 |
Svensk historia
|
Människor bosätter sig i området som nu utgör Sverige under stenåldern. Jägare och samlare lever i samklang med naturen.
Vikingatiden
Under 700- till 1000-talet blir Sverige en del av det vikingatida samhället. Svenska vikingar seglar på sina långskepp till andra delar av Europa och etablerar handelsförbindelser.
Medeltiden
Sverige blir ett kristet kungarike under 1000-talet. Under medeltiden stärker kungamakten sin ställning och en centraliserad statsbildning tar form. Svenska kungar som Gustav Vasa och Karl XII blir kända under denna tid.
Stormaktstiden
Under 1600-talet når Sverige sin storhetstid som en europeisk stormakt. Sverige expanderar och erövrar landområden i Baltikum och norra Tyskland. Gustav II Adolf och drottning Kristina är framstående härskare under denna period.
1700- och 1800-talet
Sverige drabbas av krig, ekonomisk stagnation och politiska omvälvningar. Gustav III genomför en statskupp och etablerar en upplyst enväldig monarki. Under 1800-talet industrialiseras landet och genomgår en fredlig utveckling.
Unionen med Norge: År 1814 går Sverige och Norge samman i en personalunion, där de har samma kung men skilda parlament. Unionen varar fram till 1905, då Norge går sin egen väg.
1900-talet
Under 1900-talet genomgår Sverige en omfattande modernisering och socialdemokratiska reformer. Välfärdsstaten växer fram, och Sverige blir känt för sin välfärdspolitik, jämställdhet och neutralitet under kalla kriget. Landet blir en stark aktör inom teknik, innovation och export.
2000-talet
Sverige är idag en konstitutionell monarki och medlem i Europeiska Unionen. Landet har fortsatt att utvecklas som en högteknologisk och välmående nation, med fokus på miljömedvetenhet och jämlikhet.
Här nedan har jag försökt mig på att summera den svenska historian lite mer detaljerat.
Svensk historia / Svensk medeltid |
 |
Norden drogs sent in i Europas historia. Det var mot slutet av 700-talet som vikingarna började söka sig ut på plundringståg. Dessa resor var en kombination av handel och plundring.
Under vikingatiden (800-1050) levde folk på boskapsskötsel (föda upp djur). Men på 1000-talet började jordbruket att få större betydelse. Detta var bra eftersom ett samhälle som lever på jordbruk kan livnära fler människor. Med andra ord så började befolkningen att öka.
Vid vikingatidens början fanns det ännu inte några skandinaviska riken. Danmark, Norge och Sverige växte fram under perioden 800-1200. Innan de nordiska rikena växte fram träffades de fria männen på tinget (tinget = mötesplats för invånarna) för att besluta om gemensamma angelägenheter. Det fanns många små kungar och hövdingar i Skandinavien. Dessa fungerade som ledare i krig. Man kan säga att Sverige, Danmark och Norge växte fram under ständiga krig mellan alla småkungar och hövdingar. Det område som först förenades till ett enat rike under ledning av en kung var Danmark. Mitten av 900- talet framträder Danmark som en enhet. För Sverige tog det mycket längre tid. Man kan säga att Sverige kan kallas ett rike från och med mitten på 1200-talet.
Samtidigt som rikena enades och kungen fick allt större makt började också införandet av kristendomen. Kyrkan tog hjälp av kungarna för att kunna sprida sitt budskap och kungarna tog hjälp av kyrkan för att bibehålla och förstärka sin makt. Det gick ganska snabbt i Danmark och Norge och de blev kristna på 1000- talet. I Sverige däremot gick det långsammare. Inte förrän 1200- talet kan man kalla Sverige för kristet.
I alla de tre länderna (Danmark, Norge och Sverige) var under senmedeltiden kampen om kungakronan och makten intensiv. I första hand bråkade man om vem som skulle få inkomsterna från skatt.
1319 valdes den treårige Magnus Eriksson till Sveriges kung. När detta hände (att en treåring valdes till kung) tog de svenska stormännen och biskoparna chansen att bilda ett riksråd. Detta riksråd skulle företräda folket inför kungen, ge kungen råd och hjälpa kungen att styra riket i hans frånvaro. Med andra ord var kungen tvungen att lyssna på riksrådet och kunde inte styra utan att följa riksrådets vilja. När Magnus blev myndig försökte han att hävda rätten att styra utan att ha med sig riksrådet. Men Magnus stötte på motstånd och blev avsatt. Istället valdes en tysk kung då riksrådet tog hjälp av Tyskland. Detta samarbete var ett misslyckande och för att bekämpa tyskarnas inflytande så ingicks ett avtal med Danmark och Norge; man slöt ett förbund som kallas för Kalmarunionen. Unionens främsta syfte var att konkurrera med Hansan och minska dess inflytande i östersjöområdet. Kalmarunionen försvårar för Hansan att göra affärer, Hansan svarar med handelsblockad och denna konflikt blir dyr och finansieras med hjälp av höjda skatter. Detta fick bönderna att göra uppror (Engelbrektupproret).
Vid medeltidens slut var de nordiska länderna förenade (Kalmarunionen). Sverige hade försökt bryta sig loss men det hade inte gått så bra.
Kristian II (Kristian Tyrann) ställer till med blodbad då han 1520 avrättar Sten Sture och hans anhängare (sturarna). Stockholms blodbad var ett sätt att skrämmas. Effekten skulle ha blivit att säkra unionen för en lång tid framåt. Men det blev inte riktigt så som han tänkt sig…
Bland de som avrättades på Stockholms blodbad fanns Gustav Eriksson Vasas far. Dessutom hade Gustavs mamma, systrar och mormor förts i fångenskap till Danmark. Gustav själv hade lyckats fly tillbaka till Sverige och tog sig till Dalarna där Sturarna hade många anhängare. Där fick Gustav med sig ett gäng män som göra uppror mot danskarna. Upproret spred sig fort och med hjälp av Tyskarna (Lübeck) erövrade man det slott som danskarna höll. Den 6 juni valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Nu hade svenskarna brutit sig loss unionen mellan Norge och Danmark.
Norden under medeltiden - Instuderingsfrågor med svar
1. Hur blev man kung i 1100- och 1200-talens Sverige, och vad spelade kungen för roll?
Kungen utsågs genom val och hade litet inflytande. Kungen hade en liten roll. (s77)
2. Hur gick det till när de nordiska länderna kristnades?
Kristendomens intåg i Sverige började på 1000-talet och först i slutet av 1000-talet hade kristendomen segrat i Sverige. Kristendomen nådde Norden från tre håll; från Tyskland, från England (en tävlan uppstod mellan Tyskland och England) och från Ryssland. Den kristna missionen riktades mot kungar och hövdingar och på så vis fick man med sig deras undersåtar. Kungamakten och kyrkan samarbetade och på så vis stärktes de båda. Detta hjälpte till att ena Sverige som nation. Tidigare hade Sverige bara varit ett förbund av landskap med egna styrelseskick och egna lagar. (s.77f)
3. Hur gick det till när skatt infördes i Sverige?
Skatt infördes för att stärka kungamakten ekonomiskt. Tidigare hade bönderna hjälpt till att finansiera rikets försvar, men nu skulle en central styrelse upprättas och det krävde ekonomiska resurser. Många bönder hade dock inga pengar så de betalade sin skatt med naturaprodukter. För att förvara dessa varor byggdes flertalet borgar (ungefär som banker för livsmedel). En sådan borg vid Mälarens inlopp pryddes med tre kronor, vilket sedan gav Sverige namnet: "tre kronor". (s.78f)
4. Vilka lagar gällde i Sverige a) på 1100- och 1200-talen, b) genom Birger Jarls initiativ och c) från och med 1350?
a) Landskapslagarna som var olika i de olika landskapen. (s.77)
b) Lagarna om hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid och kvinnofrid som var desamma över hela riket. (s.78)
c) Den allmänna landslagen som ersatte landskapslagarna. Den stärkte stormännens (rika borgare) inflytande och försvagade kungens och adelns maktställning. (s.80)
5. Magnus Ladulås gav stormännen och kyrkan skattefrihet. Vad väntande han sig i utbyte för detta?
För det första ville han få deras lojalitet och för det andra sökte han stöd att styra landet. Stormännen blev tilldelade egna län som de skulle styra över. De skulle också bistå kungamakten med militär hjälp. De fick också vara med att styra landet genom att vara med i rikets råd. (s.80)
6. Vilka maktstrider uppkom under Magnus Erikssons tid? Hur kom Birgitta Birgersdotter att medverka i dessa?
När kung Magnus Eriksson försökte begränsa stormännens och rådets makt som ökat på 1300-talet och dessutom konfiskera land för att på så vis förbättra kungamaktens finanser blev det uppror 1350. Han blev fängslad och satt sex år på Stockholms slott. Birgitta Birgersdotter uppmuntrade upproret och kallade kungen för: "den krönta åsnan".
Birgitta blev änka vid 40-års åldern och var med att stärka kristendomens ställning i Sverige. Hon grundade klostret i Vadstena och hade nära kontakt med påven i Rom. Hon blev senare helgonförklarad och är en av de mest kända svenska kvinnorna genom tiderna. (s.80f)
7. Vilka olika förklaringar till jordbrukskrisen under 1300-talet har de nordiska forskarna pekat på?
Nyodlingar upphörde, åkerjord förvandlades till betesmark och många gårdar övergavs, framför allt skogsbygderna. Detta berodde på klimatförsämringar, hårdare skattetryck bidrog till att markerna utarmades. (s.81)
8. Vilka maktstrider bildar bakgrund till Kalmarunionens tillkomst?
Under 1300-talet hade Hansan blivit en stark ekonomisk makt och därför hade tyskarna fått allt mer politiskt inflytande och detta ville kungamakten ändra på. Stormännen som ville i sin tur begränsa kungens makt hade anlitat sig till tyskarna. Kungen försökte genom en stadslag begränsades tyskarna inflytande, men detta bidrog till uppror och tysken Albrekt av Mecklenburg blir vald till svensk kung. Tyskarna får därigenom mer politisk makt och de styr med järnhand. Läget mellan stormännen och kungen blir allt mer spänt och de söker hjälp hos den Danska drottningen Margareta som genom giftermål och arv också var Norges regent. Danmark (med Norge under sig) var vid den här tiden den ledande nationen i Norden. Genom att Margareta blev regent även för Sverige kunde tyskarna fördrivas. Nordens tre riken enas 1397 (Kalmarunionen) och till kung väljs Margaretas släkting Erik av Pommern. (s.82ff)
9. Kalmarunionen hade bland annat till syfte att hålla tillbaka det tyska inflytandet i Norden. Hur lyckades det?
De lyckas delvis och priset blir högt. Erik ville skapa ett nordiskt östersjövälde genom att bryta Hansans ekonomiska makt. Detta gjorde han genom att inskränka Hansans köpmäns rättigheter och inför tull på Hansans fartyg. Hansan tillgriper handelsblockad och importen av salt och kläde och exporten av järn och koppar försvåras.
Handelsblockaden bidrog också till höjda skatter inom unionen. (s.84)
10. Vem var Engelbrekt Engelbrektsson?
En bergsman som inledde bondeupproret mot fogdeväldet i Borlänge 1434. Upproret sprids i Sverige och flertalet borgar sätts i brand. 1435 mördas Engelbrekt och bondeupproret slås ner. (s.84f)
11. Vad hade bönderna, respektive bergmännen i Bergslagen för anledning att delta i Engelbrekts uppror? Varför anslöt sig bönderna till upproret och varför anslöt sig rådsherrarna till upproret? Och varför riktades upproret framför allt mot fogdeborgarna?
Bönderna var trötta på det hårda skattetrycket och orättvisorna i samhället, medan stormännen anslöt till upproret för att få kungamakten begränsas. Bondeupproret var riktat mot fogdeborgarna i och med att de samlade in skatten. Skatten som var livsmedel hölls i borgarna medan bönderna fick allt mindre. (s.84f)
12. Kampen för och emot den nordiska unionen (Kalmarunionen) pågick ända till 1523. Slaget vid Brunkeberg och Stockholms blodbad är de mest omtalade händelserna under denna tid. Berätta om dessa.
Samarbetet inom unionen börjar spricka och Danmarks och Norges kung Kristian I (unionsförespråkare) landstiger med en här på Norrmalm utanför Stockholm 1471. Hären möts av Sten Sture den äldres (unionsfientlig storman) här vid Brunkebergsåsen. Slaget vid Brunkeberg slutar med att Sten Sture segrar. (s.86)
1520 återupptar Kristian II kampen för unionen och besegrar svenska trupper och belägrar Stockholm efter flera månaders strider. Kristian II driver igenom att Sverige tillhör honom och en rättegång mot Sten Stures män (sk Sturarna) inleds. Ett åttiotal människor avrättas i Gamla stan i Stockholm – denna händelse har kommit att kallas för Stockholms blodbad.
13. Hur kan man förklara Gustav Vasas slutgiltiga seger?
Folket i Dalarna hade stöttat både Engelbrekt och Sturarna och bondeupproret fick nytt bränsle och dess nya ledare hette Gustav Eriksson Vasa. Något som förklara Gustav Vasas framgångar är att han får hjäp av tyskarna (Lübeck) och 1523 besegras Kristian II och unionen och Gustav Vasa blir kung. (s.86)
14. Hur såg kvinnans roll ut i det medeltida samhället?
När hon var ogift var hennes föräldrar hennes förmyndare och när hon blev gift blev hennes man hennes nya förmyndare. Hon var alltså omyndigförklarad fram till att hennes man dog och hon blev änka. Kvinnor hade sällan något specifikt yrke utan hjälpte till i hemmet eller i sin familjs eller mans företag. (s.80)
Svensk historia / Svenskt 1500 |
|
Med Gustav Vasa förändrades Sverige från ett land i en påtvingad nordisk union med Danmark till ett självständigt rike. Med hjälp från Lübeck och en väpnad allmoge lyckas Gustav Vasa driva danskarna ur Sverige. Han valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523 i Strängnäs. Sverige var nu befriat och det är därför som vi firar den 6 juni som vår nationaldag.
Genom reformationen bryts kyrkans makt och flyttas över till kungen. Från kloster och kyrkor konfiskeras silver och kyrkklockor som smälts ner och används bl a till att bygga upp landets administration.
Gustav Vasa hade stora krigsskulder till Lübeck. Befrielsekriget hade kostat stora summor. Skulden till Lübeck uppgick till 114.500 mark, en enorm summa på den tiden. Indragningen av kyrkans rikedomar var ett sätt att få pengar till att betala skulden och bygga upp Sverige.
Kung Gustav styr sitt folk i stort och smått.
En folkregistrering påbörjas. För att effektivt kunna ta ut skatt av det svenska folket behövdes en pålitlig folkregistrering. Redan 1524 kom jordeboken, dåtidens fastighetsregister.
Bibeln översätts till svenska men kungen ger också råd om hur gärdsgårdar skall byggas och strömming saltas.
Uppror i Småland och Dalarna kväses hårdhänt. Han gör Sverige till ett arvsrike och säkrar därmed sin släkts politiska makt.
Tre av Gustav Vasas söner blev kungar. De har alla uppfostrats för att kunna mäta sig med Europas renässansfurstar. När äldste sonen Erik blir kung 1560 uppstår en maktkamp mellan bröderna. Erik XIV fängslar Johan och hans polskfödda hustru Katharina Jagellonica. 1568 avsätts och fängslas han av Johan och Karl i förbund med adeln. Johan blir kung.
När han dör 1592 ärver sonen Sigismund kronan. Han var katolik och redan vald till kung i Polen.1598 besegras han av sin farbror Hertig Karl i ett slag vid Stångebro i Östergötland.
Karl IX blir kung och 5 av de rådsherrar som svurit Sigismund tro och lydnad avrättas i Linköpings blodbad. 1611 dör Karl IX.
Under Vasa sönerna för Sverige med varierande framgång krig med Danmark, Polen och Ryssland. Sveriges enda hamn mot väster är Älvsborg nära nuvarande Göteborg. Två gånger 1571 och 1611 erövras den av danskarna och får dyrt köpas tillbaka.
Första gången för 150.000 riksdaler och andra gången för 1 miljon.Svenska regenter
1521 - 1560 Gustav Vasa 1496 - 1560
1560 - 1568 Erik XIV 1533 - 1577
1568 - 1592 Johan III 1537 - 1592
1592 - 1599 Sigismund 1566 - 1632
1599 - 1611 Karl IX 1550 - 1611
Svensk historia / Svenskt 1600 |
|
Fredligt reformarbete
1600-talet är en tid av uppbyggnad och upprustning. Sverige har vid 1600-talets början dålig ekonomi och liten befolkning. Men också stora naturresurser. Kopparplåt, stångjärn och tjära exporteras och skapar förutsättningar för Sveriges expansiva och våldsamma utrikespolitik.
30-åriga kriget
Den 26/6 1630 ingriper Gustav II Adolf med svenska trupper i 30-åriga kriget.
Kungen stupar vid Lützen den 6 november 1632 men svenska armén fortsätter under ledning av sina generaler. 1648 sluts freden i Westfalen.
Sverige får nya besittningar vid Östersjön och räknas nu som en av Europas ledande nationer.
Tunga bördor
Kriget förs utanför Sverige men är en tung börda för folket, ekonomiskt och mänskligt. Många bönder skrivs ut i krigstjänst. Få av dem kommer levande tillbaka. Sjukdomar skördar fler offer än striderna.
Enbart under krigets tre första år dog 15.000 svenska och finska soldater.Stormakten Sverige
Under drottning Kristinas tid stärks adelns rikedom och makt. Dyrbara palats i Stockholm och slott på landsbygden byggs.
Nya områden erövras. 1645 blir Gotland, Halland, Jämtland och Härjedalen svenska landskap.
Vid freden i Roskilde 1658 blev även Skåne, Blekinge och Bohuslän svenska.
Karl X Gustav befanns sig med den svenska armén i Polen när Danmark förklarade Sverige krig. Karl X marscherade då upp genom Jylland för att anfalla Köpenhamn. Vintern 1657-58 var mycket kall. Isen över stora och lilla Bält hade frusit. Genom att tåga över isen den 30/1 1658 överrumplades danskarna som genast kapitulerade.Riket organiseras
Milstenar, skolböcker, husförhör kyrkoböcker, postverket, lantmäteristyrelsen mm är några byggstenar när samhället organiseras.
1634 delas landet in i 12 län ledda av landshövdingar.En ny kyrkolag kom 1686. I den ålades kyrkan att för böcker över husförhör, födslar, vigslar, dödsfall och flyttningar. Med husförhören kontrollerades invånarnas kristendomskunskaper regelbundet. Det var även obligatoriskt närvaro på gudstjänsterna. Kyrkan var på den tiden den enda riktiga nyhetskanalen makthavarna hade att nå ut till befolkningen. Religion var inte det enda som predikades i kyrkorna utan även kronans påbud.
Med postverket (1636) kunde post sändas regelbundet. Ett brev från Stockholm till Ystad fick ta högst 5 dagar. Breven distribuerades med löpande postdrängar. Ett strängt krav på dem var att de måste hålla 2 timmar per mil, annars bestraffades de.
En stående armé baserad på landskapen (indelningsverket) organiseras. Indelningsverket innebar att några gårdar går samman i en rote som försörjer en soldat med torp och årslön. Detta gällde även underbefäl och officerare. Gårdens storlek och mängden jord ökade med rang.
Vid Karl XI reduktion 1680 återtar staten stora delar av den jord som tidigare delats ut till adeln.
Det stora nordiska kriget, 1700 - 1721
Det stora nordiska kriget börjar med att Danmark, Polen och Ryssland anfaller Sverige. Det karolinska indelningsverket fungerade bra och inom några månader var hela armén på fötter. Danmark tvingas snabbt till fred. Därefter vänder sig Karl XII sig mot Ryssland och besegrar ryssarna i Narva i november år 1700. Med en armé på 10.000 man besegrar han en rysk här på 30.000 man. Narva som då tillhörde Sverige var åter fritt.
Efter Narva tågar Karl XII mot Polen för att tvinga landet till fred. Efter 4 års krig i Polen står Sverige som segrare. Kriget drabbade Polen och Polackerna mycket hårt.
Under tiden hade Ryssarna åter börjat belägra de svenska provinserna i Baltikum.
År 1707 tågar Karl XII med en armé på 35.000 man mot Ryssland. En mycket sträng vinter gick hårt åt svenskarna.Karl XII krig mot Ryssland går efter inledande segrar allt sämre. Av den armé som uttågade ur Polen återstår nu 25.000 man.
Den svenska armén praktiskt taget förintas vid Poltava 1709. Kungen skadas i drabbningen. Omkring 16.000 soldater och officerare tas tillfånga, ca: 7.000 stupar.Med återstoden av armén drar sig nu Karl XII till Bender i Turkiet. Där blir de kvar till 1714.
Kungen startar ett nytt fälttåg 1718, nu mot det danska Norge. Sverige var fortfarande hotat av koalitionen och för att besegra Danmark skulle danska Norge intas.
En belägring av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjas. Samtidigt rycker svenska trupper in i Norge vid Trondheim ledda av general Armfelt.Den 30 november 1718 i Fredrikssten träffas han av en kula och dör.
Den svenska stormaktsepoken är över.
Svenska regenter
1611 - 1632 Gustav II Adolf 1594 - 1632
1632 - 1644 Förmyndarregering
1644 - 1654 Kristina 1626 - 1689
1654 - 1660 Karl X Gustav 1622 - 1660
1660 - 1697 Karl XI 1655 - 1697
1697 - 1718 Karl XII 1682 - 1718
Svensk historia / Frågor: svenskt 1500- och 1600-tal |
|
01. Liksom Henrik VIII i England gjorde sig Gustav Vasa till kyrkans överhuvud. Vilka ekonomiska och politiska motiv hade han? Hur kunde han använda sig av den lutherska reformationen?
Samtidigt som Gustav Vasa blev kung hade reformationen (Luthers tankar) börjat spridas i Norden. Genom att anknyta sig till reformationen och den protestantiska kristendomen i början av 1500-talet kunde han bekämpa den rådande katolska kyrka och överta dess makt och framför allt ekonomiska medel. I mitten av 1500-talet förstatligades kyrkan från att ha varit en stat i staten. I slutet av 1500-talet reformerades kyrkan och Sverige blev ett protestantiskt land. (s.118)
02. På vad sätt gör Gustav Vasa skäl för beteckningen riksbyggmästaren?
Gustav Vasa byggde upp en stark statsmakt genom att effektivisera skatteindrivningen (riktad skatt) och göra goda affärer med andra länder (han exporterar överskottet av spannmål som införskaffats genom det hårdnade skattetrycket). (s.119)
03. Varför var bönderna så missnöjda med Gustav Vasas styrelse att de gjorde uppror?
Gustav Vasa hade kommit till makten med hjälp av bönderna, men tackade dem genom skattehöjningar. Särskilt upprörda blev bönderna när kungens fogdar tog klockor, krucifix, mässhakar och andra dyrbarheter från deras kyrkor. (s.120)
04. Hur bar sig Gustav Vasa åt för att slå ner Dacke-upproret?
Det allvarligaste bondeupproret kom på 1540-talet under Nils Dackes ledning. Gustav Vasa lyckades föra en effektfull och listig propaganda för att återfå bönderna på sin sida samtidigt som han genomförde en handelsblockad mot smålänningarna. Genom att lova bönderna skattelättnader och genom att lägga skulden på smålänningarna underlättade för Gustav Vasa att döda upprorsledaren och upproret var därmed kväst. Efter Dackefejden (1544) införs en lag som säger att tronen ska ärvas av den förstfödde sonen. (s.120f)
05. Sturemorden och Linköpings blodbad är två exempel på den maktkamp som rådde i Sverige under Vasasönernas tid. Klargör.
Gustav Vasas son Erik XIV, en riktig renässansfurste, utvecklar paranoida tendenser. Alltså han blir sjukligt misstänksam och rädd för att bli störtad. Han avrättar vissa ur Stureätten och låter avrätta dem och några andra ur adeln. Denna händelse har fått namnet Sturemorden. Händelsen följs av uppror och Erik XIV avsattes och hans lillebror Johan III (också kung i Polen) fick ta över. Johans son Sigismund tar över efter fadern, men störtas av sin farbror (alltså Johan III:s bror) Karl IX. Karl IX låter år 1600 avrätta några av Sigismunds förtrogna och denna händelse har kallats Lindköpings blodbad. (s.121)
06. Under 1600-talets första hälft stärktes den svenska adelns ställning både politiskt och ekonomiskt. Hur gick det till?
Högadeln återfår en del av det förlorade inflytande 1611 när Karl IX dör. Hans son Gustav II Adolf är ännu omyndig och det uppstår ett ”glapp” i styrelseskicket som adeln utnyttjar. Högadelns främste företrädare Axel Oxenstierna får ”makttillträde” som utökas när kungen stupar i det trettioåriga kriget 1632. Hans dotter Kristina är då knappt 6 år och Sverige styrs av en förmyndarregering med Axel Oxenstierna och hans närmaste i toppen. Kronans finansiella problem led till att gods såldes till adeln som på så vis blev allt mer rikare (s.122f).
07. Varför var inflytandet över den ryska marknaden och sjöfarten på Östersjön så viktiga för Sverige på 1500-1600-talen? Vilka svenska erövringar garanterade detta inflytande?
Sveriges ambition är att få kontroll över handeln på Östersjön inleds 1561 genom att kung Erik XIV besätter norra Estland och i slutet av 1500-talet förklarar Sverige krig mot Ryssland (kriget i Narva) och lyckas 1617 få ut Ryssland från Östersjön genom att överta Finland. 1620 förs krig med Preussiska Polen och 1629 skrivs ett fredsavtal som ger Sverige stora inkomster från Polsk Preussiska hamnar. På sommaren 1630 landstiger Gustav II Adolf Pommern som ligger i Nordtyskland (kolla upp). Med hjälp av Franskt ekonomiskt och militärt stöd inleder Sverige kriget mot det tysk-romerska riket vid Lützen (1632) där Gustav II Adolf stupar. Och i den Westfaliska freden 1648 erhåller Sverige ekonomiskt viktiga områden i norra Tyskland. Krigslyckan gör Sverige till stormakt under 1600-talet. (s.124f)
08. Varför avsade sig drottning Kristina Sveriges krona? Vilken faktor tror du betydde mest? (s.128)
09. Hur bar sig Karl XI åt för att knäcka adelns makt och göra sig enväldig? (s.129)
10. Vad spelar kyrkan för roll när det gällde att befästa det kungliga enväldet? (s.131)
11. Vilken betydelse hade slaget vid Lund 1676? (s.132)
12. Vilka avgörande händelser inträffade under Karl XII:s långa krig? (s.132ff)
13. Hur byggdes det svenska stormaktsväldet upp och hur gick det under? (s.124-s.134)
14. Vad berodde det på att Sverige inte kunde behålla sin ställning som europeisk stormakt? (s.134)
Svensk historia / Svenskt 1700 |
|
Norden styrdes under 1700-talet från två huvudstäder. Dessa var Köpenhamn och Stockholm. I Köpenhamn satt en enväldig kung som styrde de områden som idag motsvarar Danmark. I Stockholm satt också en kung men han var mest en symbol. Istället så sammanträdde här regelbundet en riksdag. Denna riksdag hade omkring 1000 ledamöter. 1718 avskaffades de fyra stånden enväldet och en ny regeringsform infördes 1721. Enligt den nya regeringsformen skulle nu makten fördelas mellanriksdagen, riksrådet och myndigheterna. Detta var början till frihetstiden. Under denna tid fanns det två partier. Det ena partiet ville undvika krig dessa kom att kallas för mössorna. Deras motståndare ville ha revansch mot ryssarna, dessa kallades för hattarna. (alltså hattarna ville kriga medan mössorna ville bevara fred). Mot slutet av frihetstiden växlade de båda partierna flera gånger vid makten. Kung Gustav III utnyttjade situationen och kallade partiväxlingarna för revolutioner. För att rädda fosterlandet genomförde han 1772 en statskupp. Gustav III återinförde kungligt envälde i Sverige. Detta var slutet på frihetstiden.
Sverige och liberalismen
Precis som i övriga Europa innebar perioden 1815-1870 en tid av stora omvälvningar. Gränserna i Norden drogs om; Sverige förlorade den finska rikshalvan till ryssarna 1809 och Danmark förlorade Norge 1814. Det var också de nya tankarnas tid.
Efter Gustav III död styrdes Sverige av hans son Gustav IV Adolf. Denna hatade Napoleon och förde en utrikespolitik efter detta hat. Frankrikes vänner blev alltså Sveriges ovänner. Därför råkade Sverige i krig med Ryssland. Men kriget hade kostat Sverige Finland. 1808 tvingades svenskarna att överlämna Finland till Ryssland. Kungen hade fört en skit dålig politik som ledde till att han avsattes genom en statskupp 1809. Gustav IV l Adolf ämnade Sverige för gott. Männen bakom kuppen lyckades att utarbeta en ny regeringsform. Regeringsformen kompletterades med ytterligare tre lagar. Dessa var Successionsordningen (denna beskriver vem som får ärva tronen), tryckfrihetsförordningen (all censur avskaffades) och riksdagsordningen (riksdagen skulle bestå av de fyra stånden).
1700-talets svenska näringsliv hade varit under stränga regler. Nu började man få tankar om ett fritt näringsliv. Nu var det dags för lite reformer och riksdagen fattade beslut om att hantverksyrkena skulle vara öppna för alla, även kvinnorna. Handeln skulle liberaliseras. Handel och industri öppnades förr alla medborgare. Man inrättade skolor med godkända skolor i varje kommun. Alla barn från 7 till 13 år skulle gå till dessa skolor och lära sig att skriva och läsa.
1800-talet förde också med sig möjligheter för information och debatt i samhällsfrågor. Att uttrycka åsikter och sprida upplysning hade tidigare varit kungens och kyrkans sak. Men nu fanns det föreningar, tidningar och tidskrifter som riktade sig till arbetarklassen och medelklassen. Pressen utsatte riksdagen och regeringen för granskning och kritik. Föreningar gav medborgarna möjlighet att själva skapa en åsikt och opinion och påverka politiken. Tidningarna levererade orädd och slagkraftiga kritik av kung och hov och de konservativa riksdagsmännen.
Nu var det också dags att ta bort de fyra stånden i riksdagen. Med andra ord avskaffades ståndriksdagen och ersattes 1866 av en tvåkammarriksdag. Alltså: i början av 1800-talet förändrades Norens gränser. Sverige förlorade Finland till Ryssland och Danmark tvingades släppa Norge som från och med 1814 var i union med Sverige. Alla länderna fick nya grundlagar. De nya författningarna var ett resultat av liberalismens frammarsch i Norden. Det viktigaste arvet av de liberala reformerna var folkskolereformen. Denna gav skolutbildning åt hela folket. Till de liberala framgångarna kan också avskaffandet av ståndriksdagen räknas.
De fyra stånden
1700-talet är de stora förändringarnas århundrade. Efter Karl XII död försvagas kungamakten. Adelns makt ökar liksom riksdagens där två partier, hattar och mössor strider om makten.
Nyttan och förnuftet
Riksdagen satsar på näringsliv, vetenskap och nya uppfinningar. Nyttan är det stora modeordet. Allt skall tillverkas inom landet Drottning Lovisa Ulrika odlar silkesmask på Drottningholm och Jonas Alströmer försöker lära svenskarna att äta potatis.
Revolutionen i Sverige
1772 tar den unge Gustav III tillbaka en del av kungamakten. Kungen är mer road av teater, litteratur och konst än av vetenskap och han instiftar Svenska Akademin.
Han för också krig mot Ryssland. Gustav III ville minska ryssarnas ställning i Östersjön och planerade ett krig mot Ryssland. Problemet var att få kriget godkänt. Han ville ej starta ett anfallskrig utan ständernas samtycke. Därför planerade han att en grupp egna soldater i kosackuniformer skulle anfalla en svensk postering i Savolaks, Finland natten den 28 juni 1788 för att tvinga fram ett krig. Planen behövde dock ej genomföras för samma natt gick en rysk patrull av misstag över gränsen och därmed kunde Ryssland stämplas som angripare.
Avgörandet i kriget föll den 9 juli 1790 då den svenska och den ryska flottan drabbade samman i Svensksund. Svenskarna vann sitt största sjöslag någonsin. Ryssarna förlorade 52 fartyg och 9000 man, svenskarna endast 6 fartyg och 300 man. Efter denna förlust undertecknade den ryska kejsarinnan Katarina fredsförhandlingarna. Några landavträdelser gjorde dock ej Ryssland vid freden.
1789, samma år som franska revolutionen bryter ut, stärker Gustav III sin makt i en ny statskupp. Bönderna får nu rätt att köpa adelsjord och att jaga på egen mark. Vanliga människor får rätt att inneha landets ämbeten.
Gustav III skjuts vid ett attentat på operan i Stockholm den 16 mars 1792 av officeren Jacob Johan Anckarström.
Förlusten av Finland
Gustav IV Adolfs regeringstid blir kort. Ett illa skött krig mot Ryssland 1808 - 1809 slutar med att Sverige förlorar Finland. Ett annalkande krig med Danmark och Frankrike gjorde att Sverige tvingades att disponera sina styrkor på två fronter. 1808 kapitulerade Sveaborgs fästning vilket var ett hårt slag för det svenska försvaret av Finland.
Den 17 september 1809 i Fredrikshamn undertecknades freden med Ryssland som innebar att Finland och Åland avträddes. Detta var den tyngsta freden i vår historia. En tredjedel av landet och en fjärdedel av dess befolkning gick förlorade. Finland hade då varit svenskt sedan 1323.
Stockholm låg inte längre i rikets mitt.
Ämbetsmännen och officerarna var starkt missnöjda med kungen som avsätts. Efter många turer väljs Jean Baptiste Bernad Bernadotte till Sveriges kronprins.
Fler vetenskapsmän än någonsin stiger fram i rampljuset. Carl von Linné reser land och rike runt för att för att leta efter nya möjligheter att odla och tillverka.
Svenska regenter
1718 - 1720 Ulrika Eleonora 1688 - 1741
1720 - 1751 Fredrik I 1676 - 1751
1751 - 1771 Adolf Fredrik 1710 - 1771
1771 - 1792 Gustav III 1746 - 1792
1792 - 1809 Gustav IV Adolf 1778 - 1837
Frågor och svar till 1700-talet
01. Varför kallas perioden 1720 - 1772 i Sveriges historia för frihetstiden?
Det kungliga enväldet ersattes av en tid med mera frihet. (s.145)
02. Hur var den politiska makten under denna tid fördelad mellan kung, råd och riksdag?
Rikstadens 4 stånd (ständerna) bestämma villkoren för kungamakten och rådet där kungen var ordförande var landets regering där beslut röstades fram (kungen hade två röster medan alla andra hade en). (s.145)
03. Vad var sekreta utskottet?
Det sekreta utskottet var ett hemligt utskott som hade hand om utrikespolitik och Sveriges finanser. (s.145)
04. Kanslipresidenten var en av rådsherrarna men han var dessutom chef för Kungliga Majestets kansli d.v.s. hela den statliga förvaltningen motsvarande alla departement nu). Jämför hans maktställning med vår nuvarande statsministers!
Nuvarande statsminister har en bråkdel av den makt och inflytande som 1700-talets kanslipresident hade. (s.146)
05. Vilken grundlagsbestämmelse om rådets ställning var det som möjliggjorde parlamentarism under frihetstiden? Vilka förändringar ifråga om riksrådet inträffade t.ex. 1738 och 1765 enligt parlamentarismens spelregler?
Rådet fick inte ta egna beslut utan att riksdagen först beslutat om saken. Något som också underlättade parlamentarismen var genomförandet av tryckfrihetsförordningen (censuren avskaffades förutom när det gällde religiösa skrifter). Detta underlättade regimkritik och om riksdagen misskötte sig kunde de bli avsatta vilket också hände 1738 då det skedde ett maktskifte från mössor (liberaler) till hattar (konservativa). Det omvända, från mössor till hattar, skedde 1765. (s.146)
06. Vilka krig förde Sverige under frihetstiden, och hur gick de?
Hattarna inledde vid makttillträde genast två krig: 1) revanschkriget mot Ryssland och 2) sjuårskriget. Båda krigen slutar i nederlag. (s.146)
07. Hur tillämpades merkantilismens idéer i Arvid Horns, respektive hattarnas politik? Varför blev det inflation? Vilka reaktioner följde när de yngre mössorna ändrade den ekonomiska politiken l765?
Hattarna genomdriver en hårdför merkantilism vilket innebär mer export och mindre import. Man ska gynna inhemska företag genom att beskatta icke-svenska företag hårdare och till och med förhindra import. De egna manufakturerna (företagen, fabrikerna, entreprenörerna) gynnades genom lån och understöd och för att klara detta ekonomiskt tryckte man mer sedlar vilket fick ödesdigra konsekvenser då Sverige drabbades av en våldsam inflation, eftersom sedelmängden blev för stor i förhållande till varuutbudet. Hattarna avsätts och mössorna är åter vid makten. De inför en ”svångremspolitik” genom att minska anlagen till järn- och textilindustrin och genom att göra en del lyxvaror dyrare och till och med förbjuda andra. Mössorna vill satsa på jordbruket och bekämpa merkantilismen. (s.146f)
08. Vad är förklaringen till att Gustav III:s revolution den 19 augusti gick så snabbt och oblodigt?
Sverige befann sig i ekonomisk (på grund av missväxtår) och politisk kris (motsättningar mellan partierna: hattarna och mössorna) och man la all tilltro på att kungen Gustav III skulle få Sverige ur krisen. Han återinförde en stark kungamakt och satte slut för frihetstiden och hade stora delar av folket med sig, speciellt militärkåren var lojala rojalister. Mössornas liberala politik innebar minskad militärmakt, stopp av merkantilistiska stödpaket till inhemska företag och en allmän sparsamhet som bidrog till att fler blev arbetslösa De flesta hoppades på att kungen skulle införa sociala reformer som skulle bekämpa nöden i riket. (s.148)
09. Hur förändrades det Svenska statskicket 1772, respektive 1789?
1772: Kungen skulle styra Sverige. Lagstiftningsmakten delades mellan kung och ständer. Adeln motsatte sig maktfördelningen så kungen vände sig till folket för att vinna i popularitet avskaffade han spritmonopolet och folk fick bränna brännvin för husbehov. 1789 ökas kungens makt ytterligare i förenings- och säkerhetsakten som förbjöd ständerna att komma med lagförslag, rådet avskaffades och kungen fick ensam bestämma vilka krig man skulle föra och hur statsförvaltningen (statsfinanserna) skulle skötas. Han inleder ett krig mot Ryssland 1790 som utkämpas vid Viborgska viken. Ett blodigt slag som slutar i seger. (s149f)
10. Varför blev adelsmännen alltmer missnöjda med Gustav III:s regering?
Adelns privilegier minskas successivt, speciellt genom att den s.k. frälsejorden (jord som adeln hade rätt till) delades ut till icke-adliga civila och militära ämbetsmän. (s.150)
11. Hur bedömer du Ankarströms motiv för att mörda kungen? Vad är ditt eget omdöme om Gustav III och om Anckarström? Om någon lyckats mörda Hitler - hur skulle du bedöma honom? Hur skulle du döma Olof Palmes mördare?
Svaret är högst subjektivt. Det man kan fråga sig är om Kapten Anckarström är en ondsint mördare eller befriar han Sverige från en ondsint tyrannisk kung? (s.150)
12. Hur påverkade kriget under 1700-talet - t.ex. Sveriges krig mot Ryssland 1788-90 - dödligheten bland soldaterna, bland civilbefolkningen? Vilka andra faktorer orsakade stör dödlighet?
Befolkningen i Sverige ökade kraftigt under Frihetstiden (början av 1700-talet). Födelsetalen var höga och varje kvinna födde i genomsnitt nio barn (vart femte barn dog under det första levnadsåret). Medellivslängden var 45 år. I slutet av 1700-talet, vid Gustav III inträde och Frihetstidens slut sjönk befolkningsmängden kraftigt på grund av missväxtår, krig och sjukdomar (mässlingen, tyfus, rödsot, kikhosta och smittkoppor). De flesta som dog, dog i sjukdomar. Till och med i krig då kronans skepp och förläggningarna blev rena smittohärder; i ryska kriget t.ex. så dog 20 000 i sjukdomar och bara 1500 i strid. Värre blev det när de hemvändande soldaterna spred smittan vidare och så drabbade sjukdomarna civilbefolkningen också. (s.151)
Svensk historia / Svenskt 1800 |
|
Unionen med Norge
Efter förlusten av Finland planerade Sverige att erövra Norge från Danmark. Upprinnelsen var Napoleon krigen. Napoleon hade belägrat Svenska Pommern. År 1813 började svenska trupper överföras till Pommern. Ryssland och Preussen lovade stödja Sverige. Efter fältslagen i Nordtyskland tågade Karl Johan 1813 med den svenska armén mot Danmark. Danskarna besegrades på 4 dagar och i freden i Kiel 1814 erhöll Sverige Norge.
Norge skulle vara ett eget kungadöme i union med Sverige. Norrmännen protesterade och Karl Johan marscherade in med den svenska krigsvana armén.
Det blev en union med Sverige och Norge hade svenska kungar tills unionen upplöstes 1905.Freden, vaccinet och potäterna
Jordbruket är fortfarande basen i vår ekonomi men genomgår stora förändringar. Åkermarken ökar genom nyodling. Dikning och växelbruk höjer avkastningen. Med undervisning och kampanjer introduceras nya grödor (bl a potatisen), förbättrade odlingsmetoder och effektivare redskap.
Freden, vaccinet och potäterna är tre viktiga förutsättningar för utvecklingen.
Samhället reformeras
1800-talets mitt är de många reformernas tid.
folkskolestadgan 1842. Lika arvsrätt för man och kvinna 1845. Myndighet för ogift kvinna 1858. Skråtvånget avskaffades 1846. Tvåkammar riksdag istället för ståndsriksdag 1865.Sverige industrialiseras
Industrialiseringen startar vid seklets mitt. Först ut är sågverksindustrin. Många sågverk anläggs längs norrlandskusten. Det gamla bondesverige förändras i grunden. Nya samhällen växer upp och en industriarbetarklass växer fram. År 1900 arbetar nästan var tredje löntagare i industrin.
I Medelpad uppfördes 1849 den första ångsågen i Sverige och den efterföljdes snart av så många andra liknande anläggningar att Sundsvalldistriktet blev ett av Sveriges viktigaste industriområden med förbindelse med länder på alla håll i världen. Från ångsågen var steget inte långt till massaindustrier och pappersbruk.
Med järnvägarna knöts Sverige ihop på ett helt nytt sätt. Järnvägar började anläggas i mittan av århundradet och 1862 invigdes den första linjen, västra stambanan. Transport av gods kunde nu även göras till lands.
Ångmaskinen skulle också revolutionera sjöfarten. Med ångbåtar blev man mindre beroende av väder. Det dröjde dock till sekelskiftet innan antalet ångfartyg kom upp i samma mängd som segelfartygen, inom transportnäringen.
Skalden Elias Sehlstedts myntade det kända ordspråket
"Och såg vid såg jag såg, varhelst jag såg" efter att ha besökt Sundsvall och tagit intryck av den stora mängden sågverk i området.Folkrörelserna föds
De sociala och ekonomiska förändringarna är bakgrunden till folkrörelserna;
arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen.
Målen är 8-timmars arbetsdag, statskyrkans avskaffande och alkoholförbud. Kravet på allmän rösträtt växer. Rösträtt grundas på inkomst eller förmögenhet och endast 20% av myndiga män får rösta. År 1909 införs allmän rösträtt för män men inte förrän 1921 får kvinnor rösta.När liberalen Nils Edén och socialdemokraten Hjalmar Branting gemensamt bildar regering 1917 är parlamentarismen (dvs makten hos riksdagens majoritet) genomförd i praktiken.
Emigrationen
Under 1800-talet började många svenskar drömma om Amerika. De första som sökte sig dit gjorde det i protest mot Sverige. Det var liberaler, frikyrkliga eller nykterister som protesterade mot det konservativa Sverige.
I mitten av 1800-talet kom en ny ström av Amerika resenärer. Denna gång var det jordlösa drängar och bondsöner som gav sig iväg för att odla egen jord i det nya landet.
Två svåra missväxt år efter varandra på 1860-talet satte fart på emigrationen och enbart 1869 utvandrade 40.000 personer.
Mot slutet av 1800-talet kom de flesta utvandrarna från sydvästra Sverige men strax efter år 1900 började även norrlänningarna ge sig iväg.
En stor andel av de som utvandrade till Amerika slog sig ned i Chicago och delstaten Minnesota.Mellan åren 1820 och 1930 emigrerade över en miljon svenskar till Amerika. det betyder att år 1910 levde var 5:e svensk i USA.
Svenska regenter
1809 - 1818 Karl XIII 1748 - 1818
1818 - 1844 Karl XIV Johan 1763 - 1844
1844 - 1859 Oskar I 1799 - 1859
1859 - 1872 Karl XV 1826 - 1872
1872 - 1907 Oskar II 1829 - 1907
Frågor och svar till 1700-talet
01. Hur försökte man under Gustav IV Adolfs tid hindra att franska revolutionens idéer skulle sprida sig i Sverige?
När Gustav III mördades på maskeradbalen efterlämnades kungamakten till hans son Gustav IV Adolf. Fram till hans 18-årsdag styrdes Sverige av en förmyndaregering. Upplysningstidens revolutionära idéer hade bidragit till konungamordet och kritiken mot monarkin växte. Detta motarbetade Gustav IV Adolf genom att förbjuda spridningen av revolutionära idéer. Det gjorde han effektivt genom att kontrollera kyrkan, teatrarna, tidningarna och universiteten. (s.192)
02. Vilka motiv hade Gustav IV Adolf när han lät Sverige stå på Storbritanniens sida i Napoleon-krigen? På vilket sätt ledde denna politik till förlusten av Finland?
Gustav IV Adolf var fientligt inställd till Frankrike och ställde sig på Storbritanniens sida i kampen mot Napoleon. Frankrike och Ryssland hade slutit en pakt och när Ryssland anföll Sverige ställde sig Danmark på Rysslands sida och Sverige led stora krigsförluster och förlorade hela Finland till Ryssland 1809. Detta var den hårdaste fred som Sverige någonsin slutit – en tredjedel av rikets yta gick förlorad. (s.192)
03. Med regeringsreformen 1809 fick även Sverige ett statsskick där makten delades. Vilka likheter och skillnader finner du mellan hur makten fördelats i Sverige och i Förenta staterna enligt 1789 års unionsförfattning?
Gustav IV Adolf avsattes vid en oblodig statskupp 1809 och här slutar det gustavianska enväldet. Samma år antogs en ny regeringsform som gällde ända fram till 1975.
Reformen innebar:
- den styrande makten låg hos kungen, men hans rådgivare (statsråden) var ansvariga inför riksdagen
- Riksdagen ansvarar för beskattningen
- Lagstiftande makten delades mellan kung och riksdag
- Högsta domstolen utövade den dömande makten
Sammanfattningsvis infördes det en tydlig maktdelning: en decentralisering (s.193)
Den amerikanska författningen tillämpar Montesquieus maktfördelningslära: Den styrande makten utövas av en folkvald president, den lagstiftande av kongressen (USA:s riksdag) och den dömande makten ligger hos Högsta domstolen. (s.162)
04. Den svenske tronföljare Karl Johan valde en helt annan utrikespolitik än man väntat sig. Vad gav den för resultat, och hur gick det till?
Gustav IV Adolfs farbror hertig Karl (Karl XIII) valdes till efterföljare till Gustav IV Adolf. När han blev alltför gammal fanns där ingen tronföljare för han hade ingen son som kunde ta över tronen. Tronföljden löstes genom att man tog en av Napoleons generaler Jean Baptiste Bernadotte och utsåg honom till Sveriges konung. Han anlände till Sverige 1810 och tog sig namnet Karl XIV Johan. Varför man vände sig till Frankrike för att hitta sin kung var för att ta revansch mot Ryssland, men Karl XIV sluter istället en pakt (ett politiskt och militärt samarbete) med Ryssland och strävade efter att förvärva (inta militärt) Norge. (s.193f)
05. Varför firar Norge sin nationaldag den 17 maj?
Sverige intar Norge 1813, men Norge gör revolution och 17 maj 1814 genomförs att Norge ska vara ett självständigt kungarike med egen grundlag och egen kung. Men de måste acceptera unionen med Sverige. (s.194)
Svensk historia / Svenskt 1900 |
|
Svenska regenter
1907 - 1950 Gustav V 1858 - 1950
1950 - 1973 Gustav VI Adolf 1882 - 1973
1973 - Karl XVI Gustav 1946 -
Svensk historia / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)