 |
Förmågor: Språksociologi |
Språk är kommunikation, kommunikation är en social aktivitet och det är denna aktivitet vi ska studera i detta moment.
Språk används alltså huvudsakligen för att knyta och vidareutveckla sociala band - därför ska vi i detta moment se till varför man väljer att tala/skriva på ett visst sätt. Studiet av språkbruk kallas för språksociologi eller sociolingvistik.
I detta moment ska vi studera hur språk och språkbruk ser olika ut i olika sammanhang och situationer och vad det har för betydelse.
Förmågor: Språksociologi / Svenska 1 |
 |
Förmågor som tränas i muntlig presentation
Du ska visa att du kan läsa och kritiskt granska texter och därefter diskutera och föra samtal i mindre grupp och slutligen strukturera och planera en muntlig presentation inför andra om språklig variation.Förmågor som tränas i skriftlig presentation
Du ska visa att du kan läsa och kritiskt granska texter och därefter skriva en mottaganpassad text utifrån språklig variation.Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du kan reflektera över språklig variation i olika kommunikationssituationer och hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet samt olika typer av attityder kopplat till språkbruk. Och om du kan värdera och vara källkritisk samt tillämpa grundläggande regler för citatteknik och referatteknik om du väljer skriftlig presentation.
Förmågor: Språksociologi / Svenska 2 |
|
(kunskaper i språklig variation är inte krav i Svenska 2)
Förmågor som tränas i muntlig presentation
Du ska visa att du kan läsa och kritiskt granska texter och därefter diskutera och föra samtal i mindre grupp och slutligen strukturera och planera en muntlig presentation inför andra om språklig variation.Förmågor som tränas i skriftlig presentation
Du ska visa att du kan läsa och kritiskt granska texter och därefter skriva en mottagaranpassad text utifrån språklig variation.Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du kan samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Du kommer också att bedömas i hur väl du kan argumentera muntligt eller skriftligt för egna åsikter kopplat till språklig variation. Väljer du muntligt ska presentationen innehålla ett presentationstekniskt hjälpmedel och väljer du skriftligt ska visa upp kunskaper i citat- och referatteknik samt följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket ska också visa på variation och innehålla goda formuleringar.
Förmågor: Språksociologi / Innehållsförteckning |
|
1. Analysförmåga: Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
2. Kommunikativ förmåga: Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.
3. Metakognitiv förmåga: Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
4. Förmåga att hantera information: Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
5. Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
1. ”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.
2. ”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram just förståelse och då används uttrycket ”förståelse av” som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera.
3. ”Färdigheter i att” handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Färdighetskunskap är därför mer en praktisk dimension och dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Eleven kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang. Färdighetskunskap svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.
4. ”Förmåga att” innefattar samtliga fyra kunskapsformerna och används som uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp. Den svarar på frågan ”varför” och kan exempelvis bygga på studiematerial, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i prestationerna.
Joni Stam (2016)