www.larare.at

Skriva smartare

Innehållsförteckning -

Att skriva är att skapa och upptäcka nya världar - det är också ett sätt att upptäcka sig själv. När du skriver sätter du ord på dina tankar och genom att söka rätt formuleringar övar du upp tanken och det leder också till att du uvecklar ditt språkbruk. Du delar med dig av dina idéer och når läsare med dina åsikter och ditt språk. Att skriva kan vara ett bra sätt att ordna och strukturera tankarna och desto mer du skriver desto bättre blir du att förmedla tankar med hjälp av skrift.

Mina (Jonis) teorier kring skrivutvecklingen (för den drivne skribenten eller för den som strävar att bli det)

Diskutera: Hur viktigt är språkbruket och formuleringskonsten när man ska förmedla något. Kan det sklija sig mellan olika typer av texter?

 

Skriva smartare / Att skriva är en process
 

Själva skrivprocessen är ett hantverk och det är faktiskt ingen som kan skriva en färdig text på en skrivning - att skriva en sammanhållen text med flyt och finess kräver mer än inspiration - det kräver textbaserat arbete. Alla texter är bearbetade och i flesta fall lästa av fler än bara författaren innan de publiceras; till och med texten på en schampoflaska är bearbetad i flera olika moment. Vägen mellan utkast och färdig text kan vara både mödosam och tidskrävande. Att skriva är ett hantverk och som vilket annat hantverk som helst krävs det träning och hårt arbete för att skapa den "perfekta" texten.

Det som sker mellan idé och färdig text kan kallas för skrivprocessen och kan grovt sett summeras till tre punkter:

  1. Förstadiet - innebär att du planerar texten. Här funderar du igenom vad syftet med din text är och för vem du skriver (målgruppsanpassning). Du samlar in material, bearbetar det och tar ut det som ska finnas i din text.
  2. Skrivstadiet - du skriver ner texten med hjälp av material, skrivhantverk och inspiration och väldigt sällan infinner sig inspirationen med en fingerknäppning så det bästa är att bara börja skriva. Det spelar ingen roll om det är bra eller dåligt - det viktigaste är att du skriver och när man skriver, så blir det lättare att få vidare inspiration.
  3. Efterstadiet - Du låter texten "vila" - du lägger ifrån dig texten i en dag och låter någon annan läsa den och efter läskommentar och vila återupptar du arbetet med texten och slutför den.

Att skrivande är en process betyder att man bearbetar en text både innehållsligt och språkligt flera gånger och också låter texten "vila" mellan varven.

Vad gäller den språkliga processen bör man tänka på att början och slutet är de viktigaste delarna i en text. Därför bör man inleda en text så att den "fångar in" läsaren. Inledningen ska alltså locka till läsning och det som händer om inledningen är alltför invecklad är att läsaren slutar läsa. Och en text som ingen läser dör!

Hur mycket ska man skriva?

1/4 A4 sida = 100 ord = 600 tecken = 7 meningar

1/2 A4 sida = 250 ord = 1500 tecken = 15 meningar

1 A4 sida = 500 ord = 3000 tecken = 30 meningar

1½ A4 sidor = 750 ord = 4500 tecken = 45 meningar

2 A4 = sidor 1000 ord = 6000 tecken = 60 meningar

 

Skriva smartare / Vem skriver jag för - och varför?
 

En text som inte den tilltänkta mottagaren förstår är ur ett praktiskt perpektiv en misslyckad text. Att tänka igenom vem man skriver för och varför är en bra utgångspunkt för alla skribenter (författare). Analysera din skrivsituation; klargör syftet med texten och mottagaranpassa din text.

Läs mer om Sändare och mottagare .

Texter kan delas upp i olika grupper, så som beskrivande, berättande, argumenterande eller utredande. En beskrivande text kan vara en personbeskrivning, en berättande text kan vara en novell eller en roman, en argumenterande text kan vara en debattartikel eller en krönika och en utredande text kan vara en essay/essä eller en vetenskaplig uppsats/rapport. Skiljelinjerna är inte rigida (fastlåsta) så en textyp som recension kan vara både utredande och berättande. Men vad skiljer texter åt (i grova drag)? Man kan börja med att se till olika nivåer i texten:

  • Syfte - ska du beröra, underhålla, (berättande) eller informera, argumentera eller klargöra något (utredande)? Berättande text kräver kreativitet, fantasi och berättarglädje och utredande kräver större saklighet och noggrannhet både vad gäller form och innehåll. Sistnämnda kräver också en närmare förankring till skrivregler och språknormer.
  • Språk - Det språkliga draget i texten är textens stil och den kan antingen vara ledig och målande (berättande) eller formell och beskrivande (utredande).
  • Disposition - innebär hur texten ordnas; vad kommer först, vad kommer sen och hur texten avslutas. Texten kan antingen vara kronologisk (det första först, det andra sen och det tredje sist - systematisk och ofta tidslig ordning) eller, som är vanligt inom filmens dramartugi (berättande), börjar man med slutet först och förklarar i följande hur man kommit fram till det som sagt i filmens/textens indelning (anslaget). För att tydliggöra textens disposition använder vi oss av rubriker och underrubriker.
  • Innehåll - kan vara formell eller informell.

Arbetsuppgifter:

  1. Hur ska en författare till en lärobok i geografi för mellanstadiet skriva?
  2. Hur ska en avgångselev på gymnasiet skriva ett tal till klasskamraterna på stunderfesten?
  3. Hur ska en politiker skriva en debattartikel till en morgontidning?
  4. Hur ska en hyregäst skriva en inbjudan till en gårdsfest?

 

Skriva smartare / Vilken information behöver jag?
 

Vilket (fakta)material behövs - vilka källor ska du använda dig av i ditt arbete med texten?

Diskutera: Wikipedia är ett öppet uppslagsverk där vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Hur tillförlitligt är uppslagsverket? Vilka fördelar och nackdelar finns det med Wikipedia? När är det bra att använda sig av Wikipedia och när är det mindre lämpligt?

 

Skriva smartare / Att skapa struktur i texten (s.424f)
 

 

 

Skriva smartare / Texter ska bära sig själva (426f)
 

 

 

 

Skriva smartare / Att redovisa källor (429f)
 

 

 

 

Skriva smartare / Att ta emot och ge respons
 

 

 

 

Skriva smartare / Kunskapskrav
 

Centrala mål:

Svenska 1:

Svenska 2:

Svenska 3:

 

Skriva smartare / Källor
 

Källa: Svenska impulser 2 av Markstedt och Eriksson (2010)

 

 

Skriva smartare / Lärarhandledning
 

Klicka här .

 

Skriva smartare / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2012)