 |
Kunskap
|
Kunskap är inlärd förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer. En person kan själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att syntetisera (kombinera) annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning med hjälp av vetenskapliga metoder.
“Knowledge is knowing that a tomato is a fruit; wisdom is not putting it in a fruit salad.” (Miles Kington).
Kunskap är att veta att en tomat klassificeras som frukt; Visdom är att inte lägga tomat i en fruktsallad.
Inom den filosofiska disciplinen kunskapsteori (även kallad epistemologi) utgår man ofta från Platons definition av kunskap som "trosföreställningar som är både sanna och man har goda skäl att tro på".
Kompetens = en persons förmåga att utföra något med hjälp av kunskaper och färdigheter som är kopplade till det som ska göras.
Explicit kunskap = en viss typ av information
tyst kunskap = kunskap som samlats in via erfarenhet. Kunskapen är subjektiv och intuitiv. Det är svårt att omvandla tyst kunskap till explicit kunskap.
Aristoteles skilde mellan episteme, techne och fronesis som fångar olika aspekter av kunskapsbegreppet. Med episteme menas vetande – en teoretisk kunskap om hur människan och hennes omvärld är uppbyggd och fungerar. Det förklarar att någonting är på ett visst sätt och varför det är så. Techne avser kunnande – en praktisk kunskap som gör det möjligt att utföra ett hantverk eller utöva en konst. Det innefattar med andra ord färdigheter och förmågor och visar hur saker och ting görs. Fronesis, slutligen, brukar översättas med klokhet – en praktisk kunskap att i konkreta situationer agera omdömesgillt och fatta välgrundade beslut. Det är en kunskap som är nödvändig för att människan ska kunna lösa många av de problem som hon ställs inför i vardagen.
Aristoteles delade kunskap i tre former:
- Episteme - "behövs för att förstå hur världen är uppbyggd och fungerar"
- Techne - "behövs för att kunna tillverka, skapa och producera"
- Fronesis - "använder vi för att kunna utveckla ett gott omdöme och verka som etiska människor och demokratiska medborgare"
Källa: Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning.
Kunskap / Fakta |
 |
Vad är kunskap (länk)
Personlig reflektion över hur man får kunskap? Descartes
Kunskap / De fyra kunskapsformerna |
|
Kunskapsuttrycken speglar ett kunnande med tyngdpunkt mot någon av kunskapsformerna fakta, förståelse och färdigheter som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna eller mot det breda kunskapsbegreppet förmåga som också finns i läroplanen. Förmåga innefattar läroplanens alla fyra kunskapsformer (fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet).
12”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.
”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram just förståelse och då används uttrycket ”förståelse av” som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera.
3
”Färdigheter i att” handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Färdighetskunskap är därför mer en praktisk dimension och dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Eleven kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang. Färdighetskunskap svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.
4
”Förmåga att” innefattar samtliga fyra kunskapsformerna och används som uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp. Den svarar på frågan ”varför” och kan exempelvis bygga på studiematerial, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i prestationerna.
Läs mer om De fyra kunskapsuttrycken (de 4 F:n),
Kunskap / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)