www.larare.at

Förmågor: Litteratur

Innehållsförteckning -

Litteraturhistoria handlar om...

  1. hur människans sätt att förstå och beskriva verkligheten växlar
  2. hur genrer och litterära grepp uppstår och utvecklas
  3. hur olika stilgrepp formar och skapar förutsättningar för skapande
  4. om de villkor under vilka utvecklingen sker – hur författarna levde och hur människan och samhället skildras
 

Förmågor: Litteratur / Svenska 1
  

Jag brukar lägga in detta moment i slutet av kursen för jag anser att det är lite överkurs och jag lägger mer tid på detta moment i Svenska 2.

Jag inleder med grundläggande information om de litterära epokerna (jag kontrollerar allas grundkunskaper med hjälp av ett självrättande prov). Därefter lite mer om en epok. Oftast Romantiken då de får göra en enklare sammanfattning av epoken (fem frågor). Därefter får eleverna läsa Mary Shelleys Frankenstein och tolka den utefter det tidstypiska för Romantiken. Jag går igenom en enklare variant av textanalys (8-stegsmodellen).

Därefter får eleven själv välja att redovisa muntligt (enskilt eller i grupp) eller skriftligt (enskilt eller i grupp). Redovisningen ska innehålla lite kort om en författare (och den epok hen tillhör) och en kortare tolkning (textanalys) av hens verk. Muntliga redovisningen ska vara på ca 10 min och till sin hjälp ska man använda ett presentationstekniskt hjälpmedel och den skriftliga ska vara på ca 300 ord per person (är det t.ex. två personer i gruppen blir det 600 ord).

Förmågor som tränas i skriftlig redovisning
Du ska kunna läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk och författarskap från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män och därefter skriva en språkriktigt korrekt text. I ditt arbete ska du ta hänsyn till olika former av språklig variation.
Du ska känna till genrebegreppet samt några berättartekniska och stilistiska drag i olika medier (text, film osv).
Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du skriver en mottagaranpassad text om några centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk. Du kommer att bedömas i hur väl du gör en enklare textanalys där du redogör för t.ex. övergripande teman och/eller motiv. Utifrån detta återger eleven en iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet. Du kommer också att bedömas i hur väl du tar hänsyn till språklig variation.

Förmågor som tränas i muntlig redovisning
Du ska läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk och författarskap från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män och därefter utforma en muntlig framställning som du presenterar inför andra. I ditt arbete ska du ta hänsyn till olika former av språklig variation.
Du ska känna till genrebegreppet samt några berättartekniska och stilistiska drag i olika medier (text, film osv).
Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du planerar och genomför en muntlig presentation om några centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk. Du kommer att bedömas i hur väl du gör en enklare textanalys där du redogör för t.ex. övergripande teman och/eller motiv. Utifrån detta återger eleven en iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet muntligt. Du kommer också att bedömas i hur väl du tar hänsyn till språklig variation.

 

Förmågor: Litteratur / Svenska 2
  

Jag brukar lägga in detta moment i kursens inledning för jag anser att det är en av kursens huvudinnehåll. Jag lägger alltså mer tid på detta moment än andra.

Jag inleder med grundläggande repetition om de litterära epokerna (jag kontrollerar allas grundkunskaper med hjälp av ett självrättande prov). Därefter lite mer om en epok. Oftast Modernismen då de får göra en enklare sammanfattning av epoken (fem frågor).

Därefter får eleverna läsa en författares biografi, förslagsvis Franz Kafkas och därefter läsa hans noveller En läkare på landet och Lagen och tolka dem utefter det tidstypiska för Modernismen och biografiskt. Jag går igenom flera sätt att analysera skönlitteratur.

Därefter får eleven själv välja att redovisa muntligt (enskilt eller i grupp) eller skriftligt (enskilt eller i grupp). Redovisningen ska innehålla lite kort om en författare (och den epok hen tillhör) och en kortare tolkning (textanalys) av hens verk. Muntliga redovisningen ska vara på ca 20 min och till sin hjälp ska man använda ett presentationstekniskt hjälpmedel och den skriftliga ska vara på ca 750 ord per person (är det t.ex. två personer i gruppen blir det ca 1500 ord).

Förmågor som tränas i skriftlig redovisning
Du ska kunna läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk och författarskap från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män och därefter skriva en språkriktigt korrekt text. I ditt arbete ska du ta hänsyn till olika former av språklig variation.
Du ska känna till genrebegreppet samt några berättartekniska och stilistiska drag i olika medier (text, film osv).

Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du kan samla, sovra och sammanställa information från olika källor och diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker med hjälp av centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Du ska också visa att du känner till idéströmningar i samhället.

Du kommer att bedömas i hur väl du kan skriva en väl fungerande text som är mottagaranpassad och sammanhängande och med tydlig disposition. I texten ska du också visa att du kan tillämpa regler för citat- och referatteknik.

Förmågor som tränas i muntlig redovisning
Du ska läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk och författarskap från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män och därefter utforma en muntlig framställning som du presenterar inför andra. I ditt arbete ska du ta hänsyn till olika former av språklig variation.
Du ska känna till genrebegreppet samt några berättartekniska och stilistiska drag i olika medier (text, film osv).

Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du kan kunna samla, sovra och sammanställa information från olika källor och diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker med hjälp av centrala litteraturvetenskapliga begrepp. Du ska också ta hänsyn till idéströmningar i samhället.

 

Förmågor: Litteratur / Svenska 3
  

Jag brukar inleda och avsluta kursen med detta moment för arbetet ska utmynna i en längre “vetenskaplig” uppsats med tyngdpunkt på korrekt formalia. Jag lägger alltså mer undervisning på utförande än innehåll, men innehållet måste anknyta till Svenska och då har jag föreslagit litteraturhistoria. Jag brukar ibland slå ihop detta moment med Tala & argumentation: när uppsatsen är klar ska eleven bli opponerad och opponera på en annan uppsats och i denna opposition ska ett presentationstekniskt hjälpmedel tillämpas.

Jag repeterar källkritik, källhänvisning och referatteknik, noter och hur en korrekt källförteckning ska se ut samt om vad vetenskap är och blir till (koppling till vetenskapsteori.

Därefter påbörjar eleven sin examination: en uppsats eller ett fördjupningsarbete på minst 1000 ord.

Det ska förslagsvis vara en komparativ analys där eleven ska skriva om två författare från olika epoker (helst en kvinnlig och en manlig) och göra en analys vardera och ställa dem emot varandra. Det kan vara en:
Tematisk litteraturanalys
Biografisk litteraturanalys
Karaktärsanalys
Språklig/formalistisk litteraturanalys
Intertextuell litteraturanalys

Förmågor som tränas
Du ska kunna läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska centrala svenska och/eller internationella skönlitterära verk och författarskap från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män och därefter skriva en språkriktigt korrekt text. Du ska också utforma en muntlig framställning där du opponerar på en klasskamrats uppsats inför mindre grupp. I ditt arbete ska du ta hänsyn till olika former av språklig variation.
Du ska känna till genrebegreppet samt några berättartekniska och stilistiska drag i olika medier (text, film osv).
Bedömning
Du kommer att bedömas i hur väl du kan kunna samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriva mottagaranpassat och vetenskapligt.

Du ska visa att du kan göra en fördjupad, textnära litterär analys av ett tema, en genre eller ett författarskap och kunna använda litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg. Du ska visa att du kan värdera och granska källor kritiskt samt tillämpa regler för citat- och referatteknik.

Språket ska följa skriftspråkets normer för språkriktighet, vara varierat och innehålla goda formuleringar samt ha en tydlig disposition.

 

 

Förmågor: Litteratur / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Analysförmåga: Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.

2. Kommunikativ förmåga: Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

3. Metakognitiv förmåga: Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.

4. Förmåga att hantera information: Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

5. Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

1. ”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.

2. ”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram just förståelse och då används uttrycket ”förståelse av” som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera.

3. ”Färdigheter i att” handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Färdighetskunskap är därför mer en praktisk dimension och dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Eleven kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang. Färdighetskunskap svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.

4. ”Förmåga att” innefattar samtliga fyra kunskapsformerna och används som uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp. Den svarar på frågan ”varför” och kan exempelvis bygga på studiematerial, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i prestationerna.

Joni Stam (2016)