Forntiden

Forntiden / De första människorna

För att lättare kunna överblicka händelserna i det förflutna och få perspektiv har man sedan gammalt indelat historien i epoker:

Forntid börjar 5000 före Kristus och slutar 500 före Kristus.

Antiken börjar 500 före Kristus och slutar år 500.

Medeltiden börjar år 500 och slutar år 1500

Evolutionsläran: Charles Darwin lägger fram teorin ”Om arternas uppkomst” i mitten av 1800-talet. ”Endast de starka överlever”. Han menade att människan Gradvis utveckling där de som är bäst anpassade till sin omgivning har störst framgång i fortplantningen. Och på så vis förs deras gener vidare.

Vårt arvsanlag är drygt 98 % identisk med schimpansen. De största skillnaderna är den upprätta gången, det visuella tänkandet och språket. Språket och minnet möjliggjorde att erfarenheter kunde föras vidare till andra i gruppen och nästkommande generationer.

Den äldsta människan som forskare funnit hittades i Etiopien 1974 och hon levde för ca 3.2 miljoner år sedan. Hon tillhörde släktet Australopithecus. Hon var ca 110 cm lång och vägde ungefär 30 kg. Hon fick namnet Lucy (blev döpt efter en Beatleslåt som spelades upprepade gånger under expeditionen: Lucy in the sky with diamonds). Lucy var en hominid: en människoliknande varelse - Homo Erectus.
Människans utvecklingsstadier är uppdelade i sju olika sorters människovarelser. De viktigaste är

Homo erectus (den upprättgående människan) – hon levde mellan 1,8 milj. - 50 000 år.

Homo neanderthalensis (underart till människan ) – hon levde mellan 500 000 - 30 000 år.

Homo sapiens (den vetande människan ) – hon har funnits i 162 000.

Homo erectus är den mest framgångsrika människoarten om hänsyn tas till hur länge hon överlevde på jorden (1,75 miljoner år). Könsdimorfismen mellan män och kvinnor var större än hos nutida människor, Erectus-männen var omkring 20-30 % större än kvinnorna. En vuxen man, som var fysiskt aktiv och deltog i jakterna och de långa förflyttningarna – kunde vara 185 cm lång och väga närmare 90 kilo. Hans syster var då knappt 150 cm lång och vägde inte mer än 50 kg. Källa.

Rolig beskrivning av neandertalmänniskan. Varelsen hade en grövre byggd kropp än den moderna människan, med ett bredare och mera utskjutet revbensparti, varigenom de saknade midja. De var ungefär lika långa som deras samtida homo sapiens, mellan 150 och 170 cm. Bäckenbenet var bredare och den nedre delen var längre. Neandertalare i västra Europa var mer robusta än på andra håll. Deras ryggrad var inte lika S-formad (svankig) som homo sapiens, och deras hals var kortare. Lårbenet var kurvat framåt från höften till knät, knäskålen bred och fästet vid bäckenet utåtriktat. De hade breda fingertoppar, och den yttersta leden på tummen var förhållandevis lång. Stortån var kortare än de andra tårna och mycket bred. DNA-tester visar att neandertalarna bar anlag för rött hår och ljus hy; deras rödhåriga anlag saknade en mutation som homo sapiens har. Skallen var något större än homo sapiens, vilket medger mer plats åt hjärnan som också kan ha varit större. Skallformen skilde sig dock. Högsta punkten låg mitt på hjässan (nutidsmänniskans högsta punkt ligger längst bak). Pannan var bakåtlutande, bakhuvudet utskjutande och längden från panna till bakhuvud större. Å andra sidan var skallen i sidled smalare än kindbenen medan homo sapiens huvudskål är bredare i sidled än kindbenen. Ansiktet var långt och brett i förhållande till pannan, hakan fallande och ansiktets mittparti var utskjutande: maxillan stack ut längre än pannan och hakan sett i profil. Ansiktet gav därmed ett konvext uttryck. Kindbenen var breda i sidled men kindkotorna var inte särskilt utskjutande framåt, varmed den fördjupning som människor har mellan kindkota och näsa saknas. De hade bred, utstickande näsa och utväxta ögonbrynsben som var kurvade över ögonen. Bakom de bakre molarerna fanns ett mellanrum. Käkbenet var liksom hos homo erectus utskjutande. De hade stora, rundade ögonhålor och stora framtänder. Tungbenet liknande den moderna människans, men andra fysiska egenheter talar för att de hade ljusare röst. Källa.

Homo sapiens och neandertalare samexisterade – koppla till X-men och mutationsteorierna. Kan Homo sapiens och neandertalare få barn? Knappast; Se till mulåsnan.

Den tidiga människan var jägare samlare – kringströvande små grupper som flyttade med tillgången på mat. När människan lärde sig bruka jorden och ha boskap blev hon mindre mobil och därför skapades fasta boplatser.
Tekniska uppfinningar som plogen, skäran, hjulet, vagnen och konstbevattning utvecklade jordbruket så det bildades ett överskott och man slapp flytta om tillgången på mat blev sämre.

Kultivering av jorden möjliggjorde bondekulturen. Denna utveckling (från jägare-samlaresamhälle till bondesamhälle) medförde en del problem: ensidig kost och det bofasta livet som gjorde att folk var mer mottagliga för sjukdomar.

Överskottet och det bofasta livet bidrog också till en del ”ekonomiska” problem i och med att ”klasskillnader” bildades i och med att en del skaffade sig ägodelar (statusföremål) – samhället blev därmed mindre jämlikt. Detta bidrog till att de utan ekonomiska möjligheter som ville ha statusföremål var tvungen att tillförskaffa det genom våld – plundring och krigsföring ökade och behovet av beskydd uppstod.

Frågor att arbeta med:

1. Summera människans uppkomst

2. Fördelar och nackdelar med

a) jägar/samlarsamhället

b) bondesamhället

c) IT-samhället

3. Hur tror du att det såg ut i de olika samhällena utifrån ett jämlikhetsperspektiv?

Forntiden / Spännande berättelse över fyndet av en pyramid

Alla gravkamrar som hittills hittats utom en plundrades före slutet av den gamla egyptiska civilisationens slut. Endast farao Tutanchamons grav låg ostörd fram till år 1922 då Lord Carnarvon och en engelsk egyptolog, Howard Carter, upptäckte graven.

Upptäckten av farao Tutankhamons grav var ett av århundradets mest fascinerande fynd. Graven hade legat helt ostörd sedan år 1327 före Kristus. Graven hittades i Konungarnas dal, som ligger djupt inne i de västra ökentrakterna, bland bergen nära Thebe. Här lät faraonerna och de rika egyptierna bygga sina gravar efter pyramidernas tidsålder. De hoppades att den isolerade dalgången skulle skydda gravarna från plundring.

En del av gravkamrarna hade hemliga ingångar som var uthuggna högt uppe på bergväggen. Korridorerna i gravkamrarna var dekorerade med scener och texter som beskrev resan till dödsriket. Korridorerna ledde fram till "den gyllene salen" - mumiens slutliga viloplats.

Graven upptäcktes i november 1922 då en brittisk expedition under ledning av egyptologen Howard Carter fann en trappa som ledde ner i berget. Trappan ledde till en förseglad dörr som var igenmurad och hade Faraons orörda sigill. Gången som fanns bakom dörren var fylld med sten och grus. Nästa dörr som var likadan som den första var även den förseglad.

I första rummet glittrade det av guld överallt. I högar på varandra låg kistor, korgar, statyer, sängar, stolar, vagnar och vapen. Gravkammarens dörr var svår att öppna, eftersom den var helt igenmurad. På båda sidor i gravkammaren stod statyer av farao. Ett stort kapell av guld och blått fyllde hela gravkammaren från golv till tak. Farao Tutanchamons mumie var ordentligt gömd. Bakom kapellets stängda dörr fanns fyra kapell och innerst fanns sarkofagen där farao låg begravd. Sarkofagen innehöll tre mumiekistor inuti varandra. Den sista var helt gjord av guld och i den låg farao Tutanchamons 3 000 år gamla mumie med den berömda guldmasken över huvudet.

Golvet i gravkammaren var helt täckt med matförråd och dyrbara konstföremål, helt i guld. Graven innehöll 413 små träfigurer, s.k. shabtis. De var gjorda för att likna honom och skulle ta hans plats om Osiris bad honom utföra något uppdrag. Tutanchamons grav var den minsta av alla gravarna i Konungarnas Dal. Gravarna i Konungarnas Dal byggdes av arbetare som bodde i byn Dayr al-Medina. Byn existerade under alla de 500 år som faraonerna begravdes i Konungarnas Dal. Arbetarna försörjdes av regeringen och de hade ledigt var tionde dag. Lönen var högre än i nästan alla andra yrken i Egypten på den här tiden.

Forntiden / Högkulturer

Det första större samhället vid Tvåflodslandet: Mesopotamien (lat. Landet mellan floderna Eufrat och tigris) låg ungefär i dagens Irak. Floderna underlättade handeln med andra samhällen och bättre jordbruksmetoder och större bevattningssystem (dammar och kanaler) bidrog till stort överskott vilket fick effekter på samhällets storlek: högkulturer uppstod och med det statsmakten. Detta bidrog till materiell uppgång i samhället. Det är alltså ingen slump att ordet kultur betyder odling. Civilisation innebär ett samhälle där människorna har nått en högre materiell och andlig nivå.

Prästerna organiserade arbetet och erbjöd förrådsmagasin för spannmål. Bönderna betalade med delar av sin skörd. Denna skatteindrivning gjorde prästerna rika och religionen blev därmed en viktig och mäktig institution i samhället. Detta ekonomiska system byggde på att böndernas överskott samlades in av ”makten” som sedan försåg folket med mat i dåliga skördetider och försvar. Överskottet användes också för att driva samhället.

Sumernas område var uppdelat i en mängd småriken som ständigt låg i krig med varandra.

Sumerna skapade det första kända skrivsystemet: kilskriften. Den uppstod för att underlätta affärsöverenskommelser, spridningen av religiösa förkunnelser och myter och nedtecknandet av samhällets lagar. De skrev också det första litterära verket: Gilgamesheposet. (epos betyder berättelse på vers). Eposet handlar om en furste vars vän dör – det är en lång klagosång över sorgen att förlora en vän och dödsfruktan.

Det andra och största riket som vi känner till var Egypten. Egyptens avskilda läge (öknen och Röda havet) gjorde riket stabilt och det förblev därför ett sammanhållet rike i mer än 2500 år. Mellan 1600 och 1100 f Kr var Egypten som rike störst. Egyptierna lyckades styra och kontrollera översvämningarna av Nilen vilket ledde till att det näringsrika slammet som blev kvar vid lågvatten blev en väldigt bra jordmån vilket jordbrukarna kunde bruka med stor framgång (9 månader per år).
Det skedde ett maktskifte (från prästerskapet till kungadömen) och makten hamnade hos kungen som betraktades som Gud, så helig att man inte vågade nämna honom vid namn utan kallade honom för farao vilket betyder ”det stora huset” där alla bodde. Faraos rikedomar växte och det sparades inte på överdåd för att väcka vördnad hos folket. Farao ägde i princip all jord och alla människor som brukade den. Alla andra yrkesgrupper (hantverkare, administrativ personal, affärsmän, soldater osv) stod i hans tjänst för alla bodde de i ”det stora huset”.
Egyptierna delade upp året i 365 dagar uppdelade i 12 månader – de skapade en kalender som till största del fortfarande är i bruk fortfarande. Det egyptiska året bestod av tolv månader på 30 dagar och fem extradagar, alltså 365 dagar. Varje månad delades in i tre veckor på vardera tio dagar. För jordbruket delade man in året i tre årstider. Den första var översvämningstiden när Nilen spred vatten och gyttja över åkrarna. Sedan kom såningstiden när marken kom fram igen och man kunde så. Sist kom skördetiden.

Egyptierna gjorde stora framsteg inom matematik (basen tio, multiplikation; dubblering och bråk) och geometrik (längd, vinklar, ytor och volymer). Och genom att balsamering (mumifiering) av döda kroppar lärde man sig mycket om anatomi och fysiologi. Största uppfinningen borde vara papyrus (en vassart som man gjorde papper av). Samhällets expansion krävde större kontroll och översikt vilket ledde till att skrivkonsten utvecklades. Sumernas kilskrift ligger som förebild för egyptiernas hieroglyfer (bildskrift) som byggdes ut till hela 700 tecken.
Egyptierna hade en stark tro på en gudavärld som styrde allt, solen och månen, kärlek och krig. Just därför var religion en viktig del av egyptiernas liv. Faraonerna lät bygga stora tempel åt gudarna. Den viktigaste guden var solguden Ra, skaparen av världen.

Egyptierna mumifierade sina högsta ledare. Man mumifierade faraonerna för att man trodde att de skulle få evigt liv. Man tömde kroppen på de inre organen och hjärnan drogs ut genom näsan. Sedan lades kroppen i salt så att all vätska skulle försvinna ut ur kroppen. Sedan lindade man in kroppen i tyger och avslutningsvis la man ner kroppen i en sarkofag. De flesta faraoner lades i flera sarkofager (jämför babooshkadockan). Först ner i en formgjuten guldsarkofag, som sedan lades i en sarkofag av trä. Faraonerna begravdes i gravkammaren tillsammans med tjänare, soldater, husdjur, slavar och mat. Prästerna lämnade mat vid vid pyramidens ingång vid speciella rituella tillfällen.

Faraonerna lät bygga mäktiga gravkammare åt sig själva, s.k. pyramider och där skulle farao få sin eviga vila efter döden. Cheops pyramid är den största. Den är 137 meter hög och består av 2,3 miljoner stenblock.

Sphinxen står i Giza vid pyramiderna för att skydda konungarnas gravar. Sphinxen är ca 4 500 år gammal, och består av ett människohuvud för att symbolisera visdom och handlingskraft, och en lejonkropp för att symbolisera styrka. Sphinxen är 73 meter lång och 20 meter hög. Man tror att ansiktet tillhörde en av den regerande faraons söner.

Forntiden / Arbetsuppgift i historia 1 - Flodkulturerna

Instruktioner: grupparbete med 2 deltagare i varje grupp. Utse en sekreterare – någon som skriver ner svaren på papper. Diskutera frågorna inom gruppen. Hjälp sekreteraren att skriva ner det viktigaste. Skriv tydligt. Glöm inte att numrera svaren, glöm inte heller att skriva gruppdeltagarnas namn på pappret. Blir det fler än två sidor vill jag att ni numrerar sidorna. Ni har hela lektionen på er att arbeta med frågorna. Innan lektionens slut vill jag ha in svaren. Är ni inte klara med alla frågor lämnar ni in arbetet ändå. Gör så gott ni kan. Lycka till.

1. Vad utmärker en högkultur? / Vad är en högkultur?
Stödord: kultur, civilisation, stat, makt, centralstyre, floderna.

2. Varför uppstod högkulturerna vid en flod?

3. Vad är en centralstyrd statsmakt och vilken funktion har den? Jämför dåtidens Egypten med dagens Sverige.

4. Diskutera skriftens betydelse för högkulturerna. Vad heter de två olika skrifttyperna?

5. Jämför det forntida Egypten och Mesopotamien. Likhet och skillnader.

6. Hur tror du att det såg ut i högkulturerna utifrån ett jämlikhetsperspektiv? Jämför kvinnor och män och vuxna och barn.

Forntiden / Gruppuppgift 2

Nyckelord till arbetsuppgift i historia (Word-format)

Forntiden / Frågor

1. Vad är en epok? Nämn tre epoker och ungefärliga årtal.

2. Vem var Charles Darwin och hur löd hans teori över människoutvecklingen?

3. Vad döptes den äldsta människa som någonsin hittats? Hon hittades 1974 i Etiopien och hon levde för ca 3.2 miljoner år sedan.

4. Människoarten är uppdelad i sju olika typer av människor. Nämn tre av dessa utvecklingsstadier. Använd antingen det latinska eller det svenska ordet.

5. Hur länge har dagens människa funnits?

6. Vilken människoart har hittills varit mest framgångsrik (levt längst)?

7. Hur livnärde sig den tidiga människan? Innan det blev vanligt med bondesamhälle.

8. Vilka uppfinningar möjliggjorde bondesamhället?

9. Vad innebar bondesamhället för människorna? Vilka konsekvenser fick det? Vad för slags problem uppstod?

Forntiden / Förslag på examination

Momentet: Antiken är upplagt så att ni ska göra ett längre "semisjälvständigt" arbete om både den grekiska och den romerska antiken. Med semi menar jag att ni bara delvis ska arbeta självständigt. Ni kommer att få kontinuerligt stöd av mig när det gäller urval, disposition och omfång. Man kan se detta arbete som en övning, innan den stora finalen i slutet av terminen då ni ska göra ett eget självständigt specialarbete.

Jag kommer att introducera och presentera olika fakta och frågeställningar som jag vill att ni ska använda er av när ni skriver ert arbete. Mina lektioner är alltså stöd så att ni bättre kan klara av att skriva ett längre arbete om antiken.

Dokumentet vill jag att ni döper till antiken_ditt namn.doc.

Ni kommer att få lektionstid till att skriva, men jag förväntar mig att ni också arbetar hemma om ni halkar efter. Detta arbete är viktigt. Momentet kommer att fortgå i en månad.

Forntiden / Kunskapskrav

Forntiden / Innehållsförteckning

Introduktion
Fakta
Kunskapskrav

Joni Stam (2015)