www.larare.at

Antikens Grekland

Antiken var en historisk epok som sträckte sig från cirka 800 f.Kr. till 500 e.Kr. Den omfattade främst de grekiska och romerska civilisationerna och hade en enorm inverkan på den västerländska kulturen och samhället.

I den grekiska antiken uppkom stadsstaterna, som Athen och Sparta, och det utvecklades en unik politisk och filosofisk tradition. Demokratins födelse skedde i Aten, där medborgarna hade rätt att delta i politiska beslut. Filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles utvecklade idéer som har fortsatt att påverka tänkandet ända till modern tid. Grekerna excellerade också inom konst, arkitektur och litteratur, med klassiska verk som Iliaden och Odysséen av Homeros och tragedierna av författare som Sofokles och Euripides.

Antiken präglades av en stark betoning på filosofi, vetenskap, konst och politik. Många av dess idéer och ideal fortsätter att vara relevanta och studeras än idag. Antikens arv lever vidare genom arbeten av historiker, forskare och konstnärer och har påverkat utvecklingen av västerländsk civilisation och samhälle.

Antiken kan delas upp i två: Grekiska antiken och Romerska antiken.

 

Antiken / Nyckelord
  

Grekland: En av de viktigaste civilisationerna under antiken, känd för sitt bidrag till filosofi, konst, demokrati och litteratur.

Rom: En mäktig civilisation som växte fram från en stadstat till ett imperium och hade stor påverkan på politik, lagstiftning och konst.

Demokrati: Politiskt system där makten ligger hos folket och beslut fattas genom direkta eller representativa val.

Filosofi: Intellektuell strävan efter att förstå världen och människans roll i den, med framstående filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles.

Olympiska spelen: En antik sportevenemang som hölls vart fjärde år för att hylla gudarna och främja fysisk prestation.

Alexander den store: En makedonsk kung och erövrare som skapade ett enormt rike och spred den grekiska kulturen i östra delen av Medelhavsområdet.

Julius Caesar: En romersk general och statsman som spelade en avgörande roll i att etablera det romerska imperiet.

Filosofiskolor: Skolor eller riktningar inom filosofin, som stoicism, epikurism och skepticism.

Filosofiska dialoger: Litterära verk som presenterar filosofiska idéer genom dialoger och diskussioner mellan karaktärer.

Romerska lagar: Rättssystemet och lagarna som utvecklades under det romerska imperiet och hade inflytande över hela Europa.

Akropolis: En kulle i Aten, Grekland, som var centrum för religiösa och ceremoniella byggnader, inklusive Parthenon.

Kolonisation: Processen där greker och romare etablerade bosättningar och kolonier runt om i Medelhavsområdet.

Aristokrati: Styrelsesätt där makten ligger hos adeln eller de mest förmögna och inflytelserika medlemmarna av samhället.

Gladiatorer: Tränade krigare som kämpade mot varandra eller mot djur i offentliga underhållningsevenemang i det romerska riket.

Homeros: En av de äldsta och mest kända grekiska författarna, författare till de episka dikterna Iliaden och Odysséen.

Agora: En offentlig plats i antikens Grekland, oftast belägen i stadens centrum, där människor samlades för att handla och diskutera.

Kretensiska civilisationen: En av de tidigaste högkulturerna i Europa, känd för sitt skriftsystem, palats och marin handel.

Romerska arkitektur: Karaktäriseras av användningen av valv, kolonner och bågar, vilket resulterade i byggandet av monumentala strukturer som Colosseum och Pantheon.

Grekisk tragedi: Teaterformen som utvecklades i antikens Grekland, med kända pjäsförfattare som Aiskylos, Sofokles och Euripides.

 

Antiken / Geografi
  

Grekland är ett bergigt land med små slätter. Landet är geografiskt uppdelat i och med att det består av öar och berg. I flodkulturerna var miljön gynnsam för statsbildningen, i Grekland däremot är naturen ett hinder i enandet av en stat. Grekland var splittrat och var hårt drabbat av inre stridigheter.
Greklands slätter var en gång täckta av stora skogar, men med järnåldern kom yxan och med yxan kom skövling – så skogen blev virke och bränsle. När skogen försvann, försvann också trädens rotsystem som höll det tunna jordlagret på plats på bergsidorna. Att sedan får och getter betade gräset hårt och regn och vindar förde bort den allra sista myllan gjorde inte saken bättre och vår första miljöförstöring i stor skala var avverkad.
Skövlingen hade bidragit till befolkningsökning och med det kom tvånget att skaffa en annan sorts försörjning än vad jordbruket kunde erbjuda. Kolonier anlades. Kolonisationen påverkade näringslivet – speciellt jordbrukare drabbades hårt i och med att den importerade säden konkurerade ut den inhemska. Man hittade andra vägar genom att begränsa vad man odlade: vin och oliver. Och hantverket växte sig stor och vida beryktad vilket bidrog till ökade rikedomar och ökade klyftor mellan människor.

 

Antiken / Politik

Varje stad var en egen självständig stat, en polis. Det grekiska ordet polis betyder både stad och stat. Det fanns ungefär 650 stater.

Det politiska tänkandet i Västerlandet har sitt ursprung i Grekland.

Den jordägande adeln tog makten i antikens Grekland när monarkin försvagades. Denna styrelseform kallas aristokrati. När adeln störtades leddes landet av flertalet envåldshärskare, tyranner. De var både bra och dåligt för folket, sämst gick det för deras motståndare som tystades med våld. Efterhand tog ”folket”, demos, makten i flertalet stater. Med ”folket” menades inte alla människor utan demos bestod av alla fria män som fyllt 20 år och var medborgare i staten – de utgjorde cirka 10 % av befolkningen.

I folkförsamlingen låg makten, besluten där fattades genom omröstning,

handuppräckning, som föregicks av hätska diskussioner. Strategerna utvecklade talkonsten, retoriken, för att övertyga och vinna över sin motståndare. När den ”sista stor strategen” Perikles (blev omvald hela fjorton gånger) avgått tog maktlystna demagoger över och lockade anhängare med hjälp rundhänta löften. Den grekiska demokratin går under när Alexander den store utnämner sig till storkonung.

Monarki (envälde) – styrt av kungen.
Aristokratin (de bästas välde) – styrt av adeln.
Tyranni (envälde) – styrt av envåldshärskare.
Demokratin (folkstyre) – styrt av atenare som fyllt 20 år.
Monarki (envälde) – styrt av Alexander den store
Frågorna som skulle tas upp i folkförsamlingen förbereddes av ett råd vars representanter uttagits genom lottning.
Platon ansåg att demokrati, folkvälde, var detsamma som massornas tyranni. Han menade att varken börd, ekonomi eller kön ska avgöra om man blir ledare.

 

Antiken / Filosofi

Det var under antiken som filosofin föddes. Några av antikens största tänkare kom nämligen från Grekland – och i synnerhet Aten. Filosofi, eller kärlek till lärdom och vetenskap, var deras sätt att söka världens sanning och verklighet utan vara beroende av de svar som religion och myter gett. Ordet filosofi betyder ” en som älskar visdom”. Syftet med filosofin var att hitta förnuftiga förklaringar till svåra fenomen. Genom att göra iakttagelser och formulera problem försökte grekerna få svar på sina frågor om jordens storlek och form osv.

I det antika Grekland fanns det gott om filosofer som menade att man kunde förklara allt bara genom att använda sitt förnuft. Tidigare hade man trott att endast gudarna kunde förklara livets gåtor.

Vid 400-talet f. Kr uppstod ett stort intellektuellt liv i Aten. Filosofer reste runt och undervisade unga män i filosofi och retorik (konsten att tala väl).

Bland antikens största filosofer finner vi Sokrates, hans lärjunge Platon och i sin tur Platons lärjunge Aristoteles. Alla dessa filosofer är än idag omdiskuterade och räknas fortfarande som bland de allra största filosoferna genom tiderna.

Sokrates levde i Aten där han kunde ses gå omkring och diskutera moral med människor han träffade på gatan. Sokrates filosofi handlade om att hitta det rätta sättet att leva.

Sokrates sätt att undervisa filosofi var annorlunda. Han föreläste aldrig utan ställde frågor som framtvingade svar som i sin tur födde nya frågor På så sätt ville han få människor att tänka. Han ställde helt enkelt filosofiska frågor till sina elever som själva fick tänka ut och formulera sina egna svar. Men det här var inte populärt bland de styrande i Aten. Sokrates drog allt fler och fler ungdomar till detta filosoferande och det minskade rekryteringen av krigare till den atenska armén. Dessutom kunde Sokrates helt offentligt ställa frågor till de ledande männen, frågor som inte alltid var så lätta att svara på. Risken fanns ju att Sokrates kunde förlöjliga stadens mäktigaste män. an var alltså den som ville lära ut konsten att tänka genom att ställa frågor. På så sätt ville han få människor att tänka. Sokrates blev berömd för sitt sätt att resonera. Det Sokrates ville åstadkomma var att skapa någon form av kritiskt tänkande. Detta retade många och han anklagades för brott mot gudarna. År 399 f. Kr dömdes han till döden. Trots att hans vänner och elever erbjöd honom hjälp med att fly sa Sokrates nej till detta. Sokrates menade att man måste lyda lagen och myndigheternas beslut.

Platon var Sokrates elev. Han var med när Sokrates avrättades. Efter detta blev han rädd och flydde till Italien men återvände sen till Aten där han grundade Europas första universitet, Akademin. Platon byggde vidare på Sokrates idéer. Platon hade en idé om att människan var ett dubbelväsen, med kropp och själ. Medan kroppen var förgänglig var själen odödlig. Denna uppfattning om människans dubbelväsen har påverkat kristendomen. Det var också Platon som uppfann helveteskonceptet. Han talade om eviga bestraffningar en tanke som sedan togs av de kristna.

Aristoteles var den förste filosofen som verkligen skiljde filosofin från vetenskapen. Han grundade ett eget universitet samt var en av de första politiska forskarna. Som tänkare står Aristoteles arbete i en klass för sig ända fram till 1800-talet. Han försökte att ordna all fakta inom de flesta områden (universum, jorden, växt- och djurlivet och himlen) i ett system. Han delade alltså upp ämnena efter olika namn så som, logik, fysik, samhällsvetenskap etc. Aristoteles trodde att jorden var centrum av universum. Det han gjorde mer var bland annat att ställa samman sina iakttagelser om att jorden var rund. Aristoteles idéer om manligt och kvinnligt har haft en stor påverkan på eftervärlden. Han menade bland annat att det var genom mannen och hans själ som ett barns tillblivelse gick till. Kvinnan var bara en passiv behållare för fostret. Fram till 1600-talet utgjorde Aristoteles skrifter den andra viktiga källan till kunskap. Den första var Bibeln.

 

Antiken / Grekisk mytologi
  

Titaner:

Oceanos/Okeanos och Tethys: De gifte sig och fick tillsammans 6000 barn. 3000 floder och 3000 oceanider (bland dem Asia).

Hyperion och Theia: Detta par gav upphov till Helios (se nedan bland gudarna), Eo (Gryning) och Selene (Månen).

Koios och Phoebe: De här var föräldrarna till Asteria och Leto (Apollon och Artemis mor).

Kreios: Gifte sig med sin halvsyster Eurybia, och fick med henne Astraios, Pallas och Perses (inte att förväxlas med hjälten Perseus).

Lapetos: Gifte sig med oceaniden Asia (som gav sitt namn till världsdelen Asien). De fick sönerna Atlas, Menoitios, Prometheus och Epimetheus. Det var Epimetheus som fick ta straffet för Prometheus tilltag att ge människorna den heliga elden. Han fick gifta sig med den sköna, men nyfikna Pandora.

Kronos och Rhea: Det mest kända paret. Kronos dödade sin far Uranos, men fick veta att ett av hans egna barn skulle avsätta honom. Därför slukade han Demeter, Hestia, Hera, Hades och Poseidon vid födseln. Men Rhea lyckades lura honom att sluka en sten i stället för den nyfödde Zeus.

Gudar

Zeus: Den store härskaren över himmel och jord. Hans vapen var blixten. Han hade många hustrur och barn - både gudomliga och mänskliga.

Poseidon: Härskaren över havet. Hans vapen var treudden.

Hades: Underjordens och de dödas härskare. Hans kännetecken var en osynlighetshjälm.

Apollon: Ljusets, musikens och siandets gud. Man ser honom oftast avbildad med lyran i sin hand.

Hermes: Gudarnas budbärare, själarnas följeslagare till underjorden, handelns beskyddare och lögnernas mästare. Hans kännetecken var vandringsstaven och de bevingade sandalerna.

Ares: Krigets gud. Han hade alltid hjälm och var krigsutrustad, alltid beredd att strida. Ofta stred han på fel sida.

Hefaistos: Eldens och smideskonstens gud. Hans ben var deformerade från födseln och kunde knappt hålla hans vikt uppe.

Dionysos: Vinets, munterhetens och extasens gud. Ofta avbildad med horn och en vinranka runt huvudet.

Asklepios: Läkekonstens gud. Han bar en stav med två ormar omslingrade. (Den symbol som än idag står för läkekonst.)

Helios: Ljusets gud. En av få titaner som räknas med bland gudarna. Han kallas också Solen. På sina färder över himlen såg och hörde han allt som hände, och han berättade ofta för de andra gudarna vad han hade sett.

Pan: Skogarnas och herdarnas gud. Utrustad med bockfötter och horn spelar han ofta på sin flöjt och jagar kvinnliga varelser.

Eros: Kärlekens gud. Hans tecken var pilbågen vars pilar gav kärlek bara de snuddade vid någon. Avbildas oftast som en liten pojke.

Gudinnor

Hera: Familjens och de gifta kvinnornas beskyddare. Zeus främsta maka. Känd för sin svartsjuka förföljelse av hans andra kvinnor och barn.

Athena: Vishetens och krigets gudinna. Hon bär alltid hjälm.

Demeter: Fruktbarhetens gudinna. Hennes attribut är sädesaxet. När hennes dotter Persefone befinner sig i underjorden sörjer hon så mycket att inget växer.

Persefone: Underjordens drottning.

Artemis: Månens och jaktens gudinna. Som ung svor hon på att förbli jungfru. Hon har alltid pil och båge med sig.

Afrodite: Kärlekens och skönhetens gudinna. Alltid otrogen sin make Hefaistos.

Hestia: Hemmets gudinna. Den minst kända av dem alla, då hon aldrig råkade ut för några äventyr.

Iris: Regnbågsgudinnan och gudinnornas budbärare.

Themis: Rättvisans gudinna. Hon var också en av titanerna.

Hjältar

Herakles: Greklands mest kände hjälte. Känd också utanför Greklands gränser. Han var son till Zeus och Alkmene. Men är mest känd för de tolv stordåd han utförde som botgöring efter att ha dödat sin hustru och deras tre söner.

Theseus: Theseus var son till Atens kung Aigeus och Aithra, dotter till Troziens kung. Han besegrade odjuret Minotauros som kung Minos höll fången i en labyrint på Kreta.

Jason och argonauterna: Jason blev sänd av sin farbror att hämta det gyllene skinnet från Kolchis. Om det lyckades skulle Jason få överta tronen i Iolkis. Med på resan hade han flera stora hjältar, de så kallade argonauterna.

Perseus: Han var son till Zeus och Danae. Han blev av sin mors giljare tvingad att döda Medusa, vars blick kunde förstelna den som tittade på henne.

Bellerofon: Han var den som tämjde den bevingade hästen Pegasus, för att kunna ta död på Chimaira, ett djur med lejonhuvud, bockkropp och ormsvans.

Daidalos och Ikaros: De två byggarna av labyrinten på Kreta. De hölls fångna på ön, men lyckades ta sig därifrån genom att tillverka vingar. Men Ikaros var övermodig och flög för nära solen, så klistret på vingarna smälte och han föll i havet.

Oidipus: Den tragiska hjälten som redan innan han föddes blev spådd att döda sin far och gifta sig med sin mor. Han växte upp hos fosterföräldrar, och gav sig iväg från dem när han fick höra spådomen. På vägen dödade han en otrevlig resenär, löste sfinxens gåta utanför Thebe, och gifte sig med den mördade kungens änka. Utan att veta att han uppfyllde sitt öde.

Ikaros: var en tragisk hjälte i grekisk mytologi, son till uppfinnaren Daidalos. Ikaros fängslas tillsammans med sin far som fallit i onåd hos kung Minos på Kreta. Av vax och fjädrar tillverkar då Daidalos vingar åt dem båda och rymmer flygande över havet. Daidalos varnar sin son från att flyga för nära solen eftersom det skulle smälta vaxet i vingarna. Ikaros lyssnar inte på sin far, mister sina vingar och störtar i Egeiska havet. Berättelsen om Ikaros handlar om övermod. I samband med flygets utveckling har Ikaros också framställts som hjälten som försöker att flyga, oaktat att han misslyckas.

Odysseus (latin Ulysses el. Ulixes) var i grekisk mytologi en kringirrande hjälte som också hade en avgörande betydelse vid kriget i Troja (Ilion). Odysseus är huvudpersonen i Homeros' klassiska epos Odysséen och en av de viktigaste personerna i Iliaden. Under det tioåriga äventyret överlistar han alla fientligt inställda gestalter med sitt vitala intellekt och sin baksluga och ofta krasst pragmatiska inställning till etiska frågor. Som barn uppfostrades Odysseus av Eurykleia och blev kung i Ithaka. Det var Odysseus som i det trojanska kriget kom på listen med trähästen. Odysseus var son till Laertes (eller Sisyfos enligt senare källor) och Antikleia samt var make till Penelope och dotterson till Autolykos. Tillsammans med sin maka Penelope fick Odysseus sonen Telemachos. När Odysseus möter cyklopen Polyfemos, kallar han sig Utis (eller oudeis), som betyder "ingen" men också är en sammandragning av namnet Odysseus.

Akilles (även Akilleus; klassisk grekiska: Ἀχιλλεύς) var den grekiska mytologins störste hjälte, och är huvudperson i Homeros verk Iliaden. Akilles var son till Peleus, myrmidonernas kung, och havsnymfen Thetis. Både Zeus och Poseidon hade tidigare strävat efter Thetis hand, tills ett orakel avslöjade att hon skulle bära en son som skulle överglänsa sin far. Enligt legenden försökte Thetis göra Akilles osårbar, i en version genom att sänka ner honom i floden Styx vid porten till underjorden. Emellertid höll hon honom i hälen, vilken blev hans enda sårbara punkt, hans akilleshäl. Enligt en tidigare version smorde hon honom i ambrosia och lade honom på en eld för att bränna bort alla hans dödliga delar. Peleus gav honom till kentauren Keiron för att uppfostras.

Monster

Tyfon och Echidna: Det här paret var barn till Tartaros och Gaia och de hade många barn, de flesta klassade som monster, bl a Kerberos, den trehövdade hunden som vaktar Hades; det nemeiska lejonet och hydran, båda dödade av Herakles; Chimaira, som dödades av Bellerofon; Sfinxen utanför Thebe.

Chimaira: Det bestod av tre olika sorters djur och var mycket farlig. Lejonhuvudet sprutade eld, bockkroppen var mycket smidig och kunde kasta sig bort från den mest välriktade pil, och ormsvansen spottade gift. Endast med hjälp av Pegasus kunde det dödas.

Det nemeiska lejonet: Det osårbara lejonet som höll till vid Nemea. Herakles dödade det med sina händer och flådde djuret med dess egen klo.

Hydran: Det niohövdade monstret vid Lerna. När ett huvud höggs av växte genast ett nytt ut. I vissa versioner hade det från början bara två huvuden, men när ett höggs av växte två nya fram, tills det hade nio stycken. Ett huvud var odödligt. Herakles lyckades döda det genom att bränna sårytorna.

Medusa: Kallas också i vissa skrifter Gorgo, sägs vara den äldste av gorgonerna, döttrarna till Forkyas och Keto. Hon var så ful att hon kunde förstena människorna med en enda blick.

Lamia: Barnamörderskan. Dotter till Libya och Belus. Hon fick några barn med Zeus, men blev av Hera galen, så hon började äta barn.

Skylla: Från början normal, men blev senare förvandlad till ett stenmonster.

Källa

 

Antiken / Frågor
  

Ord som härstammar från antikens Grekland.

1. Vad innebär demokrati: jämför direktdemokrati och representativ demokrati
2. Vad innebär Aristokrati?
3. Vad betyder Hellas?
4. Vad betyder det grekiska ordet polis?
5. Vad innebär Monarki
6. Vad betyder adel?
7. Vad betyder orden export och import?
8. Vad innebär en folkförsamling?
9. Vad gör en strateg?
10. Vad innebär en diktatur?
11. Vad gör man när man filosoferar?
12. Varför heter maratonloppet maratonlopp?
13. Vad innebär det att elva spartanskt?
14. Hur är man när man är lakonisk?
15. Hur kommer det sig att vi har olympiska spel? Utgå från antikens Grekland.
16. Vad är politik?
17. Vad är en atlas och varför heter det atlas?
18. Vem var Sisyfos och vad innebär ett sisyfosarbete?
19. Vad är afrodisiaka?
20. Vem var Nike?
21. Vad är ett oidipuskomplex?
22. Vad är en Trojansk häst?
23. Vad betyder Akilles häl?
24. Vad är en Cyklop?
25. Vad är en odyssé
26. Vad är en komedi? Och vad är en tragedi? Koppla till antikens Grekland.

 

Antiken / Fördjupningsarbete

Fakta som ska finnas med i arbetet om den grekiska antiken.

  • Jämförelse med tidigare epok: forntiden (flodkulturerna).
  • Folkvandringen – indoeuropéerna – grekerna.
  • Hellener och barbarer.
  • Det antika Greklands språk och skrift. Språkets och skriftens betydelse och påverkan. Framför allt vill jag att du ser till vilka verk som skrevs och vad de handlar om.
  • Det antika Greklands geografi/natur och hur det påverkade samhället.
  • Det antika Greklands kolonier och dessas betydelse.
  • Slaveriets betydelse i antikens Grekland.
  • Det antika Greklands jordbruk och handel. Varför förlorade de flesta bönderna sin jord?
  • Politik i det antika Grekland.
  • Den grekiska mytologin: 3 gudar, 3 gudinnor, 3 hjältar och ett monster.
  • Krig: Sparta och Athen
  • Filosofi: Sokrates, Platon och Aristoteles.

 

Antiken / Innehållsförteckning
  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)