Regeringen har fattat beslut om ändringar i högskoleförordningen som kommer att gälla för dem som gått igenom den nya gymnasieskolan och vuxenutbildningen enligt de ämnesplaner som infördes från och med höstterminen 2011. Sökande med betyg från gymnasieskola 2011 kommer att meritvärderas med lite annorlunda regler än sökande från gymnasieskola 2000/2001 och tidigare gymnasieformer när de söker till högskolan när det gäller betygsskala, hur jämförelsetalet räknas ut och meritpoäng. Sökande med betyg från den nya gymnasieskolan och den nya vuxenutbildningen kommer inte att prövas i en egen urvalsgrupp. De kommer att meritvärderas i grupp I och II tillsammans med sökande från tidigare former av utbildning på gymnasial nivå.
De nya reglerna ska tillämpas till antagningen till utbildning som börjar efter den 31maj 2013. Bestämmelserna tillämpas för en större grupp med sökande från gymnasieskolan först inför antagningen till höstterminen 2014. När nu den nya högskoleförordningen finns, kommer Högskoleverket att fatta beslut om kraven för särskild behörighet dvs. områdesbehörigheter som är anpassade för ämnesplanerna i den nya gymnasieskolan.
Särskild behörighet
- Högskoleverket arbetar med att ta fram områdesbehörigheter anpassade till den nya gymnasieskolan. Beslut förväntas under senare delen av höstterminen 2011.
- Behörig till utbildningen
- Urval utifrån betyg, högskoleprov eller alternativt urval
- Läs mer
- Frågor om antagningsreglerna
Behörig till utbildningen
För att bli antagen till högre utbildning måste man ha vissa förkunskaper. Den som har de förkunskaper som krävs är behörig. Behörighetskraven är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.
Läs mer om behörighet »
Urval
Urval utifrån betyg, högskoleprov eller alternativt urval. När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser fördelas platserna utifrån ett urval. Urvalet görs utifrån de sökandes meriter: betyg, resultat på högskoleprovet eller andra meriter i ett alternativt urval.
Läs mer om urval »
Läs mer
Reglerna om tillträde (antagning) till högre utbildning finns i 7:e kapitlet i högskoleförordningen. Det finns också föreskrifter som rör antagning. Varje universitet och högskola ska dessutom ha en antagningsordning. Du hittar de här texterna via länkarna i högerspalten.
Frågor om antagningsreglerna
Elever och föräldrar bör i första hand kontakta skolans eller kommunens studie- och yrkesvägledare eller en studievägledare på högskolan.
Frågor om antagningen: Använd kontaktformuläret på antagning.se eller ring 0771 — 55 07 20.
Frågor som rör utformning av betyg m.m. besvaras av Skolverket: skolverket@skolverket.se eller 08-527 332 00.
Läs mer om gymnasieskolan på Skolverkets webbplats (nytt fönster)
Källa
Vad är meritpoäng? / Enligt det gamla systemet |
|
|
Meritpoäng införs för ansökningar till högskolan från och med hösten 2010. Det är extrapoäng som läggs till ditt jämförelsetal (medelvärdet av dina betyg från gymnasiet) som du söker till högskolan på. Du kan få högst 2,5 meritpoäng, vilket gör att det högsta jämförelsetalet man kan få är 22,5.
Hur mycket meritpoäng man får beror på vilken områdesbehörighet programmet man söker till tillhör. Områdesbehörigheten bestäms av vilka kurser man måste ha läst för att vara behörig till programmet. Detta kan du hitta på högskolans hemsida. Observera att olika högskolor kan ha olika behörighetskrav till program med samma namn.
För att få meritpoäng för en kurs måste man ha minst godkänt i kursen. I övrigt påverkar kursens betyg inte meritpoängen (du får samma meritpoäng för ett G som för ett VG eller MVG).
Kurser som lästs som utökat program ger meritpoäng enligt samma regler som en vanlig kurs, och om kursen ger meritpoäng, ändrar den inte ditt jämförelsetal.
Vilka får meritpoäng?
De som har:
Slutbetyg från en svensk gymnasieskola, från 2003 eller senare
Slutbetyg från en svensk gymnasial vuxenutbildning, med bara kurser enligt 2001 års kursplaner
Man kan inte få meritpoäng på utländska betyg (inklusive IB-betyg) eller intyg från folkhögskola (å andra sidan tillhör dessa andra urvalsgrupper än de som får meritpoäng).
Hur kan jag räkna ut min meritpoäng?
För att kunna räkna ut din exakta meritpoäng måste du veta vilken områdesbehörighet programmet du söker till tillhör. Detta kan du ta reda på genom att se vilka kurser som krävs för behörighet till programmet, vilket du hittar på högskolans hemsida.
När du har hittat din områdesbehörighet kan du använda följande regler för att beräkna din meritpoäng. De är indelade i fyra sektioner: Moderna språk, Engelska, Matematik och Områdeskurser.
Moderna språk
Max 1,5 meritpoäng.
Moderna språk steg 3 ger 0,5 meritpoäng (om den inte krävs för behörighet).
Steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om Steg 3 krävs för behörighet, ger steg 4 1,0 meritpoäng.
Steg 5 eller steg 2 i ett annat språk ger ytterligare 0,5 meritpoäng.
Engelska
Max 1,0 meritpoäng.
Engelska B ger 0,5 meritpoäng (om den inte krävs för behörighet).
Engelska C ger 0,5 meritpoäng
Om Engelska B krävs för behörighet, ger Engelska C fortfarande bara 0,5 meritpoäng.
Matematik
Max 1,0 meritpoäng.
En matematikkurs ett steg över vad som krävs för behörighet ger 0,5 meritpoäng.
En matematikkurs två steg över vad som krävs för behörighet ger ytterligare 0,5 meritpoäng.
Om matematik inte krävs för behörighet ger Matematik B och C vardera 0,5 meritpoäng.
Om Matematik D krävs för behörighet ger Matematik E endast 0,5 meritpoäng.
Om Matematik E krävs för behörighet kan du inte få meritpoäng i matematik.
Områdeskurser
Områdeskurser är kurser som är relevanta för områdesbehörighetens program. De har bestämts av Högskoleverket.
För att ta reda på vilka kurser som ger meritpoäng till din områdesbehörighet kan du gå in på sidan Områdesbehörigheter och klicka på din områdesbehörighet. Där kan du även klicka på kurserna för att se hur mycket meritpoäng de ger.
Här följer de exakta reglerna för områdeskurser:
En områdeskurs som är 50 poäng ger 0,25 meritpoäng.
En områdeskurs som är 100 poäng eller mer ger 0,5 meritpoäng.
Man kan högst få meritpoäng för två 50-poängskurser.
Man kan få meritpoäng för två breddningskurser i samma ämne (gäller Biologi/Fysik/Kemi breddning).
Man kan högst få totalt 1,0 meritpoäng från områdeskurser.
Källa
Vad är meritpoäng? / Innehållsförteckning |
|
|
Joni Stam (2012)
|