 |
Makt & kontroll
|
Makt handlar om förmågan att påverka eller kontrollera andra människors beteende, tankar eller känslor. Det kan utövas på olika sätt, antingen genom fysisk styrka, social status, kunskap, ekonomisk makt eller andra resurser. Makt kan vara formell, som i hierarkiska strukturer och auktoritära positioner, eller informell, där en person har inflytande över andra utan att ha en officiell titel eller position. Maktrelationer kan vara asymmetriska, där en part har mer makt än den andra, eller symmetriska, där maktförhållandet är mer jämnt fördelat.
Kontroll är relaterat till känslan av att ha makt över ens eget liv och omgivning. Det handlar om att ha en känsla av befogenhet och autonomi, att kunna påverka och fatta beslut som påverkar ens egen situation. Kontroll är viktigt för människors psykologiska välbefinnande och kan ha positiva effekter på självkänsla och självförtroende. När människor upplever brist på kontroll kan det leda till känslor av hjälplöshet och negativt påverka deras psykiska hälsa.
Makt och kontroll kan ha komplexa och ibland paradoxala effekter på människors beteende och välbefinnande. Å ena sidan kan makt missbrukas och leda till manipulation, undertryckning och ojämlikhet. Det kan skapa känslor av rädsla, osäkerhet och ofrihet hos dem som är underordnade. Å andra sidan kan makt och kontroll också vara positiva och användas för att främja samarbete, organisering och uppnå gemensamma mål. När människor känner sig mer kontrollerade över sina liv kan det ge en känsla av trygghet och självständighet.
Förståelsen av makt och kontroll inom psykologin har bidragit till forskning inom områden som socialpsykologi, organisationspsykologi och klinisk psykologi. Det har också implicerat intresse för hur maktstrukturer och kontrollsystem påverkar människors välbefinnande och sociala dynamik. Att reflektera över dessa fenomen kan hjälpa oss att förstå komplexiteten i mänskligt beteende och bidra till en mer rättvis och balanserad maktutövning i olika sammanhang.
Makt & kontroll / Ondska |
 |
Människans fria vilja innebär att det står människan fritt att välja det goda eller det onda, men varför över huvud taget välja det onda? För att förstå ondska behöver vi först definiera begreppet. Det lättaste sättet är att säga att det är motsatsen till godhet, eller frånvaro av godhet, men det känns otillräckligt. Därför är det bättre att vi ser till begreppets innebörd; i många kulturer omfattar ondska tankar, ord, handlingar eller händelser som av omgivning ses som fördärvliga eller hemska.
I religion och filosofi handlar "ondskans problem" om att förklara ondskans väsen. Konfucianismen menar att människan i grund och botten är ond och bör därför "utbildas" till godhet. Sedan finns det de som anser precis det motsatta att människan är god, men samhället gör henne ond och då bör "utbildningen" vara en form av regressiv akt.Psykologin ställer sig tveksam till begreppet ondska, eftersom det oftast handlar om ett skuldbeläggande. Och det finns de som anser att omoraliska handlingar är en konsekvens av situationens olika typer av parametrar samt en påverkan av biologiska eller sociala påtryckningar.
Makt & kontroll / Typer av makt |
|
En form av makt som bygger på våld, både fysiskt och psykiskt, där A får B att känna sig rädd och förvänta sig negativa konsekvenser. Till exempel att A är fysiskt stark, är med i en större grupp eller liga, får B att känna sig verbalt hotad.
Där makthavare A har en högre ställning i samhället eller en position där A kan kräva av B att böja sig för makten som A har. Exempel på formell makt är chefspositioner samt lagar om vad polisen får göra.
Denna makttyp är en form av makt där A innehar kunskap eller förmågor som B saknar. Läkare och ekonomer är exempel på personer med denna typ av makt.
Den sista formen av makt som vi nämnde är karismatisk makt som innebär att A har vissa personliga egenskaper som B beundrar och vill identifiera sig med.
Makt & kontroll / F-skalan |
|
F-skalan är ett försök att mäta den auktoritära personligheten och skapades bland andra av Theodor W. Adorno och fanns med i boken The Authoritarian Personality från 1950. Den var ett sätt att mäta den auktoritära personligheten – F stod för fascism. Den hade nio delskalor:
- Konventionalism – konventionella värderingar efterföljs okritiskt.
- Auktoritär underkastelse – okritisk undergivenhet till den egna gruppens moral.
- Auktoritär aggressivitet – tendens att fördöma och straffa de som bryter mot konventioner.
- Anti-intraception – motstånd mot subjektivism, fantasi och medkänslor.
- Vidskepelse och stereotypt tänkande – en tro på att det förutbestämda.
- Makt och hårdhet – godkänner indelning såsom i styrka - svaghet och ledare - följeslagare.
- Destruktivitet och cynism – fientlig inställning mot humanism.
- Projektion – en tro på att yttervärlden består av farliga händelser.
- Sexualitet – starkt intresse för andras sexuella aktiviteter.
Personlighetstest (F-skalan) konstruerad av Theodor Adorno
Makt & kontroll / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2022)