|
Ordlista (centrala begrepp)
|
|
Analys
= mycket noggrann undersökning av något, sönderdelning av en helhet i beståndsdelar. Att analysera innebär arbete med språklig analys förutsätter att man använder sig av lämpliga språkliga och språkvetenskapliga begrepp, och inte nöjer sig med allmänspråkliga ord och uttryck.
Arbetsrätt
= Del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kan delas upp i två huvudområden:
1. individuell arbetsrätt
2. kollektiv arbetsrätt
Bearbeta
= Förändra, oftast förbättra något.
Betoning
= Att framhäva eller lyfta betydelsen av något genom att säga det tydligare/högre/långsammare i muntliga presentationer. I skriftlig betoning kan man använda kursiv stil, styckeindelning med blankrad eller upprepa sig.
Civil
= enskild och privat: frikopplad från staten, men delaktig med andra som medborgare.
Debatt
= en argumentation eller diskussion mellan två eller fler deltagare.
Demokrati
= folkstyre: delaktighet i beslut som rör samhället.
Demokratimodeller
= Dessa modeller problematiserar begreppet demokrati utifrån olika perspektiv. Det kan handla om vad demokrati är, vilken roll medborgarna ska ha, hur det politiska systemet ska fungera. Demokrati kan organiseras på olika sätt utifrån hur ovanstående frågor besvaras. Inom demokratiteorin talar man ibland om till exempel den atenska och den liberala demokratimodellen. Det är även vanligt att skilja mellan den klassiska och den moderna demokratimodellen.
Folkrätten
= förhållanden och avtal mellan stater.
Förutsättningar
= villkor för något.
Global
= världsomfattande.
Humanitär
= människovänlig.
Humanitära rätten
= t.ex. är krigets lagar en del av den humanitära rätten och innebär en samling internationell bestämda regler för att reglera krig och andra väpnade konflikter.
Identifiera
= känna igen och fastställa identitet.
Ideologi
= samling sammanhängande idéer och värderingar.
Individ
= enskild människa.
Internationell
= flera länder som medverkar.
Kategorisera
= ordna eller sortera i olika grupper.
Kategorier
= Kategorier kan vara indelningar som kön, sexualitet, klass, etnicitet, nationalitet, religiös tillhörighet och kulturell tillhörighet. Indelningarna skapar både gemenskap och utanförskap. De kategorier som individen tilldelas eller till viss del kan välja, skapar identitet och självbild. Kännetecken som utseende, beteende och språk underlättar för människor att sortera in varandra och sig själva i sociala kategorier och grupper. Det är kategorierna som sådana och de mekanismer som är verksamma i människans kategoriserande som studeras.
Kollektiv
= en grupp människor.
Konsekvens
= följder eller händelser efter något.
Konsument
= person som köper varor eller tjänster.
Konsumenträtt
= (juridiska) rättigheter som gäller person som köper varor eller tjänster.
Källkritik
= kontrollera/granska och värdera avsändare (den som producerat materialet).
Medborgare
= person som är tillhör en viss stat.
Medier
= informationskanaler.
Metod
= hur något kan utföras.
Mänskliga rättigheter
= Vad varje människa bör få.
(Kollektiva) mänskliga rättigheter
= Traditionellt sett betraktas de mänskliga rättigheterna som individuella. Det kan dock ibland finnas skäl att se på kollektiva rättigheter och hur individuella och kollektiva rättigheter kan stå i konflikt med varandra. I de kollektiva mänskliga rättigheterna sker en förskjutning från individen till gruppen.
Kollektiva mänskliga rättigheter kan avse ursprungsbefolkningars rättigheter. I FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter från 2007 slås deras rätt till kultur, språk, anställning m.m. fast. Ursprungsbefolkningarna består idag av flera hundra miljoner människor.
Förutsättningarna för att en ursprungsbefolknings mänskliga rättigheter ska kunna upprätthållas kan vara att det system som är grunden för gruppens försörjning erkänns. Det kan till exempel handla om naturresurser.
Nationell
= koppling till land/nation.
Norden
= geografiskt område som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Organisation
= en grupp människor som samarbetar.
Parter
= deltagare.
Perspektiv
= specifikt synsätt/synvinkel.
Politik
= idéer eller visioner om hur samhället ska styras.
Presentationsform
= en viss typ av framförande.
Påverkansmöjlighet
= Att kunna medverka i ett beslut.
Relevans
= Meningsfull koppling. Något som hör till.
Resurser
= Tillgångar; antingen fysiska i form av materiella saker eller immateriellt genom förvärvad kunskap.
Samhällsförhållanden
= Fakta: det som är.
Samhällsstruktur
= Ordningen i ett samhälle.
Stat
= Geografisk område som är självbestämmande.
Strukturera
= Ordna eller systematisera.
Ståndpunkt
= Åsikt eller ställningstagande.
System
= Med system avses i första hand olika politiska system och deras funktion med fokus på hur makten fördelas i systemen samt hur de kan påverkas. Utöver konstitutionella system avses olika samhällssystem och deras funktion, till exempel den offentliga sektorn.
Teori
= En samling (nya) kunskaper som systematiseras (ordnas) och
som utgör en helhet: ett koncept.
Tolkning
= Strävan att förstå och förklara; begripliggöra.
Väpnad konflikt
= Krig.
Värdera
= Att sätta ett värde på något: bra eller dåligt.
I denna ordlista har jag tagit hjälp av Wiktionary och Skolverket.
Ordlista / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2017)
|
|
|
|
|
|