www.larare.at

FAQ: Psykologi

- -

Öppet Google dokument där man kan skriva in sin fråga.

 

Fråga: Vad är skillnaden mellan psykologi och psykiatri?

Svar: Psykologin sysslar beteende i allmänhet och psykiatrin med beteende som är skadligt för en själv och/eller andra.


Fråga: Vad menas med mani? Hur vet man att någon är manisk? Vad utmärker en manisk period vid bipolär störning?

Svar: Tecken och symptom på mani (eller ett maniskt skov) inkluderar:

  1. Ökad energi, aktivitet och rastlöshet
  2. Överdrivet "högt," extremt gott och euforiskt humör
  3. Extrem irritabilitet
  4. "Rusande" tankeverksamhet, mycket snabbt tal och tendens att hoppa från en tanke till en annan till en annan
  5. Koncentrationssvårigheter
  6. Litet sömnbehov
  7. Orealistisk tilltro till sin egen makt och förmåga
  8. Dålig omdömesförmåga
  9. Köpfrosseri
  10. En ihållande period av beteende som är olikt det vanliga
  11. Ökad sexuell lust
  12. Missbruk av droger, speciellt kokain, alkohol och sömnmediciner
  13. Provokativt, oförskämt eller aggressivt uppförande
  14. Förnekande att något är fel.

Diagnosen ,en manisk period kan ges om det höga beteendet infinner sig med 3 eller fler av de andra symtomen under större delen av dagen, varje dag under en vecka eller mer. Om grundhumöret är irriterat måste åtminstone 4 andra symtom visa sig.

Författare: Petros Skapinakis, MD, MPH, PhD, föreläsare i psykiatri vid Ioannina Universitet, medicinska fakulteten, Grekland. Eva Gerasi, forskarstuderande vid psykiatriavdelningen, Universitetssjukhuset i Ioannina, Grekland.
Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 14 dec 2008.

 

Fråga: Vad innebär bipolärt syndrom?

Svar: Bipolärt syndrom kännetecknas av dramatiska svängningar i humöret mellan att vara mycket uppskruvad, intensiv eller irriterad eller motsatsen, med hopplöshetskänslor och depression. Ofta kan man ha perioder med "normalt" humör mellan dessa ytterligheter. En person med bipolärt syndrom uppvisar mycket skiftande beteenden beroende på om han/hon är i en depressiv eller i en manisk fas eller ett skov.

För att underlätta förståelsen av de motsatta känslotillstånden kan man tänka sig känslorna i var sin ända av ett spektrum. I den ena ändan har vi den svåra depressionen och i den motsatta den fullt utblommade manin. Däremellan har vi olika grader av nedstämdhet och mani exempelvis hypomani, som är en mild form av mani och dysthymia, som är en kronisk nedstämdhet.

Hos vissa människor kan emellertid symtom på mani och nedstämdhet komma samtidigt, detta kallas mixat bipolärt syndrom. Symtom på ett sådant tillstånd inkluderar ofta agitation, sömnproblem, aptitbortfall, psykoser och suicidtankar. En person som befinner sig i båda ändarna av spektrumet samtidigt, kan exempelvis vara mycket sorgsen och känna sig hopplös, men samtidigt känna sig oerhört energisk.

Bipolärt syndrom kan visa sig på andra sätt än ovan nämnda. Alkohol eller drogmissbruk, dåliga prestationer i jobb eller skola eller icke funktionella relationer med andra människor. I bland kan sådana problem vara ett tecken på underliggande förstämningsyndrom.

Författare: Petros Skapinakis, MD, MPH, PhD, föreläsare i psykiatri vid Ioannina Universitet, mediciniska fakulteten, Grekland. Eva Gerasi, forskarstuderande vid psykiatriavdelningen, Universitetssjukhuset i Ioannina, Grekland.
Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 12 mar 2007.


Fråga: Vad finns det för koppling mellan depression och manodepressiv sjukdom? Är det samma sak?

Svar: En del av de som har återkommande depression lider ibland också av ett tillstånd som kallas mani. Mani är på många sätt en omvänd depression. Det karakteriseras av perioder då patienten är uppåt i humöret, tror på sina högtflygande idéer samt är full av energi och entusiasm. Denna grupp av patienter sägs lida av manodepressiv eller bipolär störning. Det är en relativt liten grupp jämfört med alla som lider av depressiva sjukdomar, men det är en viktig grupp. Detta för att genomsnittsåldern för störningens inträde är låg, oftast 25-årsåldern i motsats till genomsnittsåldern för depression som är 35-årsåldern, och därför ökar risken för lidande och skadliga effekter på patienternas liv. Manodepressivitet verkar vara mer ärftligt än depression, samt är allvarligare och med tätare skov. Ibland kan tillståndet vara farligt, det kan bryta ned hem- och arbetsliv och leder ofta till sjukhusvård. Manodepressiva får ofta medicinsk behandling, som vanligtvis är effektiv när det gäller att kontrollera symptomen och som även rekommenderas som ett långvarigt skydd mot återfall.

Författare: Petros Skapinakis, MD, MPH, PhD, föreläsare i psykiatri vid University of Ioannina Medical School, Grekland. Eva Gerasi, forskarstuderande vid psykiatriavdelningen, Universitetssjukhuset i Ioannina, Grekland.
Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 29 dec 2008.

 

Fråga: Vad är skillnaden mellan ADHD och DAMP? Vilka är kärnsymptomen vid DAMP?

Svar: DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception) är en deskriptiv diagnos som är vanlig i skandinaviska länder. Den introducerades av den svenska professorn Gillberg på 80-talet.

Kärnsymptomen uppmärksamhetsnedsättning och impulsiva symptom är vanliga vid båda diagnoserna. Den största skillnaden är att DAMP även innebär nedsatt perception och nedsatt motorisk kontroll.

En doktor kan hitta karakteristiska tecken på DAMP:

koordinationsnedsättning

nedsatt handskrivning och andra precisa, motoriska funktioner
nedsatt sensorisk perception

Ibland kan det även förekomma "mjuka" tecken. Dessa är mindre neurologiska förändringar som inte kan förklaras av en allvarlig neurologisk störning. Detta kan inkludera skillnader i den sensoriska perceptionen på vissa delar av kroppen (eller mellan höger och vänster kroppshalva).

Författare: Martin Winkler, läkare med sju års erfarenhet i psykiatri och psykoterapi.
Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 16 dec 2006.

 

Fråga: Hur vet man om en person har ADHD?

Svar: För att uppfylla de diagnostiska kriterierna som krävs för diagnosen ADHD enligt DSM-IV (den diagnostiska och statistiska handboken för psykiatriska sjukdomar och störningar) bör en hel del aspekter beaktas. Kriterierna i antingen A. eller B bör uppfyllas för att en diagnos skall vara aktuell:

Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån. Mer info

Ouppmärksamhet
Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)
Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet ( t ex skolarbete eller läxor)
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter ( t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
Är ofta glömsk i det dagliga livet

Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet/Impulsivitet
Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still.
Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen ( hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv".
Pratar ofta överdrivet mycket.

Impulsivitet
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
Har ofta svårt att vänta på sin tur.
Avbryter eller inkräktar ofta på andra ( t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).

Dessutom måste följande punkter vara uppfyllda:
Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder. mer info.
Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). mer info.
Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier. Mer info.
Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning).

Författare: Martin Winkler
Första versionen: 19 aug 2003. Senast ändrad: 08 jan 2009.


Fråga: Vad är Anorexia Nervosa?

Svar: Anorexia nervosa är en av de allvarligaste ätstörningarna. Den kan leda till döden, på grund av svält eller på grund av andra sjukdomar orsakade av att man äter för lite. Gränsen för anorexia brukar för vuxna sättas vid ett BMI-värde på mindre än 17 eller 18, i kombination med andra symptom. Ca en halv till en procent av unga kvinnor lider av anorexia nervosa.

Beräkna ditt BMI.

Här är typiska kännetecken på anorexia nervosa:

Vägrar hålla kroppsvikten på eller över normalgränsen för BMI, se ovan.
Har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock, trots att man är underviktig.
Minst tre på varandra följande menstruationer hos kvinnor uteblir.

Det finns kroppsliga sjukdomar som kan leda till att man äter för litet. Sådana personer anses inte ha anorexia nervosa.

Personer med anorexia nervosa vill eller kan inte äta tillräckligt.

Att inte vilja äta tillräckligt mycket kombineras ofta med en extrem rädsla för att bli fet och extrema föreställningar om vad som är nyttig och onyttig mat.

Att inte kunna äta tillräckligt mycket kan bero på ett beroendeförhållande, där svälten stimulerar kroppens belöningscentrum. Mera.

Personer med anorexia nervosa förnekar ofta själva att de väger för litet eller att de är sjuka. Jämför med hur personer som missbrukar alkohol ofta förnekar sitt alkoholberoende.

För kvinnor med anorexia nervosa uteblir ofta menstruationerna många gånger i följd.

Det finns två huvudtyper av personer med anorexia nervosa:

Den restriktiva typen inskränker konsekvent allt sitt ätande. Personer med denna typ av anorexia har ofta stark viljestyrka.

Den hetsätande typen växlar mellan hetsätning och sätt att bli av med näringen på samma sätt som för bulimia nervosa. Dessa personer har oftare andra missbrukssjukdomar och problem med impulskontrollen.

Ett liknande beteende kan alltså klassificeras som anorexia, bulimia eller hetsätningsstörning beroende på hur mycket man väger.

Samma person kan vid olika tidpunkter klassificeras som anorexia eller bulimia, allteftersom kroppsvikten växlar. T.ex. är det vanligt att personer som insjuknar i anorexia så småningom utvecklar bulimia nervosa.

Författare: Gunborg Palme telefon 08-664 60 92, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi. Klicka för mer information.
Första versionen: 16 mar 2004. Senast ändrad: 21 jan 2009.

 

Fråga: Hur kan man hantera utbrändhet, trötthet, utmattningsdepression, utmattningssyndrom?

Svar: Det är viktigt att vara medveten om att all trötthet inte beror på utmattningssyndrom. Det kan också finnas icke-psykologiska orsaker till trötthet. Mer information.

Många forskare är kritiska till termen "utbrändhet" eftersom den antyder att man inte skulle kunna återhämta sig från tillståndet, vilket man kan. Istället föreslår experter på området att sjukdomen bör kallas "utmattningssyndrom". Mer än hälften av de patienter som lider av utmattningssyndrom lider också av depression. Skillnaden mellan den som är utmattad och den som även har en depression är att den utmattade sällan visar symtom som självanklagelse, självmordstankar och minskad aptit. Den utmattade känner istället frustration över sin situation.

Utmattningsdepression/utbrändhet orsakas av långvarig stress, såväl inom privatliv som arbetsliv, utan möjligheter till återhämtning vilket leder till en rad kroppsliga och psykiska symptom. Det börjar ofta med värk i kroppen med smärta i nacke, axlar, rygg, mage och smärta i bröstkorgen/hjärtat och övergår sedan i andra psykiska symtom. Ångest är vanligt och man blir nedstämd. Detta kan utvecklas till en depression, en utmattningsdepression, där även självmordstankar kan förekomma.

Utmattningsdepression och utbrändhet påverkar kognitiva, känslomässiga, beteende- och fysiska funktioner. Vanliga symtom är:

känslomässig utmattning
okänslighet för andras behov
låg prestationsförmåga
trötthet
brist på energi
lättirritabilitet
minnessvårigheter, särskilt av korttidsminnet
koncentrationssvårigheter
ångest
nedstämdhet
bristande sexlust
sömnsvårigheter
muskelspänningar
magkatarr
huvudvärk
smärta

Hur behandlas utbrändhet och utmattningsdepression?

Enligt studier har kognitiva beteendeterapeutiska (KBT) metoder visat på bäst resultat när det gäller behandling av utbrändhet och utmattningsdepression, men även psykodynamiskt orienterad terapi används för att bota sjukdomarna. KBT-behandlingen bygger på att lära in nya sätt att hantera situationer i vardagen - nya s.k. coping-strategier. Behandlingen kan med fördel ges i grupp. Gruppterapi kan ha en stärkande verkan på individen då gruppen innebär ett socialt stöd och minskar individens skam- och skuldkänslor. Man känner sig inte ensam i sin problematik. Sjukskrivning och medicinering med antidepressivt preparat kan behövas beroende på hur långt gången sjukdomen är. Hur lång tid det tar innan man blir frisk varierar, från några månader upp till flera år.
Vad kan du göra själv?

Om du inte kan genomföra allt som beskrivs nedan genast, välj en aktivitet först. När du genomfört det, fortsätt sedan med en till aktivitet (en eller flera dagar senare). Mer information.

Ta reda på vad det är som utlöser stressen genom att föra dagbok. Om du ser samband eller olika situationer som framkallar stress så försök att undvika dessa.
Undersök vad som för dig är viktigt i livet - i ett långsiktigt perspektiv. Jämför din livssituation idag med hur du skulle vilja att den var och se om det finns något du kan ändra på omedelbart.
Skapa ett regelbundet liv: ät och sov på regelbundna tider.
Ge näring åt ditt sociala liv (även utanför arbetet) och rör dig i miljöer där du känner att du är uppskattad.
Ägna tid åt fritidsintressen.
Lär dig avslappning t ex genom meditation eller yoga.
Motionera ett par dagar i veckan. Hitta en motionsform som passar dig.

Författare: Eva Akincilar, psychology student at Umeå University.
Första versionen: 19 maj 2004. Senast ändrad: 09 aug 2008.

 

Fråga: Vad är skillnaden mellan en terapeut och en psykolog?

Svar:

Psykolog blir man efter fem års studier på psykologprogrammet och ett års praktiktjänstgöring efter examen. [---] Psykologer har också en grundläggande psykoterapiutbildning i sin utbildning: under utbildningens senare del får de under handledning lära sig att behandla olika psykiska störningar och besvär. Psykologen är efter sin praktiktjänstgöring, som förkortas PTP, inget annat än just psykolog. Psykologen har kunskaper om både vardagslivets psykologi och om psykiska störningar. Psykologer arbetar inte med farmakologisk behandling, dvs. läkemedelsbehandling av psykiska störningar.

En psykiater (detsamma som psykiatriker) är en läkare med specialistutbildning i psykiatri. Psykiatri är en "medicinsk specialitet som har psykiska störningar, deras yttringar, orsaker, behandling och förebyggande som ansvarsområde", enligt Nationalencyklopedin. Alla blivande läkare går visserligen en 10 veckors kurs i psykiatri under grundutbildningen och tjänstgör tre månader vid psykiatrisk klinik under sin allmäntjänstgöring (AT). [---] Psykiatern har också en grundutbildning i psykoterapi[---].

Psykoterapeut är den som har läst en påbyggnadsutbildning i psykoterapi. Utbildningen till psykoterapeut innebär tre års halvtidsstudier (90 högskolepoäng), där man parallellt med studierna är yrkesverksam på halvtid. För att bli antagen behöver man ha läst den grundläggande psykoterapiutbildningen. [---] Även andra professioner inom vården kan bli psykoterapeuter, men det förutsätter att de efter sin examen har läst en grundläggande psykoterapiutbildning. [---]

Alltså arbetar psykologer inom många olika områden, med både friska och sjuka individer, grupper eller organisationer. De har den bredaste kunskapen om hur människan fungerar. När det kommer till psykiska störningar arbetar de med psykologiska behandlingsmetoder. Psykiatrer har kunskap om psykiska störningar och arbetar med sjuka inom hälso- och sjukvården, huvudsakligen med farmakologiska behandlingsmetoder. Psykoterapeuter har kunskap om och arbetar med psykoterapi, även om de också kan arbeta med sådant som är relaterat till deras grundutbildning.

Källa

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2020)