www.larare.at

Prövningar

Innehållsförteckning -

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F. Denna rätt gäller vid den egna gymnasieskolan. (8 kap. 24 § gymnasieförordningen (2010:2039)).

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Det gäller även kurser med redan godkänt betyg och för gymnasiearbetet. Prövning får göras endast vid en gymnasieskola som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser. (8 kap. 25 § gymnasieförordningen)

 

Prövningar / Hur ska en prövning gå till?
 

Birgitta Larsson (Gymnasiechef i Falun 2013-2014):

En prövning görs utifrån de nationellt fastställda kunskapskraven. Bestämmelserna om bedömning och betyg i läroplanerna gäller också vid prövning. Det innebär till exempel att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

Vid en prövning ska alltså alla betygssteg vara aktuella, det vill säga eleven ska kunna få något av betygen A-F vid en prövning. Det finns inte någon begränsning av hur många gånger eleven kan genomgå prövning i samma ämne eller kurs. För gymnasieskolan gäller detta enbart om eleven uppnått betyget F vid tidigare prövningar.

I likhet med bedömning i samband med undervisning kan varierande bedömningsformer användas vid prövning. Det finns med andra ord inget som hindrar läraren från att vara flexibel i sitt tillvägagångssätt.

Statens skolinspektion har i sin tillsyn funnit att en skola som regelmässigt genomfört prövningar enbart på del eller delar av kurser, fortsättningsvis måste genomföra prövningar på hela kursen. En prövning är alltså inte en komplettering av en viss uppgift i en kurs, för att till exempel få betyget E.

Om prövning i skollagen (2010:800): 10 kap. 23 § (grundskolan), 12 kap. 23 § (specialskolan), 15 kap. 28 § (gymnasieskolan), 20 kap. 30 § (kommunal vuxenutbildning), 22 kap. 24 § (utbildning i svenska för invandrare)
8 kap. 24-25 §§ gymnasieförordningen (2010:2039)
Statens skolinspektion diarienummer 44-2011:3546

 

Prövningar / Tolkning av Birgittas formulering
 

Leif Isaksson (Rektor på Lugnet gymnasiet):

En prövning handlar ALLTID om att pröva eleven mot kursens kunskapsmål, dvs det handlar inte om att lämna in en restuppgift. Däremot är det tydligt, utifrån det jag har gulmarkerat, att läraren ska nyttja all information läraren har om elevens kunskaper i förhållande till målen. Om vi tar ett konkret exempel och tänker att den lärare som ska genomföra prövningen för en elev i matematik också har undervisat samma elev. Om läraren vet att eleven behärskar procentbegreppet så behöver INTE eleven visa detta igen. Om prövningen görs av en lärare som inte har kunskap om eleven så måste eleven däremot visa sina kunskaper även inom detta område.

"I likhet med bedömning i samband med undervisning kan varierande bedömningsformer användas vid prövning. Det finns med andra ord inget som hindrar läraren från att vara flexibel i sitt tillvägagångssätt." (Bedömningsformerna kan anpassas efter eleven, ämnet och vilken information läraren har om elevens kunskaper i förhållande till kursmålen.)

"Statens skolinspektion har i sin tillsyn funnit att en skola som regelmässigt genomfört prövningar enbart på del eller delar av kurser, fortsättningsvis måste genomföra prövningar på hela kursen. En prövning är alltså inte en komplettering av en viss uppgift i en kurs, för att till exempel få betyget E." (Detta kan tolkas som om man måste visa upp alla delar av kursen en gång till. Om man går djupare in i bakgrundstexterna så handlar detta om att man vill komma bort ifrån "produktionsskolan" som handlar om att elevens betyg bedöms utifrån om man har alla uppgifter inlämnade (och godkända) och alla prov godkända. Den lärare som genomför prövningen ska utforma prövningen så att man testar elevens kunskaper mot målen. Kopplat mot det gulmarkerade så kan det alltså innebära att lärare går igenom alla kunskapskrav, prickar av sådana krav som man vet att eleven redan uppnått och anpassar prövningen utifrån det man inte har koll på).

 


Prövningar / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)