Uppsägning

Jag vill lämna Hagagymnasiet eftersom jag vill lägga min energi på min nya arbetsplats och inte dräneras ytterligare här på Haga.

Jag är arg! Och besviken. Mycket för att ledningen på den här skolan inte lyfter lärare som bör lyftas. Och det börjar och slutar inte med lärarlyftet som jag tycker har slagit helt fel. Det handlar om en inställning gentemot lärare och elever som är destruktiv och det är ett av skälen till att jag inte vill fortsätta på skolan. Det finns ett motstånd och framför allt en misstro till lärandet och det jag saknar mest är glädjen i lärandet! Det saknas både hos många lärare och alltför många elever! Ledningen spär på detta genom att, istället för att lyfta, sänka lärare. Ledningen tror inte på sina lärare och denna misstro sipprar ner till eleverna då lärarna inte tror på sina elever och hela Haga genomsyras av en destruktiv misstro; och det är den känslan som jag uppfattar som den beryktade Hagakänslan (ursäkta min ironi).

Jag vill också passa på att säga något om Lärarlyftet och hur opassande du betedde dig gentemot min kollega. Lärarlyftets syfte är, om jag inte förstått det fel, att lyfta och uppmärksamma goda pedagoger; alltså lärare som gör ett bra jobb. Lärarlyftet ska med andra ord inte fungera som utjämnare av alltför spretande lönesättning och höja de som ligger lägst i lön. Självklart tycker jag att de som har lägst lön ska få högre, men det är inte syftet med Lärarlyftet! Man kanske skulle definiera vad en god lärare är innan man börjar dela ut pengar och i enlighet med de riktlinjer som delgavs till rektorerna saknas något! Och det är lärandet! Hur jobbar den enskilde läraren med lärande? Hur jobbar läraren med eleverna? Hur ser lärandet ut! Och jag skulle vilja lyfta detta genom att ta min kollega som exempel för han är inte bara min kollega och vän utan jag ser upp till honom som lärare och jag tänkte här visa på sådant som du helt missat när du menar på att han inte är tillräckligt engagerad och kallar honom ”gnällig”.

Han ger ALLT till sina elever, han sätter dem i främsta rummet och hans undervisning pågår hela tiden. Han ställer krav, han hjälper dem som vill ha hjälp och hans bemötande är beundransvärt! Han jobbar enskilt med elever på sin rast, han tar emot elever utanför lektionstid, elever söker upp honom ständigt och han hjälper dem så mycket han bara kan, men han hinner inte med alla. Både han och jag tycker att skolan lägger alltför mycket tid på dem som inte vill; vi borde istället hjälpa dem som vill, mer! Och det är precis det han gör.

Han undviker ”grupper” för han vill jobba med elever; han väljer bort t.ex. Läslyftet ibland för att kunna hjälpa sina elever och ett av dina argument för att min kollega inte fick Lärarlyftet var att han inte ville vara med i någon ”grupp”, vilket per automatik gör honom mindre engagerad! Fan heller! Ursäkta mitt kraftuttryck, men vad har det med engagemang att göra? Engagemang har man om man älskar sina ämnen, älskar att undervisa och vill vara mer lärare än ledningen ger utrymme för.

Vi får redskap och förutsättningar av ledningen att klara vårt uppdrag, men om man hela tiden tar från det som är viktigast av allt: lärandet och relationsskapande så blir det inte bra! Om man belönar de lärare som inte sätter lärandet och relationsbygge i centrum resulterar det i att vi inte längre kommer ha några lärare som vill fortsätta; därför säger jag upp mig i protest mot detta!

Och vad gäller min kollegas ”gnälliga” sida så är det inte gnäll utan befogad kritik av rådande omständigheter som begränsar våra möjligheter att göra ett bra jobb! Både jag och min kollega känner att vi blir sämre lärare på Haga!

Själv fick jag inte heller Lärarlyftet, vilket jag i för sig har förståelse för i och med att jag denna termin (HT16) tappat i styrfart och känner mig inte lika engagerad som jag var tidigare. Ett engagemang som jag visade upp förra terminen (VT16) genom att jag ledde en PRIO-grupp, vilket i sig borde ha gett mig Lärarlyftet i och med att det var ett av argumenten för att man på Haga skulle få Lärarlyftet. Men jag erkänner att jag inte varit så engagerad vad gäller Hagagymnasiet; däremot bryr jag mig om mina elever och precis som min kollega prioriterar jag ibland bort sådant som ledningen tycker är viktigt för att bemöta mina elever och förbättra min undervisning för de är skälet till att jag jobbar som lärare, inte Hagagymnasiet.

/ Joni

Joni Stam (2016)