 |
Kalla kriget
|
Se till Sovjets resa mot att bli stormakt och ställ det mot USA väg till stormaktsrollen. Förklara kalla kriget utifrån ett ideologisk, maktpolitiskt och marknadsekonomiskt perspektiv. Välj någon av följande konflikter: Ungernrevolten, Cubakrisen eller Vietnamkriget. Nyckelord: industrialisering, kollektivisering, liberalism, socialism, kommunism, Jaltakonferensen, järnridån (Churchill), imperialism, marknadsandelar (nya marknader), Truman-doktrinen, luftsluss, prestige, stormakter, atomvapen, rymdkapplöpningen och världsherravälde.
Mål
Du ska se till förändringsprocesser utifrån kalla kriget. Se till kalla krigets orsaker och följder utifrån några enskilda personers betydelse. Det gäller att också se till kalla kriget utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften. Du ska också jämföra kalla kriget med mer aktuella krig, t.ex. kriget i Syrien. Detta gör man genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: kalla kriget.
Modern historia / Kalla kriget |
 |
Ända sedan andra världskrigets slut hade det pågått en maktkamp mellan de tidigare allierade; Sovjetunionen på ena sidan och USA, England och Frankrike på den andra sidan.
Till en del handlade det om hur efterkrigstidens Europa skulle utformas. (se karta). Tydligast blev motsättningarna i Berlin, som hade delats i fyra ockupationszoner, en under sovjetisk kontroll; Östberlin, övriga under Frankrikes, Englands respektive USA:s kontroll; Västberlin. När det stod klart att Tyskland skulle komma att delas hamnade västmakternas ockupationszoner som en ö mitt i den Sovjetkontrollerade östra tyska ockupationszonen. Båda sidorna hade stor militär närvaro och i Berlin blev det kalla kriget mycket tydligt.
Senare skulle de två stormakterna på många håll i världen försöka hävda sina intressen och på olika sätt försöka utöka sitt inflytande utan att hamna i direkt konfrontation med varandra, inte minst i tidigare kolonier eller fattiga länder i tredje världen.
Vietnamkriget och Afghansk-sovjetiska kriget bör ses i ljuset av detta.
Men under Kubakrisen var en direkt militär konfrontation mellan USA och Sovjetunionen mycket nära.
Kalla kriget var alltså en period av spänning och konfrontation som varade från slutet av andra världskriget till början av 1990-talet mellan två ideologiska och politiska supermakter - Förenta staterna och Sovjetunionen (USA och USSR). Det var ingen direkt militär konflikt mellan de båda sidorna, men det fanns en ständig risk för krig och en intensiv kapprustning. Kalla kriget slutade officiellt 1991 med Sovjetunionens fall och upplösning.
USA representerade kapitalism och demokrati, medan Sovjetunionen stod för socialism och kommunistisk planekonomi. Dessa ideologiska skillnader ledde till en djup splittring mellan de två supermakterna.
Efter andra världskrigets slut delades Europa i två politiska och militära block - Västblocket, lett av USA och dess allierade, och Östblocket, lett av Sovjetunionen och dess satellitstater. Den delade staden Berlin blev ett symboliskt epicentrum för konflikten.
Både USA och Sovjetunionen satsade stora resurser på att utveckla sina militära styrkor, inklusive kärnvapen. Detta ledde till en farlig kapprustning och skapade en ständig rädsla för kärnvapenkrig.
Istället för direkta konfrontationer mellan USA och Sovjetunionen utkämpades många mindre konflikter runt om i världen, kända som proxykrig. Exempel på dessa inkluderar Koreakriget, Vietnamkriget och Afghanistankriget.
Under Kalla kriget tävlade USA och Sovjetunionen om överlägsenhet i rymden. Detta kulminerade i att Sovjetunionen blev det första landet att sända en människa, Yuri Gagarin, i omloppsbana runt jorden år 1961.
På 1970- och 1980-talen inleddes en period av avspänning mellan de två supermakterna. Detta ledde till nedrustningsavtal och försök att minska spänningen och risken för krig.
Modern historia / 20 nyckelord |
|
- Kalla kriget: Den period av spänning och konflikt mellan USA och Sovjetunionen efter andra världskriget.
- Kapprustning: Tävlan mellan de två supermakterna om att utveckla och skaffa sig större militär kapacitet.
- Järnridån: Metaforiskt uttryck för den politiska och ideologiska uppdelningen av Europa mellan öst och väst.
- NATO: Nordatlantiska fördragsorganisationen, en militärallians bildad av västländerna som ett svar på den sovjetiska expansionen.
- Warszawapakten: Militärallians bildad av Sovjetunionen och dess östblockländer som en motreaktion till NATO.
- Berlinblockaden: Sovjetunionens blockad av Västberlin för att förhindra västmakternas tillgång till staden under 1948-1949.
- Kubakrisen: Den nära konfrontationen mellan USA och Sovjetunionen över placeringen av sovjetiska kärnvapen på Kuba 1962.
- Kärnvapenkapprustning: Tävlingen mellan USA och Sovjetunionen om att utveckla och förbättra kärnvapenarsenalen.
- Det kalla krigets proxykrig: Väpnade konflikter som ägde rum i olika delar av världen, där USA och Sovjetunionen stödde olika sidor utan att direkt attackera varandra.
- Tredje världen: Term som användes för att beskriva länder som inte var allierade med någon av supermakterna och ofta drabbades av inblandning och påverkan från båda sidor.
- Avspänningspolitik: Perioder av minskad spänning och försök till dialog och samarbete mellan USA och Sovjetunionen.
- Propaganda: Användning av medier och information för att påverka och manipulera människors åsikter och lojaliteter under kalla kriget.
- Muren i Berlin: Den fysiska uppdelningen av Berlin med en mur som skilde öst och väst och symboliserade delningen av Europa.
- SALT-fördrag: Fördrag mellan USA och Sovjetunionen för att begränsa produktionen av kärnvapen och vapenkapplöpning.
- Perestrojka: Politisk och ekonomisk reformpolitik som genomfördes av Michail Gorbatjov i Sovjetunionen för att modernisera landet.
- Glasnost: Öppenhet och ökad yttrandefrihet som Gorbatjov införde i Sovjetunionen för att minska hemlighetsmakeriet.
- Vietnamkriget: En konflikt mellan Nordvietnam (stött av Sovjetunionen) och Sydvietnam (stött av USA) som blev en symbol för det kalla krigets proxykrig.
- Berlinmurens fall: Händelsen 1989 då Berlinmuren revs och markerade slutet på det kalla kriget och Tysklands återförening.
- Mutually Assured Destruction (MAD): Doktrin som antogs av USA och Sovjetunionen som innebar att om en av parterna angrep med kärnvapen skulle den andra parterna svara med förödande konsekvenser.
- Kärnvapennedrustning: Försöken att minska och eliminera kärnvapenarsenalen genom internationella avtal och förhandlingar mellan supermakterna.
Modern historia / Berlinkrisen |
|
Efter andra världskriget delades Tyskland in i fyra ockupationszoner, men de tre västliga (Storbritanniens, Frankrikes och USA:s) enades och blev Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) 1948.
Den forna huvudstaden Berlin delades på samma sätt också in en väst och en östdel.
Modern historia / Koreakriget |
|
Koreakriget var en väpnad konflikt på Koreahalvön som pågick från 25 juni 1950 och som avslutades med vapenstillestånd från den 27 juli 1953. Konflikten pågår tekniskt sett fortfarande i dag. En fredsdeklaration skrevs under i Pyongyang den 4 oktober 2007, med målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal.
Före det formella krigsutbrottet ägde ett stort antal militära konfrontationer rum. Kriget började med att Nordkorea angrep söder om den 38:e breddgraden. Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 27 juni en resolution som uppmanade medlemsstaterna att undsätta Sydkorea. Sovjetunionen bojkottade vid denna tid säkerhetsrådet och kunde därför inte lägga in sitt veto.
FN-styrkor ledda av USA gick in på Sydkoreas sida, medan Nordkorea senare mottog hjälp från Kina. Kriget övergick snart i ett dödläge. Tre år senare enades parterna om ett "tillfälligt" vapenstillestånd som råder än i dag (2012).
De mänskliga förlusterna i kriget var stora: Sydkorea förlorade cirka en miljon, Nordkorea cirka en miljon, Kina troligen cirka 600 000, USA drygt 36 000 och övriga FN-länder cirka 3 000 man.
Modern historia / Kubakrisen |
|
Kubakrisen betecknar de dagar i oktober 1962 då supermakterna USA och Sovjetunionen stod på randen till kärnvapenkrig efter att Sovjet placerat kärnvapenbaser på Kuba.
Efter USA:s attack sökte Fidel Castro även militär hjälp från Sovjetunionen. Den 14 oktober 1962, flög amerikanska spaningsflygplan över Kuba och tog flygbilder där det visade sig att Sovjetunionen höll på att bygga baser för ballistiska robotar. Om de färdigställdes, analyserna sade att vissa kunde vara avfyrningsklara efter 10 dagar, skulle det innebära att Sovjetunionen skulle kunna nå stora delar av den Nordamerikanska kontinenten med kärnvapen, något som amerikanerna ville förhindra.
Länge var ett flyganfall följt av ytterligare en invasion ett alternativ som låg nära till hands, men man fruktade motåtgärder som snabbt kunde leda till ett fullskaligt krig. USA trodde, att om de ingrep militärt, skulle Sovjetunionens första motåtgärd ske i Berlin, och att upptrappningen därefter snabbt skulle leda till ett kärnvapenkrig. Detta satte igång en 13 dagar lång diplomatisk konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som flera gånger höll på att eskalera.
Inom den amerikanska regeringen fanns det många militärer i höga positioner som var mycket positiva till ett militärt ingrepp och friskt drev på ett sådant. Men den amerikanske presidenten John F. Kennedy valde, efter planering med sitt säkerhetsråd, att istället blockera all sjöfart till Kuba så att sovjetiska fartyg inte kunde föra in mer utrustning och färdigställa samtliga raketramper. Då en blockad är en krigshandling, valde USA, efter att ha diskuterat frågan med OAS (Organisation of American States), att istället kalla handlingarna för en karantän.
Denna plan offentliggjordes tillsammans med faktumet om sovjetiska mediumdistansrobotar på Kuba i ett direktsänt TV-tal, den 22 oktober, och karantänen kom att träda i kraft den 24 oktober.
Modern historia / Vietnamkriget |
|
Vietnamkriget[b] var en militär konflikt under kalla kriget som utspelades i Vietnam, Laos och Kambodja från 1 november 1955 till Saigons fall den 30 april 1975. Detta krig följde Indokinakriget och utkämpades mellan å ena sidan den sydvietnamesiska befrielserörelsen FNL och Nordvietnam, och å andra sidan Sydvietnams regering och USA med stöd av en del andra antikommunistiska nationer.
Kriget slutade med nordvietnamesisk seger och Vietnams förening under ledning av kommunistiska Vietnams Arbetarparti från Nordvietnam. Konflikten hade sin bakgrund i det tidigare Indokinakriget under åren 1946–1954, som ledde till Vietnams delning längs sjuttonde breddgraden. Nordvietnam stod under ledning av Ho Chi Minh och i Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president år 1955. Under krigsåren fick Nordvietnam stöd från Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam stöddes av USA.
Modern historia /Stöd i arbetet |
|
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
3. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
4. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
5. Ideologi = en sammanställning av idéer som utgör grund för ett system.
6. Nationalism = fosterlandskärlek.
7. Liberalismen bygger på frihet både för individen och marknaden och statens inflytande ska vara så litet som möjligt.
8. Konservatismen bygger på bevarande där staten ska skyddas mot förändringar och yttre hot.
9. Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
10. Motsättningar mellan: kommunism och kapitalism och demokrati och diktatur. Kommunismen bygger på en socialistisk idé, men i Sovjet verkställs kommunismen, men starkt styrd av en stalinistisk diktatur. Kapitalismens högfäste blir den unga nationen: USA.
11. På Jaltakonferensen delas Europa upp i två delar: en västlig och en östlig del och däremellan dras en järnridå. En tydlig gräns skär Tyskland/Berlin i två delar: Berlinmuren som rivs när Sovjet faller.
12. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
13. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
14. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Modern historia / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)