 |
Historiainledning
|
Det första man bör fråga sig när man börjar läsa historia är: vad är historia? Det absolut viktigaste man bör känna till om historieämnet är att det inte handlar om allt som hänt förut. Istället bör man skilja på historia och det förflutna.
Historia är en vetenskap, som svarar på följande grundläggande frågor:
- Vad hände?
- När hände det?
- Varför hände det?
- Vilka följder fick det?
Men varför behöver man läsa historia i skolan? Det finns flera anledningar till varför det kan vara viktigt att lära sig historia i skolan:
Historia ger oss en förståelse för hur samhällen och kulturer har utvecklats och förändrats över tid. Att lära sig om historiska händelser och personer kan bidra till en ökad medvetenhet om vår egen tids åsikter och kulturella förhållanden.
Historia är också en viktig del av vårt kulturarv och vår nationella identitet. Genom att lära oss om vårt lands historia kan vi förstå vårt lands traditioner, kultur och politiska system.Studier av historia kan också bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och analytiska förmågor. Att kunna analysera och utvärdera historiska händelser och deras konsekvenser kan bidra till en ökad förmåga att ta informerade beslut och fatta rationella bedömningar.
Historia kan också ge oss insikt om mänskliga rättigheter, rättvisa och social rättvisa genom att titta på hur mänskliga rättigheter har utvecklats och kämpats för över tid.
Sammanfattningsvis kan studier av historia bidra till en ökad förståelse för vår egen kultur och identitet, utveckla elevernas kritiska tänkande och analytiska förmågor och ge oss insikt om mänskliga rättigheter och social rättvisa.
Det förflutna = allt som hänt förut (t.ex. jag borstade tänderna i morse)
Historia = det som hänt förut och anses viktigt (Kronprinsessan Viktoria och Daniel gifte sig i sommar)
Vem är det som bestämmer vad som är viktigt? Och varför? Historia skapas genom att olika (betydelsefulla eller inflytelserika) personer gör ett urval ur all fakta som finns tillgänglig.
Ordet "historia" kommer från grekiska och betyder inhämtande av kunskap genom undersökning. Man kan säga att historia handlar om den förflutna verkligheten och vår tolkning av denna förflutna verklighet, utifrån vad vi kan utläsa ur historiska fragment, eller källor. Historikernas försöker att rekonstruera det förflutna med hjälp av tillgängliga spår och källor.
Vårt nuvarande samhälle och vår nuvarande tid har så att säga sina rötter i vårt förflutna, och vi kan genom historiska studier av det förflutna förstå varför vårt nuvarande samhälle ser ut just som det gör idag. Historia handlar i mycket hög grad om att se de stora sammanhangen och sambanden mellan olika historiskt betydelsefulla händelser.
Själva ämnet historia kan delas upp i fyra olika underavdelningar:
1. Politisk historia
2. Socialhistoria
3. Ekonomisk historia
4. Kulturhistoria
Inom politisk historia studeras samhällets övre aktörer som innehade makten i samhällslivet, såsom kungar, adelsmän och det kyrkliga ståndet, eller prästeståndet.
Den som i sin tur läser socialhistoria intresserar sig för hur vanligt folk levde, och hur vanligt folk tyckte och tänkte förr i världen, och hur dessa samverkade eller interagerade med samhällets övriga aktörer.
Ekonomisk historia handlar inte bara om handelns och penningväsendets historia utan också om människans materiella livsbetingelser under olika tider, och på olika platser. Vilka naturgeografiska förutsättningar för överlevnad har människan haft och hur har jordbruksförhållanden och den tekniska utvecklingen av redskap sett ut under äldre tid? Detta är frågor som ekonomihistoriker bl a ställer sig, och ju närmare modern tid vi kommer desto mer intressantare blir handeln som studieområde.
Kulturhistoria handlar framförallt om studiet av religionen, med tanke på att dess föreställningar ofta har haft en djup påverkan på samhällstänkandet, och dessutom haft en stark inverkan på maktstrukturen i samhället. Inom kulturhistorien hittar vi också studieområden som idéhistoria, begreppshistoria och mentalitetshistoria. Idéhistoriker intresserar sig för idéers betydelse för samhällsförändringar; begreppshistoriker studerar i sin tur hur ord och begrepp förändrat i betydelse i olika tider och samhällen; och mentalitetshistoriker studerar framförallt kollektiva attityder eller folks inre bilder och uppfattningar om livet.
Historiainledning / 8 frågor |
 |
1. Fundera över det engelska ordet history. Säger själva ordet något om historieskildringen som dominerat.
2. När blir något historia. Vad är värt att minnas? Och varför?
3. Varför är Historia viktigt och varför är historieämnet i skolan viktigt?
4. Kan historiebeskrivning/historieförmedling missbrukas? Stödord: nationalism, politik och ekonomi.
5. Hur ska vår historia förmedlas till kommande generationer? Kan man skildra historiska händelser hur som helst?
6. Jämför historisk dokumentärfilm och historisk spelfilm? Likheter och skillnader.
7. För vem skrivs historia. Vem har nytta av historia? Motivera ditt svar.
8. Varför är kungahistoria och krigshistoria dominerande inom populärvetenskapliga böcker?
Joni Stam (2015)