 |
Revolutionernas tid
|
Den industriella revolutionen inleder den politiska revolutionen och förändrar samhällsstrukturen radikalt i mitten av 1700-talet i England. En viktig förutsättning var effektiviseringen av jordbruket. Tillgången på mat ökade och dödstalet sjönk både när det gällde livsmedel och bekämpningen av sjukdomar. Edward Jenner kommer på hur man vaccinerar mot smittkoppor 1796.
Uppfinningar som ångmaskinen revolutionerar serietillverkningen och fabriker upprättas för att tillverka stora kvantiteter av varor. Industrialiseringen slår först igenom inom textiltillverkningen.
Fabrikerna läggs vid vattendrag och vissa områden blir industriområden. Där samlas produktionen och för att förflytta de stora kvantiteterna krävdes effektivare förskaffningsmedel. Lokomotivet uppfinns och järnvägen byggs ut. Storbritannien var det enda land som industrialiserades före järnvägen, i andra länder var järnvägen en förutsättning för industrialiseringen.
Revolutionernas tid / Nyckelord |
 |
Industriella revolutionen: En omvälvande period av teknologiska och ekonomiska förändringar, inklusive övergången från handarbete till maskinell tillverkning.
Franska revolutionen: En politisk och social revolt som ägde rum i Frankrike och ledde till avskaffandet av monarkin och uppkomsten av en republik.
Amerikanska revolutionen: En självständighetsrörelse som ledde till USA:s oberoende från Storbritannien.
Karl Marx: En filosof och ekonom som förespråkade socialistiska och kommunistiska idéer under denna period.
Nationalism: En stark känsla av samhörighet och lojalitet till en nation, vilket spelade en viktig roll under revolutionstiden.
Liberalism: En politisk ideologi som betonade individens frihet och begränsad statlig inblandning i ekonomi och samhälle.
Kapitalism: Ett ekonomiskt system baserat på privat ägande av produktionsmedel och vinstmaximering.
Mänskliga rättigheter: Idén om att alla människor föds med inneboende rättigheter och värdighet, som framträdde under denna tid.
Nationalförsamling: En församling eller parlament som bildades för att representera folket och lagstifta under revolutionsperioden.
Bastiljen: En medeltida fästning i Paris som intogs av folket den 14 juli 1789, vilket blev en symbol för den franska revolutionen.
Rättvisa: En princip om att ge varje individ eller grupp rättvis behandling och lika möjligheter.
Rättigheter för kvinnor: Strävan efter jämlikhet och kvinnors rättigheter under revolutionstiden.
Konservatism: En politisk ideologi som betonar bevarandet av traditionella institutioner och värden.
Kolonialism: Expansionen och kontrollen av europeiska makter över andra delar av världen, som var en del av den historiska kontexten under denna period.
Slaveri: Institutionen med att äga och utnyttja människor som slavar, som utmanades och ifrågasattes under revolutionstiden.
Folksuveränitet: Principen om att makten och auktoriteten ska utgå från folket som helhet.
Upplysningstiden: En intellektuell och filosofisk rörelse som betonade förnuft, vetenskap och individens rättigheter.
Radikala politiska idéer: Ideologier och politiska strömningar som gick emot etablerade hierarkier och sökte radikala förändringar.
Sociala orättvisor: Ojämlikheter och brist på rättvisa i samhället som utmanades och ifrågasattes under denna tid.
Demokrati: Ett styrelseskick där makten utövas av folket, antingen direkt eller genom valda representanter.
Revolutionernas tid / Amerikanska revolutionen |
|
Nordamerika var en brittisk koloni och den kolonialpolitik man förde förtryckte och utnyttjade folket i Nordamerika vilket ledde till missnöje som i sin tur ledde till revolution.
Självständighetsförklaringen och revolutionskriget inleds med ”The Boston Tea Party” då ett skepp med te i lasten sänktes. 4 juli 1776 förklaras Nordamerika självständigt och får namnet USA. Från början var det 13 kolonier och idag finns det 52 stater. Författningen över den nya nationen skrivs 1789. Den bygger på fransk förlaga á la Montesquieu. Den styrande makten utövas av en folkvald president, den lagstiftande av kongressen (USA:s riksdag) och den dömande av högsta domstolen. George Washington väljs till förste president.
Revolutionernas tid / Franska revolutionen |
|
Du kan börja med att fråga dig varför den franska revolutionen uppstod? Därefter kan du se till Upplysningen och dess påverkan på den industriella revolutionen (fokus på betydelsefulla råvaror, teknik, effektivisering och expansion).
Fundera över hur det kom sig att den ryska revolutionen fick till stånd en av världens första socialistiska stater (med fokus på folkets situation och statsbildning).
Fundera också över revolutionsbegreppet och ställ industriella revolutionen, franska revolutionen, ryska revolutionen emot varandra. Se till vad som gick fel och på vilket sätt revolutionerna i slutändan kom att bli misslyckade projekt.
Den franska revolutionen fick ett direkt bakslag genom att Napoleon blev kejsare, den industriella revolutionen led till att stora grupper (arbetare) i samhället fick det mycket sämre och den Ryska revolutionen slog ner tsardömet, men efter Stalins övertagande återinförs en sorts diktatur.
Följderna är kortsiktiga, men i det långa loppet led franska revolutionen till att demokratitankarna stärktes och industrialismen banade väg för materiell utveckling.
Mål
Du ska se till revolutionerna och dessa förändringsprocesser. Du kan t.ex. visa upp orsak och verkan utifrån några enskilda personers betydelse.
Det gäller också att se till revolutionerna utifrån olika perspektiv och bakomliggande syften.
Du ska använda historia för att förstå både samtid och framtid genom att anknyta historiska revolutioner med mer aktuella revolutioner; t.ex. den arabiska våren.
Detta gör du genom att söka, granska, tolka och värdera källmaterial och därefter göra ett urval som passar temat: revolutionerna.
Frankrike är under 1700-talet Europas folkrikaste land. Nationen drabbas av en ekonomisk kris på grund av krig och stödet till den amerikanska revolutionen och att skördarna slår fel (missväxtår som för med sig att brödpriset ökar enormt – hälften av arbetarens lön gick till bröd).
Fransmännen är indelade i tre stånd:
Präster (som var skattebefriade).
Adelsmän (som var skattebefriade).
Bönder (betalade både skatt (varierade) till staten och 1/10 till kyrkan).
Bara adelsmän kunde få de högre tjänsterna vilket led till att det inte alltid var så att det var bäste man på rätt plats.
Orättvisorna drev samhället till revolution. Revolutionen inspirerades av upplysningen som de pålästa från det tredje ståndet (lärare, läkare jurister, tidningsmän) hade läst in sig på och spred till andra i samhället.
Den franska revolutionens tre steg:
Överklassens revolt: Den franska statens bankrutt krävde mer pengar och kungamakten försöker få alla jordägande (adel och prästerskap) att betala skatt vilket möts med stort missnöje.
Borgerskapets revolution: Tredje ståndet upprättar en nationalförsamling – en ny ”folklig” ledning.
Folkets uppror: Folket ger sig på adeln och prästerskapet och tvångsbeslagtar mark och egendom. 1789 vandrar 6000-7000 beväpnade kvinnor mot Versailles (kungens slott) för att utkräva bröd åt folket. Aktionen får namnet: kvinnotåget till Versailles”.
Nationalförsamlingen avskaffar ståndprivilegierna och tiondet till kyrkan. Man slog fast att alla människor var födda lika, hade lika rättigheter och att makten utgick från folket. Upplysningens tankar genomsyrar det politiska arbetet under slutet av 1700-talet.
Stöd i arbetet
1. Från bondesamhälle till industrisamhälle leder till urbanisering (inflyttning till städerna).
2. Adeln hade störst inflytande i det franska samhället samhället. Den franska revolutionen bryter ut i slutet av 1700 och konflikten står emellan adeln och folket. Adeln slås inledningsvis ner, men Napoleon återupptar en diktatorisk maktställning.
3. Slavar (= livegna) bidrar till ekonomisk tillväxt.
4. Naturvetenskapliga framsteg leder till att vissa Europeiska länder blir väldigt mäktiga.
5. Upplysningen = Förnuft, tolerans och nytta.
6. Textilindustri (spinning Jenny), utbrytning av kol och järnmalm, ståltillverkning, ångmaskinen, lokomotivet och järnvägsnätet leder till stora ekonomiska framgångar.
7. I städerna blir de sociala förhållanden svårare för de fattiga.
8. Den ryska revolutionen är ett resultat av att adeln levde allt för vidlyftigt (lyxigt), medan folket hade det alldeles för dåligt och att statens finanser (affärer) sköttes dåligt. Adeln slås ner och bondesamhället utvecklas i snabb takt till industristaten: Sovjet som blir en stormakt, men på bekostnad av stora mänskliga lidanden.
9. Se till hur olika skolböcker skildrar samma sak olika (både vad gäller innehåll och omfång)
10. Fundera över tillförlitligheten hos webbplatser som Wikipedia och hur ser faktapresentationen ut där - jämfört med den i skolböcker.
11. Hur vet man att det som står i skolböcker är "sant"?
Revolutionernas tid / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2016)