www.larare.at

Modern historia

Innehållsförteckning -

 

 

 

 

 

Modern historia / Kalla kriget
 

Ända sedan andra världskrigets slut hade det pågått en maktkamp mellan de tidigare allierade; Sovjetunionen på ena sidan och USA, England och Frankrike på den andra sidan.

Till en del handlade det om hur efterkrigstidens Europa skulle utformas. (se karta). Tydligast blev motsättningarna i Berlin, som hade delats i fyra ockupationszoner, en under sovjetisk kontroll; Östberlin, övriga under Frankrikes, Englands respektive USA:s kontroll; Västberlin. När det stod klart att Tyskland skulle komma att delas hamnade västmakternas ockupationszoner som en ö mitt i den Sovjetkontrollerade östra tyska ockupationszonen. Båda sidorna hade stor militär närvaro och i Berlin blev det kalla kriget mycket tydligt.

Senare skulle de två stormakterna på många håll i världen försöka hävda sina intressen och på olika sätt försöka utöka sitt inflytande utan att hamna i direkt konfrontation med varandra, inte minst i tidigare kolonier eller fattiga länder i tredje världen.

Vietnamkriget och Afghansk-sovjetiska kriget bör ses i ljuset av detta.

Men under Kubakrisen var en direkt militär konfrontation mellan USA och Sovjetunionen mycket nära.

Källa

Modern historia / Berlinkrisen
 

Efter andra världskriget delades Tyskland in i fyra ockupationszoner, men de tre västliga (Storbritanniens, Frankrikes och USA:s) enades och blev Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) 1948.

Den forna huvudstaden Berlin delades på samma sätt också in en väst och en östdel.

 

Modern historia / Koreakriget
 

Koreakriget var en väpnad konflikt på Koreahalvön som pågick från 25 juni 1950 och som avslutades med vapenstillestånd från den 27 juli 1953. Konflikten pågår tekniskt sett fortfarande i dag. En fredsdeklaration skrevs under i Pyongyang den 4 oktober 2007, med målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal.

Före det formella krigsutbrottet ägde ett stort antal militära konfrontationer rum. Kriget började med att Nordkorea angrep söder om den 38:e breddgraden. Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 27 juni en resolution som uppmanade medlemsstaterna att undsätta Sydkorea. Sovjetunionen bojkottade vid denna tid säkerhetsrådet och kunde därför inte lägga in sitt veto.

FN-styrkor ledda av USA gick in på Sydkoreas sida, medan Nordkorea senare mottog hjälp från Kina. Kriget övergick snart i ett dödläge. Tre år senare enades parterna om ett "tillfälligt" vapenstillestånd som råder än i dag (2012).

De mänskliga förlusterna i kriget var stora: Sydkorea förlorade cirka en miljon, Nordkorea cirka en miljon, Kina troligen cirka 600 000, USA drygt 36 000 och övriga FN-länder cirka 3 000 man.

Källa

Modern historia / Kubakrisen
 

Kubakrisen betecknar de dagar i oktober 1962 då supermakterna USA och Sovjetunionen stod på randen till kärnvapenkrig efter att Sovjet placerat kärnvapenbaser på Kuba.

Efter USA:s attack sökte Fidel Castro även militär hjälp från Sovjetunionen. Den 14 oktober 1962, flög amerikanska spaningsflygplan över Kuba och tog flygbilder där det visade sig att Sovjetunionen höll på att bygga baser för ballistiska robotar. Om de färdigställdes, analyserna sade att vissa kunde vara avfyrningsklara efter 10 dagar, skulle det innebära att Sovjetunionen skulle kunna nå stora delar av den Nordamerikanska kontinenten med kärnvapen, något som amerikanerna ville förhindra.

Länge var ett flyganfall följt av ytterligare en invasion ett alternativ som låg nära till hands, men man fruktade motåtgärder som snabbt kunde leda till ett fullskaligt krig. USA trodde, att om de ingrep militärt, skulle Sovjetunionens första motåtgärd ske i Berlin, och att upptrappningen därefter snabbt skulle leda till ett kärnvapenkrig. Detta satte igång en 13 dagar lång diplomatisk konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som flera gånger höll på att eskalera.

Inom den amerikanska regeringen fanns det många militärer i höga positioner som var mycket positiva till ett militärt ingrepp och friskt drev på ett sådant. Men den amerikanske presidenten John F. Kennedy valde, efter planering med sitt säkerhetsråd, att istället blockera all sjöfart till Kuba så att sovjetiska fartyg inte kunde föra in mer utrustning och färdigställa samtliga raketramper. Då en blockad är en krigshandling, valde USA, efter att ha diskuterat frågan med OAS (Organisation of American States), att istället kalla handlingarna för en karantän.

Denna plan offentliggjordes tillsammans med faktumet om sovjetiska mediumdistansrobotar på Kuba i ett direktsänt TV-tal, den 22 oktober, och karantänen kom att träda i kraft den 24 oktober.

Källa

 

Modern historia / Vietnamkriget
 

Vietnamkriget[b] var en militär konflikt under kalla kriget som utspelades i Vietnam, Laos och Kambodja från 1 november 1955 till Saigons fall den 30 april 1975. Detta krig följde Indokinakriget och utkämpades mellan å ena sidan den sydvietnamesiska befrielserörelsen FNL och Nordvietnam, och å andra sidan Sydvietnams regering och USA med stöd av en del andra antikommunistiska nationer.

Kriget slutade med nordvietnamesisk seger och Vietnams förening under ledning av kommunistiska Vietnams Arbetarparti från Nordvietnam. Konflikten hade sin bakgrund i det tidigare Indokinakriget under åren 1946–1954, som ledde till Vietnams delning längs sjuttonde breddgraden. Nordvietnam stod under ledning av Ho Chi Minh och i Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president år 1955. Under krigsåren fick Nordvietnam stöd från Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam stöddes av USA.

Källa

 

 

Modern historia / Kunskapskrav
 

 

 

Modern historia / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)