 |
Portfolio: Religion 1 |
Målsättning med detta upplägg är att eleven ska se till människans roll, sin syn på sig själv (identitet) och andra i relation till världsreligioner och livsåskådningar, historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Samt förhålla sig till olika syn på och uppfattning av etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Människans handlande sätt i fokus utifrån vad det innebär att vara människa i relation till andra, samt situationer som utgår ifrån etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven ska argumentera för eller emot ett viss handlande utifrån några vanligt förekommande normativa etiska teorier och modeller och hänvisa till strävan efter ett gott liv och ett gott samhälle utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Eleven reflekterar och analyserar kring relationen mellan religion och vetenskap, t.ex. mellan teknokrati (Forskare, ingenjörer och tekniker styr en stat) och teokrati/hierokrati (Gudsvälde/präststyre).
Eleven kan även belysa olika aspekter och relevant fakta med hjälp av praktiska exempel.
Jag har delat upp denna examination i fyra delar:
Portfolio: Religion 1 / Människa - övernaturlighet |
 |
 |
I t.ex. monoteistiska religioner som kristendom, islam och judendom är Gud en personlig, allsmäktig skapare som har en nära relation till människan genom bön och tro. I hinduism kan relationen till det gudomliga ta olika former, från personliga gudar till en opersonlig kraft (Brahman). Buddhismen fokuserar mindre på en gudomlig kraft och mer på individens strävan mot upplysning.
Tro innebär ofta en övertygelse om en högre makt, moraliska regler och ett fokus på andlig utveckling. I islam innebär detta lydnad till Allah och följande av Sharia. I kristendomen uttrycks tro genom kärlek till Gud och medmänniskor. Buddhism betonar en tro på den åttafaldiga vägen för att nå nirvana.
Människor söker ofta svar på frågor om livets mening, döden och vad som händer efter döden. I kristendomen är frälsningen och det eviga livet centrala. Islam betonar en dag för dom och återfödelse i paradiset eller helvetet. Hinduismen och buddhismen fokuserar på reinkarnation och karma.
En religiös person förväntas leva efter moralregler, delta i ritualer och utöva tro genom bön, fasta eller meditation. Islam kräver tillbedjan genom de fem pelarna. Kristendomen fokuserar på kärlek och förlåtelse, medan buddhism uppmuntrar till medkänsla och medveten närvaro.
01. Hur ser människans relation till det övernaturliga ut, t.ex. Gud?
02. Vad innebär det att vara troende människa?
03. Vilka livsfrågor är viktiga för människan och varför?
04. Vad förväntas av en religiös eller andlig människa?
Resonera utifrån text och instuderingsfrågor. Inlämningsuppgiften ska ligga på ca 100 ord.
Portfolio: Religion 1 / Identitet och etnicitet |
|
|
Identitet är individens självuppfattning, bestående av personliga, sociala och kulturella element som definierar vem personen är. Andlighet bidrar till identiteten genom personlig tro, reflektion och mening. Exempelvis kan en buddhistisk strävan efter upplysning påverka en persons självbild. Och religion formar identiteten genom värderingar, moral och ritualer. Kristendom, islam och judendom erbjuder specifika livsregler som formar en troendes uppfattning om rätt och fel.
Etnicitet refererar till en grupps gemensamma kulturella arv, språk och historia. Etnicitet skapas genom kulturell och historisk bakgrund samt geografisk förankring. Till exempel kan judendom vara både en religiös och etnisk identitet. Språk, traditioner, religion och gemensamma erfarenheter formar en etnicitet. I många samhällen är religion en integrerad del av etnisk identitet, som hos sikher eller hinduer.
01. Vad är identitet?
02. Hur bildas en identitet i relation till andlighet?
03. Vad formar en identitet i relation till religion?
04. Vad är etnicitet?
05. Hur bildas en etnicitet?
06. Vad formar en etnicitet?
Resonera utifrån text och instuderingsfrågor. Inlämningsuppgiften ska ligga på ca 500 ord.
Portfolio: Religion 1 / Genus. kön och sexualitet |
|
|
Den religiösa synen på genus, kön och sexualitet kan skapa både tillhörighet och konflikt beroende på individens erfarenheter och den kulturella kontexten. Många religioner som kristendom och islam har traditionella synsätt på kön och sexualitet. Detta kan påverka individens identitet om de inte passar in i dessa normer. Å andra sidan har vissa andliga rörelser mer flytande syn på genus och sexualitet, vilket kan erbjuda mer inkluderande former av självuttryck.
Genus är de sociala och kulturella roller och förväntningar som kopplas till kön. Genus formas av samhälleliga normer, kultur och traditioner. Religioner som kristendom och islam har tydliga genusroller, medan modern andlighet ofta utmanar dem. Biologiskt kön är fysiska och genetiska egenskaper som man, kvinna eller intersex. Hur en person själv identifierar sitt kön, oberoende av biologiska faktorer. Biologiskt kön är fysiskt, socialt kön bygger på normer, och juridiskt kön är det kön som registreras lagligt.
Socialt kön bildas genom samhällets förväntningar och könsroller, som kan påverkas av religiösa regler. Och könsidentitet påverkas av personlig erfarenhet, biologi och kulturella förväntningar. Detta gör även din sexuella läggning. Den sexuella attraktionen till ett visst kön eller flera, såsom hetero-, homo- eller bisexualitet. Den sexuella läggningen kan djupt påverka självuppfattning och samhällelig tillhörighet, vilket kan vara utmanande i religiösa sammanhang som ofta har tydliga normer kring sexualitet.
01. Vad är genus?
02. Hur uppstår och formas en genusuppfattning?
03. Vad är kön?
04. Vad är könsidentitet?
06. Skillnaden mellan ett biologiskt, socialt och juridiskt kön?
07. Hur bildas ett socialt kön?
08. Vad formar en könsidentitet?
09. Vad är sexuell läggning?
10. Hur påverkas identitet av sexuell läggning?
11. Hur kan genus, kön och sexualitet i relation till religion eller andlighet forma vår identitet?
Resonera utifrån text och instuderingsfrågor. Inlämningsuppgiften ska ligga på ca 300 ord.
Portfolio: Religion 1 / Socialt liv |
|
|
Religion och andlighet påverkar individers moral, värderingar och identitet, och ger vägledning för både personligt och samhälleligt välbefinnande. Religion kan skapa stark gemenskap, men också socialt utanförskap om normerna inte delas. Exempelvis erbjuder kyrkor och moskéer en plats för social interaktion.
Inom kristendom och islam innebär ett gott liv att leva i enlighet med Guds vilja, medan buddhism fokuserar på upplysning och att undvika lidande. Och ett gott samhälle enligt religion innebär rättvisa, fred och solidaritet. I islam innebär det att följa Sharia, medan kristendomen betonar kärlek och medkänsla.
Gruppidentiteten kan forma individens självbild genom gemensamma ritualer, värderingar och tro, som i judendom och islam där kollektivet är viktigt. Även socioekonomiska faktorer kan påverka religiös praktik. Fattigare samhällen kan vara mer beroende av religion för tröst, medan rikare individer kanske söker andlighet för personlig utveckling. Religion kan alltså stärka identiteten hos socioekonomiskt utsatta genom att erbjuda mening och gemenskap, som i befrielseteologi.
Dygder som medkänsla, tålamod och rättvisa är centrala i många religioner, såsom kristendomens dygder eller buddhismens fokusering på vänlighet och mindfulness. Moraliskt handlande inom religion innebär ofta att följa gudomliga regler. I kristendom handlar detta om kärlek och förlåtelse, medan islam betonar rättvisa och barmhärtighet.
01. Hur påverkas människan i social samvaro, i relation till religion?
02. Hur påverkas människan/identiteten av grupp, i relation till religion?
03. Vad är socioekonomisk bakgrund, och på vilket sätt har religion med det att göra?
04. Hur påverkas vår identitet av socioekonomisk bakgrund, i relation till religion?
05. Vad är, eller vad innebär ett gott liv enligt någon religion eller en viss typ av andlighet?
06. Vad är, eller vad innebär ett gott samhälle, i relation till religion?
07. Vad innebär dygd och hur ska man vara för att vara dygdig, i relation till religion?
08. Vad är god moral och hur bör man handla för att uppvisa god moral i enlighet med någon religion eller en viss typ av andlighet?
Resonera utifrån text och instuderingsfrågor. Inlämningsuppgiften ska ligga på ca 600 ord.
Portfolio: Religion 1 / Innehållsförteckning |
|
|
- Introduktion
- Människa - övernaturlighet
- Identitet och etnicitet
- Genus. kön och sexualitet
- Socialt liv
Joni Stam (2018)