 |
Närvaro - frånvaro |
För att klara sina studier måste man ta ansvar för sin närvaro, främst i skolarbetet, men också i skolan. Detta gör man genom att förbereda sig inför varje lektion genom att ha koll på vad som ska behandlas under lektionen. Man ska också vara aktiv under lektionen för då bidrar man till ett bra lärandeklimat i klassrummet.
Och arbetar man inte under lektionstid måste man arbeta mer på sin fritid annars kan det vara svårt att nå kunskapskraven. Tanken är att varje lektionspass ska lära dig något.
Man kan förstås komma till skolan och vara med på alla lektioner och ändå inte lära sig något - då är man kanske frånvarande mentalt, men närvarande i klassrummet. I detta fall ser din närvarostatistik bra ut, medan din kunskapsutvecklig pekar nedåt. Se till att vara närvarande när du är i skolan annars är det meningslöst att sitta på lektionen om du inte gör något.
Alltså gäller det att arbeta med skolarbete. Det viktigaste är att inte gå miste om något för det kommer att straffa sig. Bygger man t.ex. ett tak och glömmer förstärka och fästa bjälkarna ordentligt kommer taket att falla - samma gäller kunskap. Viss kunskap kräver förkunskaper och om du saknar dessa blir det mycket svårare att inhämta den nya kunskapen.
Och kan man inte komma på ett lektionspass, ska man ta reda på vad man går miste om och se vad som behandlades under lektionen.
Varför ska jag komma till skolan om jag kan göra allt hemma? Närvarostatistiken är kopplad till ditt studiebidrag; så om du inte är i skolan får du inget studiebidrag. Det är rätt så självklart att om du inte går i skolan ska du inte heller få ekonomiskt stöd att gå i skolan. Men viktigare är den sociala funktionen som gynnar (förbättrar) inlärning. Via klassdynamik och klassgemenskap blir det ett bättre klassrumsklimat och det gynnar inlärning och det, kära vänner, är vetenskapligt bevisat.
När det gäller ämnet Svenska så ligger fokus på språket som används för att kommunicera med varandra och i skolan träffar du andra som du diskuterar ämnet Svenska med och som du samarbetar med för att lära dig att hantera språket ännu bättre. Alla kan vi svenska, men alla kan och ska vi bli bättre, annars sker ingen utveckling i lärande. Vi lärare vill se att ni elever utvecklas och det gör man om man tar sina studier på allvar och är i skolan.
När det gäller ämnena Psykologi och Filosofi utgår man väldigt ofta utifrån olika frågeställningar som leder till vidare diskussion och är du inte i skolan missar du denna fördjupning som möjliggör bredare kunskap i ämnet.
Ännu ett viktigt inslag är att i skolan möter du läraren och läraren delar med sig av sina kunskaper och allt som sägs under en lektion kan omöjligtvis överskrivas till webben. Desto mer tid du får med läraren desto bättre både när det gäller lärarens förståelse av din kunskapsnivå och din inlärning; det är en "vinn-vinn-situation".
Alltså för att klara av sina studier på bästa möjliga sätt måste man ta ansvar för sin närvaro i skolan och medverka aktivt i skolarbetet. Det vinner alla på.
Närvaro - frånvaro / Vikarie? |
 |
När tar man in vikarier om läraren är sjuk? Min erfarenhet säger att man inte tar in vikarier första veckan - därefter börjar man diskutera vikariefrågan och det kan i värsta fall ta upp till två veckor innan eleverna får en vikarie om deras ordinarie lärare plötsligt blivit långtidssjukskriven.
När läraren blir sjuk är det inte per automatik ledigt - tiden måste faktiskt tas igen. Om vi väljer att "ta ledigt" när läraren är sjuk - måste vi jobba ikapp den missade lektionen vilket innebär att kursen måste komprimeras och det finns stor risk för "korvstoppning" (vilket innebär för mycket inlärning under för kort tid).
På många skolor har man olika sätt att hantera lärares frånvaro. Men många har enats om att följande gäller:
Är det lektion går man till klassrummet där man ska ha lektion (fastän läraren är sjuk) och får där instruktioner om vad som gäller. Och om man fått annan information direkt från den frånvarande läraren så gäller det.
Men oftast ställs lektionen in och de finns de skolor som registrerar inställda lektioner för att se om eleven i slutändan får sin garanterade undervisningstid.
Vanligt är också att den frånvarande läraren antingen kontaktar arbetslaget eller skoladministratör och delger arbetsuppgifter som vidareförmedlas till eleverna som förväntas arbeta på egen hand. Detta tycker jag, personligen, är fel väg att gå. Antingen väljer man en "tråkig" variant där man har vikarier som delar ut och samlar in ett material eller så väljer man en kommunikationskanal som garanterat når alla i den berörda gruppen och via den förmedlar uppgifter som fungerar. Och som de, framför allt, klarar av att göra på egen hand. Här skiljer sig elevgrupperna och man får som lärare göra bedömningen vad eleverna förmår att göra på egen hand.
Också jag ger mina elever arbetsuppgifter om jag är borta, men det går faktisk att ifrågasätta om jag gör rätt eller fel. Enligt facket gör jag fel för jag ska inte "syssla" med arbete när jag är sjukskriven (inte ens läsa arbetsmejl) för jag har löneavdrag och ska inte jobba "gratis". Det kan också bli problematisk när vissa lärare ger eleverna arbetsuppgifter och andra inte. Jag har haft elever som sagt åt mig att vara hemma och vara sjuk om jag nu är sjuk och inte skicka ut arbetsuppgifter till eleverna och jag uppskattar denna uppmaning, men samtidigt dras vi lärare med en gränsdragningsproblematik; när jobbar vi och när jobbar vi inte och hur är det med förtroendetiden? Sedan handlar inte lärandet om timmar och minuter utan om att få eleven att uppnå vissa kunskapsmål och man gör allt som lärare för att eleven ska uppnå målen och ibland, om inte alltid, räcker inte klassrumstiden till. Man anser ofta att eleven inte har "råd" att förlora en enda lektion. Sedan kan man diskutera hur det blir med den garanterade undervisningstiden om både lärare och elev är sjuka mycket? Får alla elever det de har rätt till och hur blir det med kursinnehållet och måluppfyllelsen?
När jag ger mina elever uppgifter om jag t.ex. VAB:ar eller är sjuk ska vara av viss karaktär för att de ska fungera. Och erfarenhet har lärt mig att instruktionerna och själva uppgiften måste vara mycket lätta att förstå och svåra att misstolka. Jag vill inte få hem en massa frågor från elever som inte förstått uppgiften. Regel nummer två är att utgå ifrån att eleven inte sitter i klassrummet och gör uppgiften. Det måste finnas en frihet att kunna göra den var som helst, vilket innebär att allt material måste vara tillgängligt via webben. Sedan har jag lärt mig att grupparbete är svårt att upprätta om det inte finns en lärare på plats - ännu svårare blir det att jobba med elevrespons, vilket jag starkt avråder ifrån.
Själv "kommunicerar" jag med mina elever med hjälp av ett kalendarium (en typ av dagbok på webben där jag skriver in allt vi gör och lägger ut allt material), därefter mejlar jag alla elever att de ska gå in i kalendariet och se vad som gäller (det är aldrig fel att använda minst två informationskanaler för att verkligen nå alla). Därefter krävs en motprestation från elevens sida som ger eleven närvaro när hen lämnat in ett färdigt material.
Sedan brukar jag "drilla" mina elever i att alltid gå till kalendariet när de inte vet vad de ska göra. Men kommunikationen kan se olika ut; vissa lärare använder Facebook, vilket jag inte tycker är bra för man ska skilja på det privata och det personligt sociala; vilket jag anser Facebook är. När jag jobbade på GyVux (vuxenutbildningen i Falun) använde vi Twitter för att meddela eleverna om prov och frånvaro, men då var vi bara nio lärare. En lärplattform är en bättre informationskanal, framför allt mer formell. Själv jobbar jag med hemsidesteknik kompletterat med Google dokument samt mejl. Jag kan tycka att vi i skolans värld bör lära elever att använda mejl för de kommer med all säkerhet att komma i kontakt med den formen av kommunikation i arbetslivet.
Olika skolor sköter alltså vikariefrågan på olika sätt och det är svårt att upprätta en gemensam policy - om det nu ens är önskvärt.
Närvaro - frånvaro / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2011)