 |
Sufism
|
Sufismen är inte en specifik religion utan en samlingsbeteckning för den andliga eller esoteriska aspekten inom islam.Hinduisk, buddhistisk och kristen munkkultur påverkade sufismen. Persisk nyplatonism och gnostisk tradition påverkade också sufismen. Sufismen söker efter inte frid och Gud; den absoluta tilliten till Gud. Människan ska överlämna sig, sitt jag, till Gud. Källa: Världens religioner av Markus Hattstein, s.105-s.106 (1997)
Sufismen är en mystisk och andlig tradition inom islam som betonar en personlig och direkt upplevelse av Gud. Sufismen har sitt ursprung i arabisk poesi och filosofi från 700-talet och utvecklades sedan vidare genom kontakt med andra andliga traditioner, särskilt hinduismen och kristendomen.
Sufierna betonar vikten av meditation, kontemplation, andlig disciplin och hängivenhet till Gud. De använder sig ofta av symboliska berättelser och dikter för att förklara sina andliga erfarenheter och undervisningar. Sufismen har också en rik tradition av musik och dans, som används för att hjälpa till att uppnå andlig extas och förening med Gud.
En central doktrin inom sufismen är idén om "tawhid", eller enhet med Gud. Sufierna tror att allt som existerar är en del av Guds enhetliga existens, och att människan kan uppnå en direkt upplevelse av denna enhet genom att rensa sin själ och hjärta från världsliga distraktioner.
Sufismen har haft stor inverkan på islamisk kultur, litteratur och konst, och har också haft en betydande inverkan på andra religioner och andliga traditioner. Många kända filosofer, poeter och heliga män har varit sufier, bland dem Rumi, Ibn Arabi och Al-Ghazali.
Även om sufismen har haft en viktig roll inom islamisk kultur och historia, så har den också mött motstånd från vissa fundamentalistiska rörelser som ser sufismen som ett hot mot traditionell islam.
Sufism / Sufisk poesi |
 |
När förnuftet väcker högmod hos dig, snorkig självsäkerhet och uppblåsthet, lämna då ditt förnuft därhän och bli en dåre, så att ditt hjärta förblir friskt och du vid liv.
Lyssna till vassflöjten när den berättar hur den förtäljer om ensamheters kval:
Alltsedan jag blev avskuren och skild från vassriket har min klagan väckt sorg i mannen och kvinnan.
Bröstet vill jag bit för bit slita itu tills jag blottat smärtan i deras kärlekslängtan.
Vem som än vistas fjärran från sitt ursprung åtrår sin egen återförenings stund.
Jag har gett upp dualismen, jag har sett att de två världarna är en;
En jag söker, En jag känner, En jag ser, En jag kallar.
Jag är berusad av Kärlekens bägare, De två världarna är bortom mitt förstånd.
Jag har inget annat ärende än att festa och rumla.Jag har blivit sanslös, jag har förfallit i jaglöshet – i absolut jaglöshet, hur glad jag är åt Jaget! Jag kommer att bli mig själv i samma ögonblick som jag utplånas och gjorts jaglös:
Jag är endast fullständig när jag är utanför de fem sinnena och de fyra elementen
Utan natten skulle människan inte samla sig en skatt och ingenting skulle finnas för Dagen att förslösa
Sufism / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2022)