Textanalys av Robins Crusoe

Jag har läst ett utdrag ur Robinson Crusoe av Daniel Defoe. Romanen kan sägas vara den allra första i sitt slag och får därför sin givna plats i litteraturkanon.

I utdraget finns inget persongalleri utan hela texten handlar om en och samma person: Robinson Crusoe. Hans överlevnadskunskaper är goda och har bidragit till hans överlevnad på den öde ö han hamnat på. Han beskrivs inte utseendemässigt och hans tankar kretsar bara kring hur han ska överleva på ön, och hur han ska använda sig av det som finns till hands, därför får vi ingen uppfattning av hur han ser ut.

Berättelsen är uppbyggd som en inre dialog där Robinson resonerar sig fram till bästa möjliga sätt att lösa olika problem – ingenting är omöjligt och man kan hela tiden förbättra sina metoder och utveckla eller förbättra de redskap han använder sig av. Robinson är handlingskraftig och detta skildras mestadels, indirekt, genom hans handlingar. Han leds av förnuftet och tron på Gud och detta hjälper honom att överleva.

I utdraget skildras Robinsons strävan att utforska öns andra sida med hjälp av en egenhändigt byggd båt. Hans kamp mot havet skildras utifrån en sjömans perspektiv. Det märks av att han känner till havets skiftningar och känner till dess dolda faror som han mirakulöst lyckas undkomma. Slutligen lyckas han åter föra sin båt tillbaks till ön. Han får genom detta äventyr ett vidgat perspektiv över sin situation på ön – detta märks av att han längtar tillbaka till ön när han är ute på havet och drabbas av hård sjögång.

Miljön har en betydande roll i Robinson Crusoe i och med att Robinson försöker överleva på en öde ö. Här ställs människans rationella uppfinningsrikedom mot naturens irrationella vildvuxenhet. Robinson lär sig kontrollera naturen så att den levererar skydd och föda. Hans situation är med andra ord avhängig hans närmiljö. Naturen på ön där han är strandad och där han måste använda sig av olika färdigheter för att överleva har en mycket central roll i romanen.

Övergripliga handlingen i romanen handlar om skepparen Robinson Crusoe som överlever ett skeppsbrott och flyter i land på en öde ö. Där bosätter han sig och överlever genom att ta bruk av färdigheter som att t.ex. bygga hus och andra praktiska byggnationer, konstruera och tillverka olika praktiska verktyg, odla marken, jaga och kartlägga ön. Han gör det för att överleva och med hjälp av sin uppfinningsrikedom kanske han också kan finna en väg till räddning. Hans nyfikenhet, kunskapsiver, envishet, skicklighet, företagsamhet och framförallt sin tro på Gud gör honom till en idealmänniska. Utdraget skildrar en liten del av detta och framför allt hans kamp mot havet skildras detaljerat och utförligt. Men detta utdrag är representativt och följer romanens grundläggande tema som kan summeras på följande vis:
Människans kamp mot naturen.

Budskapet är också tydligt i detta utdrag för det Robinson gör är att kämpa, kämpa, kämpa och aldrig ge upp. Budskapet är med andra ord: du skall aldrig ge upp, hur hopplöst det än verkar. Det dolda budskapet kan vara, för det är en tolkningsfråga, att människan står över naturen och naturen är till för människan som ska bruka den för sin egen överlevnad.

Språket i Robinson Crusoe är lätt i och med att den är resonerande och skriven i jag-form. Trots att texten är lättläst kan den nästintill kännas vetenskaplig i och med att redogörelserna är så detaljerade och utförliga. Författaren är på gränsen till övertydlig och hans ledstjärna är att så konkret och levande måla upp bilden av den fantastiska människan.

Texten är läsvärd utifrån två perspektiv. För det första är det ett klassiskt epokverk och världslitteraturens första roman. För det andra så är de detaljerade skildringar av hur man övervinner hinder som man drabbas av på en öde ö ganska underhållande.

Uppfinningsrikedomen hos Robinson kan dock bli lite löjeväckande ibland i och med att hans överlevnadssnille är så genial och hans tålamod så oerhört. Detta gör så att Robinson känns omänsklig. Han är så ändamålsenligt och kontrollerad vilket får mig att uppfatta honom mer som en idé än en man av kött och blod. Texten är utan tvivel intressant och kanske till och med läsvärd, men att säga att den är bra är kanske att ta i. Den var dock sensationell i relation till den tid då den skrevs, men idag är den mest känd för sitt tema: Människans kamp mot naturen. Och svaret på frågan om det är kvalitetslitteratur? Nja…

Anonym

Joni Stam (2013)