 |
Medeltiden
|
"Epokbegreppet medeltiden skapades av de italienska humanisterna på 1400-talet. De menade att de själva stod för något nytt och kreativt. Det nya utgjordes bl.a. av konstnärliga och vetenskapliga impulser från antiken. Mellan deras egen renässans och den lika lysande antiken låg däremot – tyckte de – en dyster och ointressant parentes. Det blev me´dia ae´tas (nylat., 'tiden emellan'). Medeltiden var mörk och primitiv; den blev bara en bakgrund till renässansens vackra dager."
Antiken Medeltiden Renässansen Ljus
Mörker
Ljus
Framstegstro Skepticism Man är framtiden Optimism Pessimism Optimism Statsmedborgaren Kollektivism Geniet Den fria tänkaren Religionsbundenhet Frihet under Gud Högkultur Primitivism Kulturell utveckling Perioden mellan 500 e.Kr. och 1500 ansågs som den mörka natten mellan två ljusa dagar: antiken (700 f.Kr. – 476 e.Kr.) och pånyttfödelsen av antiken: renässansen (1500 – 1600). Denna bild är missvisande och framförallt ensidig. Mer korrekt vore att säga att den äldre medeltiden och senmedeltiden är en mörk parantes kring högmedeltiden. Numera domineras forskningen av ett mer nyanserat synsätt.
Under medeltiden byttes friska nya idéer med varandra och den andliga konformismen var inte alls så stark som renässanstänkarna hävdade.
Medeltiden är en intressant period i sig själv. Man försöker inom forskningen komma bort från bedömningar som varit låsta av måttstocken "det moderna är det goda".Medeltiden lade grunden för den europeiska samhällsutvecklingen. Då skapades sociala, kulturella och ekonomiska strukturer som blivit bestående mycket länge. Man grundlade en rad av de städer som fortfarande är centrala i Europa.
På landsbygden växte det fram ett kulturlandskap med byar och gårdar som kom att bli ramen för odling, skatteuppbörd, familjeliv och sociopolitisk organisation under flera århundraden.Lite varstans nedtecknades lagar som styrt rättskipningen ända fram i våra dagar.
I hägnet av kristendomen formades kyrkor, kloster och universitet till den institutionella basen för kultur och uppfostran.
Det sociala kraftfältet fick sin struktur: feodalherrar och landbor, de fyra stånden, statsbildningar med anspråk på kontinuerliga tributer från befolkningen.
Medeltiden / Nyckelord |
 |
Feodalism: Ett socialt och ekonomiskt system som präglade medeltiden, baserat på länsherrar och livegenskap.
Kyrkan: Den kristna kyrkan, med påven som överhuvud, spelade en central roll i medeltidens samhälle.
Riddare: Elitkrigare och adelsmän som tjänade sina länsherrar och stod för riddarkulturen.
Korstågen: Serien av militära expeditioner ledda av kristna makter för att erövra Heliga landet från muslimsk kontroll.
Katedral: Stor och imponerande kyrkobyggnad, ofta centrum för städer och symbol för religiös och arkitektonisk prakt.
Furstendöme: Politisk enhet styrd av en furste eller en adelsman, som ofta varvas i medeltiden.
Svarta döden (digerdöden): Den stora pestepidemin som härjade Europa på 1300-talet och orsakade massdöd och sociala omvälvningar.
Skråväsen: Organisation av yrkesgrupper som kontrollerade produktionen, utbildningen och handeln inom sina områden.
Kloster: Religiöst samfund där munkar och nunnor lever i en avskild och dedikerad tillvaro.
Rättvisa: Rättssystem och domstolar som verkade för att upprätthålla lag och ordning i samhället.
Fästning: Befäst byggnad eller borg som fungerade som försvar mot fiender och kontroll över områden.
Hovliv: Kunglig eller adlig hovmiljö med en komplex kultur, etikett och ceremonier.
Skrivkonst: Färdigheten att skriva och kopiera texter, vilket var värdefullt och ofta förekom i klostren under medeltiden.
Svärd: Symbol för adelsmakt och riddarens ställning i samhället.
Gille: Organisation av hantverkare och handelsmän inom en stad eller stad, som främjade deras intressen och reglerade yrkesutövningen.
Fattigvård: Institutioner och mekanismer som skapades för att hjälpa de fattiga och behövande i samhället.
Boktryckarkonsten: Uppfinningen av tryckpressen med lösa typer av Johannes Gutenberg, som revolutionerade spridningen av skriftligt material.
Ståndssamhälle: Hierarkiskt samhälle indelat i olika sociala grupper eller stånd, som adel, präster och bönder.
Feodalhärskare: De mäktiga och adliga ägarna av landområden som styrde över bönder och länsherrar.
Muntlig tradering: Traditionen att muntligt överföra historier, legender och sånger för att bevara kulturellt och historiskt arv.
Medeltiden / Äldre medeltiden |
|
Den äldre medeltiden (500 – 1000). När det romerska rikets splitrats kring år 400 började hunnernas framträngande (expansion). Detta krigsföretag inledde den egentliga folkvandringstiden. Det var en orolig tid som bidrog till mindre handel som i sin tur hade effekter på kulturen.
Kulturell och ekonomisk nedgång bidrog till att samhällslivet föll tillbaka till en mera primitiv nivå. Det fanns ingen självklar ledning utan kungar och furstar regerade över sina små riken och rikedom införskaffades genom plundring.
En rövareekonomi som baserades på militär styrka uppstod. Denna ekonomi tilltalade vikingarna som plundrar de svaga och utför handel med de starka.
Skriften fick en svag ställning vilket bidrog till att få bevarade källor finns att tillgå.
Brist på pengar bidrog till naturahushållning. Till och med skatt betalades i spannmål, djur etc.På grund av osäkerheten och den ökade plundringen bidrog till att den medeltida staden byggdes som ett fort – de såg ut som fästningar med en ringmur och vallgrav som omgivande skydd.
Medeltiden / Högmedeltiden |
|
Högmedeltiden (1000 – 1300). Feodalsystemet grundas; de fyra stånden:
1) kungen
2) länsherrarna
3) vasallerna / stormännen / riddarna och
4) bönderna
Orsak till det nya systemet var bristen på pengar och upptäckten av stigbygeln vilket bidrog till att ett nytt yrke uppstod: riddarna.
Tekniska framsteg inom jordbruket. T.ex. hjulplogen.
Ökad tillgång på pengar (silverfyndigheter hittas i Nordeuropa) stärkte kungamakten i Tyskland och Frankrike och gynnade handeln.
Den kristna kyrkan delas upp i två trosuppfattningar:
1) den romersk katolska kyrkan
2) den grekisk-ortodoxa kyrkan
Skriften blir viktigare vilket innebar att kyrkan började utbilda folket. Europas första universitet i Bologna bildas . Undervisningsspråket inom den katolska kyrkan var skriftspråket latin och inom den ortodoxa kyrkan använde man slaviska språk och det kyrilliska alfabetet.
1096 började korstågen (mest utvecklad inom den katolska kyrkan). Orsaker: 1) Jerusalem ska befrias, 2) Undersysselsatt överklass lockades av äventyr och rikedomar och 3) Den islamska världen hade drabbats av politisk splittring och försvagning.
Den kulturella och ekonomiska uppgången manifesterades (visades upp) genom de arkitektoniska mästerverken katedralerna (enorma kyrkor). Speciellt den katolska kyrkans makt påvisades med hjälp av katedralerna.
Befolkningsökning: flera föddes och färre dog.
England - Magna Charta (ca 1250) = frihetsbrev som innebar försvagad kungamakt och stärkt feodaladel.
Livegenskap kontra slaveri. Rätt till hus och jord kontra ingen egendom alls.
Senmedeltiden (1300 – 1500)
Medeltiden / Senmedeltiden |
|
Senmedeltiden (1300 – 1500).
- Feodalsamhället avvecklas.
- Försämrad ekonomi.
- Digerdöden (1/3 av Europas befolkning dör).
- Jordbruket ger inte lika god avkastning på grund av klimatförsämring som bidrog till missväxt och dåliga skördar. Vilket i sin tur ledde till svält.
- Skogsskövling och att jorden utarmades på näring bidrog till miljöförstöring som i sin tur ledde till dåliga skördar.
- Miljöförstöring och klimatförändringar bidrog till att antalet kreatur minskade vilket i sin tur ledde till svält.
- Befolkningsminskning i och med att inte lika många föddes och att flera dog.
Medeltiden / Uppgift |
|
Ni ska enskilt eller i grupp göra en reklamaffisch där ni vill få folk att resa till Medeltiden. Ni har alltså uppfunnit en tidsmaskin och ni erbjuder en temaresa som börjar i äldre medeltiden för att sedan gå vidare till högmedeltiden och avslutar i senmedeltiden.
Ni ska locka med sevärdheter, historiska promenader och intressanta människor. Ni ska ta med fakta och "krydda" till det med underhållning, historiska fakta och sevärdheter.
Använd dig av faktarutor, tidstypiska attribut (kännetecken) och artefakter (konstprodukter). Fakta hämtar ni ur boken medan bilder kan ni hämta på nätet eller kopiera från böcker. Texten vill jag att ni skriver själva; för hand eller på dator som ni skriver ut och klistrar fast på det stora pappret.
I anknytning till reklamaffischen ska ni skriva ett körschema och vad era resenärer kommer att lära sig under resans gång.
Medeltiden / Vikingarna |
|
1) Vilka var vikingarna? Var härskade de och hur länge?
2) Vad gjorde vikingarna innan de blev vikingar och varför blev de vikingar?
3) Vad möjliggjorde de framgångsrika plundringsfärderna?
4) Vikingarna själva har inte efterlämnat några skrifter om sig själva. Så de har inte själva skrivit sin historia, utan den har skrivits av andra. Av vem eller vilka har vi fått den kunskap vi har om vikingarna? Och hur påverkar det synen på vikingarna?
5) Vart låg vikingarnas handelscentra? Och varför? Och hur gjorde de på vintern när de ville fortsätta göra affärer med andra byar och samhällen?
6) Vilka olika vikingagrupper fanns det i Skandinavien?
7) Varför var det farligt att segla på Nordsjön? Vilka kunde segla tryggt på Nordsjön?
8) Vilka länder besökte vikingarna?
9) Vikingarna anlade en stad i Frankrike. Vad hette den?
10) Vilken ledtråd påminner om att vikingarna varit stora i Ryssland?
11) Vilket år föddes islams grundare och vad hette han?
12) Vilket år erövrar en svensk viking byn Novgorod? Och vad hette han?
13) Vilket år besegrar Vilhelm erövraren kung Harold i slaget vid Hastings?
14) När vikingarna stötte på alltför hårt motstånd under sina plundringsfärder så ändrade de strategi (tillvägagångssätt). Vad gjorde de?
15) Varför upphörde vikingatågen?
E-fråga 1: Hur begravdes vikingarnas hövdingar?
C-fråga 2: Det uppstod två inriktningar hos svenska vikingagrupperna (vikingatågen skilde sig)? Vad gjorde den ena gruppen? Och vad gjorde den andra gruppen? Hur specialiserade de sig? Och vilken påverkan hade de på framtida handel?
A-fråga 1: Var vikingarna köpmän, rövare eller emigranter (utvandrare)?
A-fråga 2: Varför kallades den första kungen Karl den store och den andra kungen Karl den enfaldige och kung Ludvig den fromme och kung Vilhelm erövrare? Svaret finns inte utskrivet utan det krävs eget tänkande och resonerande.
Svarsförslag (lärare har tillgång till dokumentet).
Medeltiden / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)