men bli inte förtvivlad om du stöter på texter som är styckeindelade enligt andra principer.

Se filmklipp: Styckeindelning av Anna Martinsson

Mer fakta om styckeindelning (läraren har tillgång till dokumentet)

 

 

Styckeindelning / Rubriker
 

Alla texter ska ha en rubrik. Ibland är det även bra att använda underrubriker för att tydliggöra styckeindelningen. Försök att komma på en rubrik som fångar intresse och som ger en föraning om vad texten handlar om.

Övningsmaterial (läraren har tillgång till dokumentet)

 

Styckeindelning / Övning
 

Kriminalvården – vård eller bara förvaring? – utan styckedelning

Många människor känner sig otrygga i dagens samhälle. Man kan inte låta barnen vara ensamma med kompisarna i lekparken, man kan inte gå ute själv på kvällen och att lämna något olåst och räkna med att få behålla cykeln, mopeden eller vad det kan tänkas vara är bara att glömma. Vart är samhället på väg? Inte är vår allmänna trygghet på väg mot en förbättring i alla fall. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ökar våldet och brottsligheten från år till år, sakta men säkert. En stor del av ökningen utgörs av återfallskriminaliteten, alltså brott begångna av brottslingar som återfaller i brott efter avtjänat straff. Att minska återfallsförbrytandet är den viktigaste åtgärden för att minska brottsligheten. Om straffet inte haft avsedd verkan, betyder det att kriminalvården idag helt enkelt inte fungerar. Den måste förändras och förbättras. Statistik från BRÅ visar att återfallsförbrytandet utgör en stor del av kriminaliteten i samhället, hela 38 % av antalet lagförda personer får återfall inom tre år efter att straffet avtjänats. Därigenom kan man lätt konstatera att kriminalvården inte fungerar som den bör göra. Om kriminalvården gjorde ett bättre jobb med att rehabilitera brottslingar, alltså vore mer inriktad på vård och mindre på straff, skulle en stor del av återfallsförbrytandet minskas. För att den åtalade ska få en lämplig dom så bör det, innan domen fastställs, tas hänsyn till personens bakgrund, det vill säga barndom, uppväxt, skolgång och familjeförhållanden. Förutom att hela samhället skulle dra nytta av bättre rehabilitering skulle även brottslingarna må bättre om de fick hjälp att komma ifrån kriminaliteten. Som någon har uttryckt det: ”Den skyldige är ibland den drabbade.” Många som sitter i våra fängelser har haft dåliga förutsättningar att lyckas i livet. Återfallsförbrytelserna kostar också samhället onödiga pengar, bland annat genom upprepade rättegångar och fängelsestraff, pengar som skulle kunna användas till bättre ändamål och istället kunna ge oss högre kvalitetsstandard på skola, vård, idrottsföreningar. Att så mycket som 38 % får återfall i kriminaliteten är oacceptabelt och en alldeles för hög siffra. Allt som händer oss i livet påverkar oss till att bli de personer vi är idag. Samhället formar vår personlighet och hemska saker i barndomen kan ge ett barn men för resten av livet. Just därför bör vården istället lägga ner mer energi på att rehabilitera personer som har haft en problematisk barndom eller bakgrund. Bättre kriminalvård leder då till ett tryggare samhälle, ett tryggt samhälle leder till ytterligare minskad brottslighet för att hela tiden komma närmare en nollvision. Vi skulle alltså komma in i en ”god cirkel” med ständigt minskande brottslighet i takt med ett allt tryggare samhälle.

Lösningsförslag Lösenordsskyddat

 


Styckeindelning / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)