 |
Kunskapande- |
Att lära sig är att "kunskapa". Barn är fantastiska på att "kunskapa"; deras nyfikenhet och vetgirighet får dem att ställa frågor, oerhört många frågor - och de tröttnar aldrig på att ställa frågor och tänker inte heller efter allt för mycket utan slänger bara ut frågan och ser vad svaret blir. Och är svaret otillräckligt ställer de en kompletterande fråga eller en följdfråga. Denna iver och nyfikenhet att lära sig avtar eller till och med hämmas av skolan. Jag vill tillbaka till frågestadiet och för att få ungdomar att åter igen ställa massor av frågor måste de känna sig trygga; både i sig själva och i gruppen så att de vågar slänga sig ut och synas via en fråga. Många gånger tror eleven att en frågvishet är ett tecken på dumhet och detta destruktiva förhållningssätt måste bort! Om alla är rädda att göra fel hela tiden blir ingenting gjort!
Det måste klargöras att "rätt" alltid inleds med "fel"; bättre och mindre hämmande vore att försöka diskutera utan att hänga etiketter som "rätt" och "fel" på saker och ting. För det som är rätt eller sant är bara det fram till att någon motbevisar det. Så vad som är "rätt" kunskap idag kan vara direkt felaktigt i morgon, men det spelar faktiskt mindre roll för det som är viktigast är själva diskussionen och processen där man jobbar mot att få kunskap om något. Böcker är INTE kunskap; det är informationen i dem som kan omvandlas till kunskap. Det handlar alltså om hur man praktiskt tillämpar information; det ger upphov till kunskap; det är detta som kallas för "kunskapande"
Kunskapande / Reproduktion kontra kunskapande |
 |
Vad är skillnaden mellan kunskapsreproduktion och "kunskapande"?
Kunskapsreproduktion innebär att återge fakta, medan kunskapande handlar om att använda fakta för att upptäcka "ny fakta". "Ny fakta" betyder inte att det du skriver om aldrig tidigare har skrivits om, utan det handlar om att du använder material för att skapa ett eget material. Exempel på kunskapsreproduktion är att "plugga in" ett material och presentera det på t.ex. ett skriftligt prov. Exempel på kunskapande är att man läser flera texter kring ett visst område och drar slutsatser av det lästa; reflekterar, analyserar, bearbetar nya kunskaper och presenterar sina resultat i t.ex. en uppsats. Båda formerna fyller en viktig funktion i skolans värld; kunskapsreproduktionen är nästintill en förutsättning för kunskapande.
Kunskapande / Körschema |
|
1. Hitta material från olika källor och jämföra dem. Ta ställning till
och granska materialet källkritiskt.
2. Utgå ifrån materialet och tolka det för att göra ett urval. Resonera över och bedöm/utvärdera detta urval. Diskutera, reflektera
över och analysera materialet.
3. Göra en översikt av bearbetat material och därefter redogöra och presentera det.
Extra: Eventuellt argumentera och bidra med egna förslag på lösningar.
Läs mer om
- Argumentation
- Analys
- Bedöm/utvärdera
- Diskutera
- Ge förslag
- Göra en översikt
- Jämför
- Presentation
- Redogöra
- Reflektera
- Resonera
- Ta ställning till
- Tolka
Kunskapande / Frågor |
|
Ställ de här frågorna när du läser en text:
- Hur hör det här ihop med …?
- Hur kan man tänka om detta?
- Hur olika har forskare tänkt om detta?
- Vilka olika teorier hör hit?
- Väcker texten nya frågor?
Kunskapande / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2018)