Idrottsmetodik
Innehållsförteckning Introduktion Fakta

Att tillämpa praktisk idrottsmetodik i undervisning av teoretiska ämnen på gymnasiet. Att införa “träning” och “tävling” som aktiva begrepp. Att upprätta ett koncept som får elever att förstå att det krävs träning för att över huvud taget kunna ställa upp i tävlingen.

Inom träning ska man först “värma upp” inför varje pass och inom lärande skulle det kunna vara genom att börja alla lektioner med läsning och skrivning. Eller plocka ut nyckelord, hitta textens budskap eller tema och avslutningsvis formulera (bara) en mening som sammanfattar hela texten. Denna “uppvärmning” ska inte bedömas utan utgör en del i det nödvändiga arbetet med lärande. För det är tillbaka till lärandet vi måste styra våra ansträngningar för skolan sysslar alltför mycket med bedömning och allt för lite med lärande.

Inom idrottssammanhang talar man ofta mental och fysisk förberedelse och denna typ av skolarbete ska motiveras genom att det handlar om fysisk förberedelse; en typ av grundning inför själva arbetet; alltså själva träningspasset där man lägger in ytterligare aspekter: “snabbhet”, “styrka” och “uthållighetsträning”. Man skulle kunna kalla det för en typ av studieteknik, men jag vill ändå kalla det för lärandemetodik med tydlig målsättning: daterade och explicit utformade delmål och slutmål.

Med “snabbhet” menar jag främst informationshantering, men också jobba med effektivisering av källhantering samt utvinnande av relevant information som ska omvandlas till stoff för “kunskapande”. Informationshantering är en arbetskrävande sysselsättning, något jag skulle kunna illustrera med hjälp av anteckningsmetodik. Att göra effektiva och framför allt relevanta anteckningar vid en föreläsning eller presentation, vilka ord i text som kan anses vara nyckelord eller vad som är viktigt att stryka under i en text. Denna aktivitet kräver övning så att man blir snabbare; inom studier så finns en poäng med att kunna “sålla”; alltså göra ett relevant urval och det är en konst att avgränsa sig och fokusera på rätt saker och genom att öva upp en högre hastighet i informationshanteringen kan man “avhandla” mer information så urvalet blir både brett och nyanserat.

Med “styrka” menar jag en förmåga: att klara av att hantera en uppgift eller övning utifrån skriftliga instruktioner. Att eleven själv har förmågan att tillslut ta till sig information, hantera den och leverera. Att eleven själv kan “hålla i sitt lärande” och känna kontroll istället för att bli kontrollerad. Att känna delaktighet och arbeta utifrån egna premisser med de friheter som det innebär stärker känslan av autonomi som är en del i elevens arbete med att stärka sitt lärande genom att bli starkare och mer självgående. Många elever har fallit i någon typ av självlärd hjälplöshet vilket vi måste få dem att lämna. Det ska inte “flyta med” i undervisningen utan vara med i den; aktiva och drivande i en process som de när de är klara kan känna sig stolta över. Att få dem att se att de blivit starkare; att de övat upp en “styrka” som gett resultat.

Senare års Pisa-resultat har lyft svenska elevers bristande uthållighet när det gäller läsning, därför blir “uthållighetsträning” relevant och nödvändig i arbete med lärande. Att med små steg, kort läsning, öva upp förmågan att bibehålla fokus så att eleven klarar av att ta allt “längre steg” och tillslut läsa längre avsnitt utan att vare sig tappa ork, fokus eller intresse.

För att stärka “snabbhet”, “styrka” och “uthållighetsträning” kan man tillämpa kontinuerlig lärarcoaching och elevcoaching.

Visualisering

Motivationsarbete
Studieteknik
Ledarskap

Nyckelord

• “Uppvärmning”
  
• “snabbhet”
  
• “styrka”
  
• “uthållighetsträning” (kondition)
  
• Mental förberedelse
  
• Fysisk förberedelse
  
• Visualisering
  
• Målsättning: tydliga, daterade och explicit utformade delmål och
• slutmål
  
• Motivationsarbete
  
• Studieteknik
  
• Ledarskap
  
• Coaching

 

1. Öka frekvensen: träna oftare
2. Öka volymen - öka successivt
3. Variation (av övningar)
4. Inled lektion med liknande övningar: skapa rutiner så att man snabbt kommer igång
5. Jobba kort tid och ofta med svåra saker. Lägg in många raster.
6. Var konsekvent med dina mål.

 

Idrottsmetodik / Innehållsförteckning

• Introduktion
• Fakta

Joni Stam (2017)