John B. Watson

John B. Watson var en amerikansk psykolog som levde mellan 1878 och 1958. Han var en av grundarna av behaviorismen, en psykologisk riktning som fokuserade på observerbart beteende och dess relation till yttre stimuli och inlärning.

Watson ansåg att psykologi bör vara en objektiv vetenskap och att den endast skulle fokusera på mätbara och observerbara beteenden. Han förkastade idén om medvetna eller omedvetna mentala processer och betonade istället beteendets roll som den enda giltiga indikatorn på psykologiska fenomen.

En av Watsons mest kända studier är den så kallade "lilla Albert"-studien, där han och hans kollega Rosalie Rayner använde klassisk betingning för att skapa en rädsla hos ett litet barn (Albert) genom att koppla ihop en neutral stimulus (en vit råtta) med en obehaglig ljudstimulering. Studien användes för att visa möjligheten att beteende kan konditioneras och för att argumentera för att rädsla och fobier kan vara resultatet av inlärning.

Watsons arbete och idéer har haft en betydande inverkan på psykologin, särskilt inom behaviorismen och inlärningspsykologin. Hans betoning av beteendets roll i inlärning och betingning har också påverkat pedagogik och tillämpad psykologi inom områden som beteendeterapi och beteendemodifikation.

Joni Stam (2017)