Här nedan har jag samlat några intressanta psykologiska experiment. Vissa är häpnadsväckande, andra chockerande men alla relevanta när man diskuterar psykologi och dess utveckling.
Psykologiska experiment / Pavlovs hundar |
|
|
Ivan Pavlov utförde ett
experiment på hundar där hunden fick höra ett
klockljud varje gång den fick mat. Efter ett tag hade hunden
lärt sig att när klockan ringde så var det dags
för mat (kan jämföras med skolklockan i
grundskolan). Men förvirring uppstod då klockan ringde
men där fanns ingen mat. Hunden viftade på svansen och
avsöndrade saliv och förväntade sig mat. Hunden
hade "betingats" (betingning) att koppla ringklockans ljud med mat.
Se filmklipp:
Psykologiska experiment / Asch conformity test |
|
|
Ett psykologiska experiment av Solomon Asch som genomfördes på 1950-talet då sex personer samlades i ett rum där fem av dem var med på experimentet; alltså skådespelare. Ett papper med tre streck av olika längd skickas runt och de ska peka ut det längsta av dem. Skådespelarna väljer medvetet ut fel streck.
Hur väljer försökspersonen? Logik eller konformitet (alltså gruppåverkan). 37 av 50 valde med gruppen; alltså menade på att det längsta strecket inte var det längsta. Det handlar främst om behovet av att tillhöra gruppen eftersom vi är sociala djur. Eller så handlade det om misstro för sin egna förmåga att se rätt; vilket kan kopplas till både självkänsla och självförtroende.
Se filmklipp 1 och filmklipp 2
Psykologiska experiment / Robbers cave experiment |
|
|
Robbers cave experiment: snarlikt upplägg som i romanen Flugornas herre där unga pojkar delas upp i två läger. Först skapas en tävlingar (konkurrenssituation) och de blir våldsamma och fientliga gentemot varandra, därefter skapas brist på vatten och mat och då börjar de samarbeta istället.
Konkurrens skapar fientlighet och aggressivitet medan nöd för ihop oss och vi samarbetar för att överleva.
Psykologiska experiment / The Little Albert Experiment |
|
|
I början av 1900-talet utfördes ett högst ifrågasatt psykologiskt experiment på 11 månader gamla Albert. Han fick leka med försöksråttor och medan han gjorde det slog experimentledaren: Watson ett slag med en järnstång så Albert blev rädd och började gråta. Ljudet skrämde honom så att han utvecklade en rädsla för råttor.
Albert hade alltså förknippat det läskiga ljudet med råttor. Tyvärr hade experimentet också lett till att Albert var rädd för vita hundar, vita kaniner och till och med personer med vitt skägg (något som inom behaviorismen kallas generalisering).
Psykologiska experiment / The monster test |
|
|
The monster test är ett högst kontroversiellt psykologiskt test och utfördes 1939 på 22 föräldralösa barn. De flesta av barnen led av någon typ av talfel. De delades upp i två grupper där den ena gruppen fick positiv förstärkning medan andra gruppen fick negativ. Den första gruppens barn lyckades till stor del övervinna talfelen, medan den andra gruppens talfel blev värre, till och med de som inte hade något talfel utvecklade ett. Summa sumarum: positiv förstärkning framför kritik.
2007 stämde flertalet av dessa barn, som blivit gamla, staten; de fick 925 000 dollar var.
Psykologiska experiment / Sprinkeln |
|
|
Gruppsykologi (apor, bananer och en sprinkler). Man placerar
ett gäng apor i ett rum där det finns en trappa upp till
en avsats högre upp där det ligger en massa bananer. Men
varje gång en apa försöker klättra upp och ta
en banan sätts en sprinkler igång via en rörelsesensor
placerad uppe vid bananerna. Sprinklern sprider iskallt vatten på
alla aporna. Ganska snart hindrar aporna varandra att klättra
upp på avsatsen.
Nästa steg blir att ta in en ny apa
till gruppen och ta bort en av de ursprungliga. Den nya apan
försöker förstås klättra upp och hämta
en smaskig banan, men hindras av de andra aporna som vet vad som
händer när man går upp på avsatsen. Den nya
apan lär sig att inte gå upp på avsatsen, men vet
inte varför. Nästa steg blir att ta in nya apor tills
alla de ursprungliga aporna är utbytta. Aporna hindrar
fortfarande varandra att gå upp på avsatsen, men vet
inte varför. Detta experiment visar på hur
gruppsykologi kan bidra till "blind" lydnad.
Psykologiska experiment / Burken med nötter |
|
|
Ta en syltburk och lägg ner en
läcker nöt i den. Ställ burken framför apan
och apan försöker direkt att stoppa ner hela handen för
att ta ut nöten, men misslyckas i och med att när handen
greppar nöten får apan inte upp handen ur
burköppningen.
Vi ger apan en pinne och han använder den
direkt, men kan fortfarande inte få ut nöten. Men om vi
"lär" apan att vända på burken så
att nöten trillar ut kan han lära sig att få tag
på nöten själv nästa gång. Testa gärna detta experiment på en
treåring - är treåringen smartare än en apa?
Psykologiska experiment / The ape and the child |
|
|
The ape and the child är ett psykologiskt experiment där ett barn och en chimpans växte upp tillsammans. Resultatet var att barnets språkliga förmåga påverkades negativt, medan apan utvecklades som vanligt.
Psykologiska experiment / Behovet av kroppskontakt |
|
|
Harry Harlow gjorde ett experiment för att testa nyfödda apors utveckling av tillgivenhet. Först tar han dem från sina mammor och ger dem istället till ersättningsmammor som var delvis gjorda av ståltråd, i en del fall klädda i frotté. De apungar som fick ståltrådsmammor utan frotté utvecklades till "friskare" apor än de som bara fick nöja sig med ståltrådsmammor. Alltså det mjuka, mysiga; "gossiga" bidrog till att göra friskare apor.
John Bowlby presenterar sin teori om värdet med beröring: John Bowlby Attachment and Loss.
Psykologiska experiment / A class divided: blue - brown |
|
|
A class divided: blue eyed - brown eyed experimentet utfördes av en lärare i en klass i grundskolan 1968. Eleverna delades upp i två grupper: blåögda och brunögda.
Den första gruppen fick privilegier och uppmuntrades vilket höjde deras studieresultat medan den andra gruppen sänkte sina.
Efter ett tag skiftade läraren så att de brunögda fick högre status och de höjde genast sina studieresultat.
Psykologiska experiment / Milgrams experiment |
|
|
En serie berömda socialpsykologiska experiment som avsåg belysa försökspersonernas benägenhet att lyda en auktoritet oavsett vad; alltså att utföra handlingar som personen normalt inte skulle av samvetsskäl.
Läs mer på Wikipedia: Milgrams experiment
Eller läs Påverkan och lydnad, Grupptryck och Milgrams lydnadsexperiment (s.205-s.208 i Cronlund).
Grupparbete: ha "filmsnack" i anknytning till videoklippet - utse en sekreterare som antecknar huvuddragen i gruppdiskussionen.
Filmsnack:
- Varför blir testpersonerna stressade?
- Vad innebär forskningsetik? (etik = ställningstagande präglat av vad man anser vara rätt och vad man anser vara fel) - varför aktualiseras frågan: forskningsetik med denna film: detta experiment?
- It's all in the name of science (experiment). Can violence be justified? Kan våld rättfärdigas? Är det överhuvudtaget OK att utföra (sådana här) experiment på människor? Vart går gränsen? Vad gör man och hur långt går man när man vill handla för "samhällets bästa"?
- 9 av 12 går hela vägen - finns det något hopp för mänskligheten? Varför tror vi så mycket på auktoriteter och hur kan vi förklara utfallet 9 av 12.
- Det moraliska ansvaret - det funktionella/instrumentella ansvaret. Vem bär ansvaret?
- Humanism kontra auktoritet - diskutera individ kontra system
- Utgå ifrån uttrycket: "It doesn't take an evil person to serve a evil system." (Milgram) och diskutera ondska som psykologiskt fenomen.
- Hur kan experimentet kopplas till nazismen?
- Vad har vi lärt oss av experimentet?
Koppling till teori: Milgrams experiment kan räknas till det sociokulturella perspektivet. Läs mer om det sociokulturella perspektivet och Makt och lydnad på lattattlara.com. Använd gärna nya kunskaper som du fått efter att ha läst länkarna i frågorna ovan. Tanken är att du ska kunna tillämpa en psykologisk teori när du diskuterar beteende.
Därefter kan du analysera maktförhållandet mellan vetenskapsman och den som utför experimentet. Ta hjälp av följande: Tvångsmakt, Belöningsmakt, Legitim makt, Informationsmakt, Expertmakt och Förtroendemakt.
Se filmklipp
Psykologiska experiment / Stanford prison experiment |
|
|
Stanford prison experiment utfördes i en fängelsebyggnad på 1970-talet där
24 personer delades upp i fångvaktare och fångar.
Experimentet skulle vara i två veckor men avslutades efter 6 dagar eftersom vakterna blivit alltför sadistiska och missbrukade sin maktposition och fångarna tog skada på riktigt.
Psykologiska experiment / The Marshmallow Experiment |
|
|
The Marshmallow Experiment gjordes 1972 och var et sk Instant Gratification test. Testet går ut på att ett barn (ålder 4-6) lämnas ensam med en marshmallow framför sig efter att hen meddelats att hen får två marshmallows om hen inte äter upp godisen inom 15 minuter.
Ca 200 av 600 barn lyckades vänta så att de fick ytterligare en marshmallow.
Sedan såg man till hur dessa barn lyckades i livet; resultatet: de som lyckades motstå lyckades bättre.
6) Se The Marshmallow Experiment - Instant Gratification och diskutera klippet utifrån följande frågor:
- Hur är det med barnens impulskontroll? Se speciellt till den mörka flickans beteende.
- Vad gör barnen (främst kroppsliga uttryck). Se till kroppsspråket.
- Vilka psykologiska perspektiv kan man använda för att förklara barnens beteende.
- Se speciellt till flickan och pojken (de enda som är tillsammans med någon).
- Är de syskon? Hur kan man se det i så fall?
- Hur skiljer sig deras beteende från varandra?
- Se till vad de säger när flickan ätit upp sin marshmallow. Pojken: “I’m waiting” och flickan: “I can wait”
- Kvinnan applåderar för pojken som klarat av att vänta. Vad har applåden för funktion och hur man koppla det beteendet (applåderande) till psykologi? Psykologiskt perspektiv?
- Kan man använda experimentet för att förklara något mänskligt allmängiltig beteende? Vilket i så fall?
Psykologiska experiment / Carlsberg social experiment |
|
|
En hel biograf riggas genom att den fylls med motorcykelkillar förutom två platser i mitten. Motorcykelkillarna är med i experimentet och när försökspersonerna till slut når fram till sina platser och sätter sig börjar de applådera och räcker dem varsin Carlsberg.
De flesta blir chockade och vänder och de som väljer att gå till sina platserna i mitten är mycket tveksamma och nervösa, men när alla börjar applådera spricker de upp i leenden.
Psykologiska experiment / A Class Divided |
|
|
A Class Divided är ett pedagogiskt experiment som genomfördes första gången dagen efter mordet på Martin Luther King Jr. år 1968 av läraren Jane Elliott.
Genom att dela upp eleverna (åk.3) i två grupper: de blåögda (de privilegierade) och de brunögda (de diskriminerade) ville Elliott illustrera och utforska konceptet rasism.
Eleverna fick lära sig att personer med blåa ögon var överlägsna, medan de med bruna ögon var mindre kompetenta och behövde behandlas annorlunda.
Syftet med experimentet var att eleverna skulle få uppleva hur det känns att vara föremål för fördomar och diskriminering.
Psykologiska experiment / Andra intressanta experiment |
|
|
- Skinner box
- Bandura - bobo doll experiment
- The Bobo Beatdown: Crash Course Psychology #12
- Seligmans' Learned Helplessness
- Seligman's Learned Helplessness / Optimism Explained!
- Chimpanzee cooperation experiment
- Collaboration-competition
- 10 Psychological Experiments You Would Never Believe Happened
- Social Conformity - Brain Games
- Operant conditioning (Skinner)
- 5 Disturbing & Unethical Experiments
- Philip Zimbardo: The psychology of evil
- Crazy Psychological Experiment Will Blow Your Mind!
- A.P. Psychology Child Experiment - Piaget's Theory of Cognitive Development
- Hungry Rat: "Motivation and Reward in Learning" 1948 Yale University; Psychology Experiments
Psykologiska experiment / Etiska reflektioner |
|
|
- Är det moraliskt rätt att utföra experiment på barn?
- Är det moraliskt rätt att utföra experiment på vuxna?
- Är det moraliskt rätt att utföra experiment på djur?
Om psykologiska experiment är rätt eller fel att utföra är en brännhet fråga. Är det moraliskt rätt att utföra psykologiska experiment på djur eller människor? Ingen lätt fråga och det skiljer sig förstås mellan person och person, men också utifrån vilka premisser man utgår ifrån; alltså vilka man gör experimentet på och vilka omständigheter som råder.
Om det är rätt eller fel att utföra ett psykologiskt experiment kan påverkas av vilket förhållningssätt vi har till objektet för experimentet. Här nedan har jag radat upp en linje där experiment på levande organismen längst till vänster inte väcker något motstånd medan skalans högra sida gör det:
växt - insekt - råtta - fågel - hund/katt - apa - vuxen - barn
Om det är rätt eller fel att utföra ett psykologiskt experiment kan också påverkas av följande motsatsförhållanden:
- Medveten - omedveten
- Stor nytta - liten nytta
- Frisk - sjuk
- Enskilt - grupp
- Livskraftig - livssvag (döende)
- Vaken - sövd
- Fysiskt påverkan - psykisk påverkan
Psykologiska experiment / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2016)
|