 |
Historiasyn
|
Historiesyn är ett annat ord för historiskt tolkningsperspektiv. Det handlar om livssyn; människosyn; samhällssyn. Man ser till vilka drivkrafter som är avgörande för ekonomiska, politiska och sociala samhällsförändringar under olika tider; tidsepoker. En populär liknelse är att det rör sig om olika slags "glasögon" präglar (påverkar) den historiska analysen.
Man kan grovt gruppera historiesyn i olika kategorier:
1. Historiematerialistisk historiesyn; även kallad Materialistisk historiesyn innebär att man ser ekonomiska och sociala förhållanden som avgörande för historiens utveckling. Karl Marx och Friedrich Engels är den historiska materialismens mest kända företrädare. Enligt Marx och Engels är allt som vi kallar verkligheten något som blir till genom historien. Alltså formar samhället människan; kultur ett resultat av människors sociala förhållanden. Dessa sociala förhållanden beror i sin tur på de ekonomiska förhållandena i ett samhälle. Historiens utveckling kan enligt den materialistiska historiesynen förklaras genom att studera vilka sociala klasser som fanns i olika perioder, samt i synnerhet vilka motsättningar som fanns dessa klasser emellan.
Exempel 1: Att det var ekonomiska och sociala faktorer som var avgörande för andra världskrigets utbrott.
Exempel 2: Att de främsta faktorer till att franska revolutionen bröt ut var delviss förtrycket av bönderna och skyhöga brödpriser, men framförallt medelklassens strävan efter att ta del av makten som prästerskapet och adeln hade i sina händer sedan medeltiden.
2. Idealistisk historiesyn innebär att man ser idéer, historiska personligheter och ideologier som den främsta drivkraften i historien. Denna syn kan ses som den materialistiska historiesynens motsats då den framhäver individers och idéers betydelse som drivkrafter framför massornas levnadsförhållanden.
Exempel 1: Den nazifascistiska ideologin presenteras som den avgörande orsak bakom andra världskriget i Europa och Förintelsen.
Exempel 2: Liberalism och upplysningsfilosofernas ideér lyfts upp som franska revolutionens allra största drivkrafter.
Exempel 3: Israel-Palestina-konflikten förklaras utifrån religiösa och kulturella skillnader mellan muslimer och judar.
3. Religiös/Moralisk historiesyn bygger på att om man gör som Gud vill, så går det bra för en. Är man god, och handlar gott, så går det bra för en.
Exempel 1: Gamla testamentets historiska böcker är exempel på en religiös historiesyn.
Exempel 2: En annat exemplen på religiös historiesyn torde vara den lärde kyrkoförfattaren Eusebios av Caesarea (ca. 260 - 340) som författade den första kyrkohistorien.
4. Deterministisk historiesyn innebär att utvecklingen beskrivs som förutbestämd, determinerad.
Exempel 1: Den tyske historiefilosofen Friedrich Hegels (1770-1831) hade en icke-religiös deterministisk historiesyn där han menade att en historisk process alltid slår över i sin motsats (tes och antites), vilka med tiden förenas i en syntes. Hegel tyckte själv att bästa exemplet var den franska revolutionen, som slog över till reaktionen i Europa efter 1815. Båda dessa historiska processer kunde förväntas leda till en "syntes".
5. Enligt den kritiska historiesynen ska man inte döma ut den tid som varit och inte heller försöka lära eftervärlden. I stället skulle man berätta hur det egentligen varit.
6. Den eklektiska historiesynen innebär att ett historiskt skeende förklaras utifrån olika teorier och modeller. Ett skeende kan förstås genom att använda olika förklaringsmodeller; den eklektiska historikern ser ofta på historiska händelser som ytterst komplexa: därmed behöver man se hur till exempel ideologiska faktorer som mentalitet och socioekonomiska aspekter kan vara avgörande för en händelse, en period, etc.
Redan hellenistiska filosofer började kallas eklektiska (från forngrekiska eklektós "utvald"), när de försökte förena Platons och Aristoteles tankar i en enhetlig tankegång. I vår tid karakteriserar begreppet eklektisk i praktiken all postmodernt vetenskapligt tänkande inom de humanistiska disciplinerna.
7. Enligt den nationella/nationalistiska historiesynen är det staternas, ländernas, historia som är den viktiga, och som ska studeras. Exempel 1: Nazityskland
8. Emanicipatorisk historiesyn. Ordet "emanicipatorisk" innebär frigörande, och denna historiesyn vill lyfta fram, frigöra, de vars historia utelämnats i den traditionella historieskrivningen. Hit hör den feministiska historiesynen, som vill synliggöra hur kvinnor haft det och hur synen på kvinnor varit. Man kan säga att historien skrivs "underifrån", och därför får frågan om makt en stor betydelse.
Historiasyn / Innehållsförteckning |
 |
Joni Stam (2015)