 |
Psykologi och pedagogik |
Lösa tankar kring lärande i anknytning till ett psykologiskt förhållningssätt.
Psykologi och pedagogik / Lösa tankar |
 |
Veckan före och veckan efter ett lov bör planeras omsorgsfullt och helt fel väg att ta är att ställa alltför höga krav. Detta är en perfekt tid för återblickar, återkopplingar, reflektion samt se hur kursen ska se ut framöver. kanske jobba mer med generella frågor om studier och skola.
Viss information kan oroa mer än det gör nytta. Syftet med informationen måste klargöras, men ibland uppstår dilemman som är svåra att hantera. Jag skulle vilja illustrera detta med hjälp av två exempel:
1) Forskning säger att (moment)betyg ofta har en negativ inverkan på lärandet och framförallt progressionen: om en elev får ett A slutar hen att anstränga sig och om en elev med dåligt självförtroende får ett E väljer eleven att inte anstränga sig för det är ingen idé. I båda fallen slutar alltså eleven att anstränga sig: progressionen upphör!
2) Elever ska känna till centralt innehåll och vilka kunskapskrav som ska bedömas i kursen, men detta kan ha en avskräckande effekt och eleven ”vågar” inte ens påbörja arbetet för det känns alltför övermäktigt. En elev med dåligt självförtroende vad gäller skolarbete bör därför inte se centralt innehåll och kunskapskrav i sin helhet; men eleven ska i slutändan ha fått tillgång till dem för det är min skyldighet att som lärare visa vad en kurs innehåller.
I båda fallen väljer jag alltså att se till SYFTET som är att höja eleven så mycket som möjligt. Jag vill främst jobba med lärande, men jag måste också ta hänsyn till mitt uppdrag och ibland står faktiskt styrdokumenten i vägen för själva lärandet och då måste man göra en avvägning, eventuell anpassning och samma gäller faktiskt också information. Det gäller att sortera, portionera, anpasssa och framför allt, precis som du skriver, se vad syftet med informationen är.
Syfte och mening är sådant som kan skilja sig utifrån situation och tid (när det händer) och måste därför återupptas till diskussionen, inte bara en gång; utan inför varje nytt informationspaket som ska förmedlas.
Praktiskt program. Efter en längre praktiktid bör man jobba koncentrerat kring praktiktiden som bör färga veckan.
Psykologi och pedagogik / Komplimanger |
|
Det är viktigt att elever inte tänker på belöningen som en anledning till att göra något.
1. Komplimanger gällande kapacitet och inte möda
Detta är ett väldigt stort misstag som kan orsaka stora problem. Det är själva arbetet du lägger ner som kommer att ge resultat. Du kan vara väldigt intelligent, men om du inte lägger ner möda på det som du gör kommer du inte lyckas med något.
Har du någonsin hört om den där studenten som hade mycket kapacitet för att uträtta något men som aldrig gjorde något? Att vara disciplinerad och lägga ner arbete är det som räknas. Välj därför alltid att ge komplimanger gällande mödan.
2. Överdrivna abstrakta komplimanger
Det finns vissa som är väldigt överdrivna. Exempelvis ”Du är ett geni”, ”Du är en stjärna” etc. Dessa kan ha en kontraproduktiv verkan på barn när det kommer till att höja och stärka deras självförtroende.
Välj istället mer realistiska varianter som ”Jag tycker om…”, ”Vad bra du gjorde detta!” etc.
3. Att lägga till mer press är inte lösningen
Då vi berömmer barnen sätter vi ibland mer press på dem än vi borde. Om de får höra att de är genier kan de börja känna att de alltid måste uppnå denna status. Utsätt inte dina barn för onödig press.
Det är viktigt att de lär sig att bli bättre, men att pressa är inte detsamma som att motivera. Det är viktigt att barnen känner sig motiverade och inte pressade. Annars kommer detta att leda till ångest.
Psykologi och pedagogik / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)