 |
Förmågor: Läsförståelse |
Detta moment inleder jag genom att diskutera läsförståelse och eleverna får inleda momentet genom att jobba med en text om just läsförståelse. Jag går igenom nyckelord, understrykningar och marginalanteckningar. Därefter ska eleverna plocka ut nyckelord, göra understrykningar och göra marginalanteckningar på papper.
Parallellt för dem som är snabbare: jobba vidare med att räkna sin läshastighet och lära sig bli en snabbare läsare. De räknar fram en siffra som de kan använda i jämförelse i Svenska 2 på samma text och se om de blivit snabbare läsare på ett år. När de är klara med det ska de läsa en text och besvara på frågor till texten.
När alla är klara får eleverna en ny, svårare, text som de ska plocka ut nyckelord ur, göra understrykningar och göra marginalanteckningar på. Denna gång skriver jag ut texten i A3-format så att det finns rikligt med utrymme för marginalanteckningarna. När de är klara går jag igenom vad ett referat är och de får skriva ett referat på texten. När jag fått in alla referat skriver jag ut dem och numrerar dem (inga namn - de ska vara anonyma). Jag delar in klassen i lagom stora grupper och de får göra elevrespons utifrån en färdig mall på referaten (är det någon i gruppen vars referat ska få respons ska man inte säga något). När detta är klart får eleverna tillbaka sina referat med kamratrespons på. De behöver inte skriva om referaten; bara ta till sig av de konstruktiva kritiken. Nu får de plugga på och skriva ett prov i referatskrivning.
Jag eftersträvar progression i detta moment genom att hela tiden höja svårighetsnivån och de elever som är snabbare än de andra ska jobba mer med läsförståelse.
Förmågor: Läsförståelse / Svenska 1 |
 |
Förmågor: Läsförståelse / Svenska 2 |
|
Förmågor: Läsförståelse / Svenska 3 |
|
Förmågor: Läsförståelse / Innehållsförteckning |
|
1. Analysförmåga: Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.
2. Kommunikativ förmåga: Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.
3. Metakognitiv förmåga: Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.
4. Förmåga att hantera information: Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
5. Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.
1. ”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.
2. ”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram just förståelse och då används uttrycket ”förståelse av” som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera.
3. ”Färdigheter i att” handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Färdighetskunskap är därför mer en praktisk dimension och dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Eleven kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang. Färdighetskunskap svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.
4. ”Förmåga att” innefattar samtliga fyra kunskapsformerna och används som uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp. Den svarar på frågan ”varför” och kan exempelvis bygga på studiematerial, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i prestationerna.
Joni Stam (2016)